Den svenska Wettextrasan hör till våra allra mest använda produkter. Åsa Kax Ideberg och Anna-Karin Murén skapade boken »Käraste disktrasa« och satte ljus på en bortglömd produkt, en uppfinnare och en glömd säljare. God forskning fördjupar kunskap och belyser frågetecken.
När vi talar om innovationer som förändrat människors liv brukar vi landa i dyra statusprylar som bilar och mobiltelefoner. Mer sällan tänker vi på hemmets vardagliga artefakter, på tandborstar, vaxdukar och hålfotsinlägg. Eller ta Wettexduken, som väl finns i de flesta svenska hem. Visste du att den är en svensk uppfinning?
Anna-Karin Murén och Åsa Kax Ideberg bestämde sig för att sätta denna anspråkslösa nyttopryl i strålkastarljus. Boken »Käraste disktrasa« (2015) berättar historien som börjar 1949 med en köttkvarn i Norrköping, leder vidare till KF:s fabrik i samma stad och senare lansering av en världsprodukt som fick många efterföljare, fram till de senaste decenniernas disktrasor med specialdesignade motiv.
Wettex med tryck i fabriken i Norrköping. Foto: KF:s arkiv.
Varför skriva en bok om just disktrasor?
– Det är en produkt som typ alla använder, men som de flesta vet så lite om, säger AnnaKarin. Varför har ingen uppmärksammat disktrasan, började vi undra? Åsa fyller i:
– Kanske beror det på att den hör till den traditionellt kvinnliga sfären, eller också har den blivit så självklar att vi inte längre ser den.
Åsa Kax Ideberg och Anna-Karin Murén som gjort boken Käraste disktrasa. Foto: Lillemor Kax.
Wettexduken, som så många andra produkter, är ett barn av andra världskriget. Krigsårens råvarubrist fick ingenjören Curt Lindquist, chef på KF:s fabrik Nordisk Silkescellulosa i Norrköping, att utveckla en ny typ av tvättsvamp, baserad på cellulosamaterialet viskos. Svampen förstärktes med bomullsfiber och gjordes porös med hjälp av saltkristaller, som sedan löstes bort med vatten.
Curt Lindquists söner har berättat för Åsa Kax Ideberg och Anna-Karin Murén om hur pappan några år senare med hjälp av en köttkvarn hemma vid köksbordet malde sönder tvättsvamparna till en lös massa. Denna kunde sedan pressas samman till en platt duk, som i vått tillstånd hade en anmärkningsvärd uppsugningsförmåga. Detta blev Wettexduken. Det tidstypiska namnet, enligt sönerna myntat av mamma Margareta, är en sammansättning av engelskans »wet« och »textile«.
Lindquist tog patent på uppfinningen 1949 och i början av 1950-talet var fabriken redo för produktion. Wettex lanserades som »mirakelsvampduken« i köket, men reklamen framhöll att den fungerade lika bra som badsvamp, att putsa bilen med eller till att torka spädbarn. Produkten blev en internationell framgång, och snart började en fabrik i Wiesbaden tillverka Wettex på licens. Tillsammans stod Norrköping och Wiesbaden för världsmarknadens hela tillverkning enligt originalkonceptet, men flera konkurrenter skapade kopior baserade på liknande princip.
Disktrasans uppfinnare Curt Lindquist (1908–1988). Foto: Wettex.
Efterkrigstidens entusiasm för nya vetenskapsbaserade material var stor. Wettex fick spridning och nya användningsområden hittades. Volvo i Göteborg lär ha använt Wettextrasor för att torka av bilkarosserna innan slutlackering – trasans struktur gjorde det lätt att fånga upp järnfilspån och partiklar utan att skada ytan.
Mirakelmaterialets anseende fick ytterligare bekräftelse då amerikanska NASA 1965 beställde Wettex som isolering till Geminiprogrammets rymdkapslar (Gemini var föregångare till Apolloprogrammet, som tog människan till månen). Materialets absorptionsförmåga gjorde det lämpligt som isolering och samtliga väggar i rymdfarkosten Gemini IV belades med Wettex. Dessvärre blev det bara en rymdfärd; mixen av cellulosa och bomull kännetecknades nämligen inte endast av sin uppsugningsförmåga utan också av sin lättantändlighet i torrt tillstånd. Lyckligtvis skedde inte något tillbud – vid just den rymdfärden.
Stjärntrasa ur Norrköpings stadsmuseums samlingar. 1950 – 1960-tal. Foto: Anna-Karin Murén.
Curt Lindquist var en anspråkslös person som undvek offentligheten. Han och medarbetarna på fabriken i Norrköping utvecklade en rad andra uppfinningar, men Wettexduken framstår som hans främsta innovation. Den var också huvudanledningen till att Lindquist 1970 tilldelades Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens guldmedalj.
Med sin bok kunde Åsa Kax Ideberg och Anna-Karin Murén berätta en historia som för många varit okänd. De intresserade sig inte bara för trasans tillkomst utan lika mycket för hur den genom åren använts i olika delar av världen. Inte minst handlar boken om hur trasan från 1990-talet och framåt tog steget från anonymiteten intill designbutikerna. Konstfack i Stockholm startade projektet Art Wettex, där studenter fick förnya disktrasan på innovativa sätt. Genom åren har en rad formgivare fångat upp tråden och skapat trasor med egna motiv – samtliga tryckta på ett specialiserat screentryckeri i Sölvesborg.
Disktrasan är en svensk uppfinning som inte fått samma uppmärksamhet som skiftnyckeln eller dynamiten. Bild: Anna-Karin Murén.
Men att sätta punkt för en bok är inte detsamma som att sätta punkt för berättelsen – ibland kan det rent av vara tvärt om. Vad författarna inte räknat med var att boken skulle väcka reaktioner från ättlingar till en av Curt Lindquists medarbetare, säljaren Jonas Söderblom. Söderblom var en skicklig säljare som bidrog till Wettex framgångar i bland annat USA. Ättlingarna hävdade dock att det i själva verket var han, deras farfar, som stod bakom idén till mirakelmaterialet. Några konkreta belägg för teorin har inte framkommit, men klart är att Söderblom under en tid ingick i kretsar i Lindquists närhet. Vad exemplet visar är att innovation har en komplicerad dynamik som ofta involverar flera människor. Man kan fråga sig varför vi så ivrigt vill utpeka enskilda uppfinnare i detta kreativa sammanhang. Varför uppmärksammar vi inte till exempel säljaren, som så ofta haft en avgörande roll för framgången?
En annan iakttagelse är att sammanställande av ny historisk kunskap i sig är en process, där aspekter som inledningsvis var okända kommer till ytan genom arbetet. Som Anna-Karin Murén och Åsa Kax Ideberg ser det talar alla kända belägg för att Curt Lindquist var nyckelfiguren i Wettextrasans tillkomst, men samtidigt välkomnar de nya rön som fördjupar historien. Det är så god forskning går till.
Reklammaterial från trasans första tid på marknaden i Sverige och utomlands. Bild: Wettex.
Ur Företagshistoria 2019:3
Text: Anders Houltz
Bok: Käraste disktrasa (2015) – historien om en uppfinning från Sverige av Åsa Kax Ideberg och Anna-Karin Murén kan beställas på adlibris.com.
Dela med dig av dina tankar