I slutet av 1800-talet inleddes en omfattande juridisk process om vem som hade rätten till vattenkraften i Trollhättan.
Här faller Sveriges vattenrikaste älv, Göta älv, 32 meter, vilket gjorde fallet mycket intressant för vattenkraftsexploatering. (På den tiden kunde elkraft inte överföras några längre sträckor, varför de stora krafttillgångarna i Norrland var mindre intressanta att exploatera).
År 1901 vann staten rättsprocessen om fallrättigheterna mot de privata markägarna vid fallet. För att kunna förverkliga kraftverksplanerna och samtidigt bygga ut kanalen i Trollhättan, köpte staten Trollhätte kanalbolag 1904. Det ombildades 1909 till Kungliga Vattenfallsstyrelsen (senare Vattenfall AB).
Bild 1. Logo.
Bild 2. Vattenfall Fasadritning av Olidans kraftverk.
Vilhelm Hansen
Den som ledde de stora vattenkrafts- och kanalarbetena i Trollhättan i början av 1900-talet var Vilhelm Hansen. Han hade 1898 blivit han vd i det privata kanalbolaget i Trollhättan. Han kvarstod efter förstatligandet och blev sedan Vattenfallsstyrelsens chef fram till 1928.
Hansen var en skicklig vattenbyggare med framträdande ledaregenskaper. Han kom att utforma och genomföra programmet för kraftverks- och kanalutbyggnaden i Trollhättan. Det var ett tekniskt, ekonomiskt och organisatoriskt komplicerat projekt som också var politiskt kontroversiellt.
Hansen lyckades vinna ett sådant förtroende hos regering och riksdag att Vattenfallsstyrelsen gavs en friare och mer affärsmässig ställning än vad som då var brukligt för statliga verk. Under hans ledning kom sedan en rad stora projekt att genomföras, bland annat vattenkraftverken i Porjus 1915, Älvkarleby 1915 och Lilla Edet 1926 samt ångkraftverket i Västerås 1917.
Trollhättan Olidan.
Dela med dig av dina tankar