VD:s julbrev

Ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1958:5 (årgång 32).

När jag skriver detta julbrev till Er alla, vänner och medarbetare inom NK-koncernen, så är det mycket litet i den omgivande naturen som påminner om, att det i dag endast är en månad kvar till jul. I går fick vi alla uppleva en varm novembersöndag, som mera påminde om förhöstens ofta soliga dagar än om förvintern, till vilken tid väl slutet av november skall räknas. Det är emellertid icke första gången som Vår Herre handlar annorlunda än vi i våra budgetprognoser. Vi har sedan gammalt vant oss vid att indela vårt detaljhandelsliv i för­säljningssäsonger, strikt markerade med olika data i almanackan. Naturen uppträder dock många gånger annorlunda och gör förskjut­ningar i säsongerna, som passar oss mycket litet försäljningsmässigt, men som i stället gör tillvaron så mycket mer spännande och förväntansfylld.

Det finns emellertid en fest under året, som, oavsett vädret, under alla tider gjort sig starkt befäst i människornas medvetande och som också gjort, att förberedelserna till denna fest kan börja tämligen lika under alla år. Det är den stora midvinterfesten, ljusets högtid – julen. Den knyter an till en faktor i vår värld, som man har svårt att betvinga, nämligen barnen och ungdomen, och när jag denna varma men disiga novembermorgon trädde in genom NK:s stora entré för att beskåda juldekorationerna med all dess festlighet omkring sig, så råkade denna dag -julsäsongens premiärdag -att sammanfalla med en lovdag i Stockholms skolor. Redan i arla morgonstunden var därför leksaksavdelningen överfylld med en jublande och entusiastisk barnaskara, som upplevde de första intrycken av en kommande jul. Hos den fanns alla tecken på, att vi även detta nådens år 1958 går mot en jul fylld av förväntan, fylld av entusiasm.

För Er och oss alla som har vår verksamhet och varelse inom ett av den svenska detaljhandelns största företag inledde denna mån­dagsmorgon också den största arbetssäsongen under året. För många ökas både arbetstempo och arbetsuppgifternas kvantitet mångdubbelt gentemot årets tidigare perioder och det är klart, att detta innebär s1lväl psykiska som fysiska påfrestningar av stora mått. Å andra sidan är det väl så, att den som är gripen av sitt arbete känner både arbetslusten och arbetskapaciteten oerhört stegrad när livet inten­sifieras runt omkring en, framför allt när man är sysselsatt med ett så stimulerande arbete som att sälja och att hjälpa människor att komma tillrätta med sina inköpsproblem.

Vi har i detta företag haft den stora glädjen att genomleva de gångna elva månaderna av detta år utan någon starkare känning av den försämrade konjunktur som för närvarande råder. Tyvärr är det ju så, att både i vårt land och den omgivande världen en avmattning har skett på det ekonomiska området., För gemene man gör sig effek­ten därav närmast påmind genom de i tidningarna tid efter annan återkommande uppgifterna om företag som tvingats att avveckla, om företag som tvingats att permittera sina medarbetare över längre eller kortare perioder eller att friställa dem för alltid. Vi har i detta förändrade läge hittills kunnat hålla våra positioner och jag hoppas inför den nu påbörjade julsäsongen, att så skall förbli. Även om arbetsbelastningen är hård, måste detta under nu rådande förhållan­den snarare kännas som en tillfredsställelse än någonting annat.

Att vi har kunnat hålla våra positioner är icke en tillfällighet. Jag tror mig ha rätt att konstatera, att det snarare är följden av ett oerhört intensivt arbete på alla fronter inom företaget under de månader som gått. På försäljningsområdet har den gångna hösten visat en aktivitet av stora mått. På bägge sidor om kulisserna i vårt hus och inom med detta integrerande företag har det arbetats hårt på att öka prestationerna och dymedelst skapa ett underlag för vi­dare utveckling.

Vår målsättning för det kommande året är lika hög som den varit för 1958. Vi vet, att hela vårt näringsliv befinner sig i ett skede av stark föränderlighet. Nya företag har dykt upp, gamla företag har försvunnit. Det sker efterhand någonting som experterna, national­ekonomerna kallar en strukturrationalisering. Vi har våra blickar fästade på alla dessa förändringar och dagligen och stundligen dis­kuteras vad vi själva måste göra för att foga in oss i den nya och, som vi hoppas, bättre samhällsordning som skall komma.

I vårt fall har strukturrationaliseringen medfört, att vi fr. o. m. nyåret kommer att skiljas fr1ln en del gamla och trogna medarbetare, nämligen dem som tillhör AB Förenade Livsmedel. Som jag tidigare har meddelat övergår detta bolag från den I januari i ny ägo. Jag vill begagna detta tillfälle som här gives mig att i detta julbrev inner­ligt och varmt tacka alla dem, som nu lämnar kretsen, för deras för­nämliga arbetsinsatser i NK-koncernens tjänst. Jag hoppas, att de omställningsproblem som förest1lr för en del icke skall bli alltför komplicerade och jag önskar Er alla en ljus och behaglig framtid inom Edra nya arbetsområden.

Hela den stora skara som vi fortfarande får behålla inom våra domäner vill jag varmt tacka för det gångna årets arbete. När detta brev läses, sil har även julsäsongen i stort sett gått tillända. Som avslutning på densamma blir det fyra sammanhängande ledighets­dagar fr. o. m. juldagen och då får Ni tillfälle att vila ut efter en prestation, enskild och samfälld, som jag vill tro skall bli berömlig. Varje framgång som vårt företag röner och som enklast och lättfatt­ligast kommer till uttryck i ökade försäljnings-och resultatsiffror, gläder ledningen ofantligt. Det gläder oss icke minst därför att med varje steg i rätt riktning följer också ett förbättrat framtidsperspektiv för Er och oss alla som är här verksamma.

Låt oss därför ständigt och jämt se fram mot ännu bättre tider än dem vi upplevat. Mycket händer i världen omkring oss, som kanske skulle vara ägnat att skapa pessimism, inte bara beträffande de eko­nomiska förutsättningarna utan också de utrikespolitiska. Tron kan emellertid försätta berg och vi vill tro på en bra framtid för oss alla.

Låt mig tacka varmt för det som hittills är gjort i år liksom under gångna år, låt mig önska Er en angenäm och vilsam julhelg men framför allt ett nytt år, som är bättre än alla de förutvarande.

/Rudolf Kalderén

Ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1958:5 (årgång 32).