Vem var egentligen den där Earl Grey som nämns på tepåsarna?

Sorten ”Earl Grey” är internationell, uppkallad efter Charles Grey, andre earl Grey, som levde 1764 –1845, och bland annat var brittisk premiärminister. Historien säger att han fick te smaksatt med bergamottolja i gåva från Kina. Teet ska ha varit speciellt lämpat att användas tillsammans med det hårda vattnet på earlens gods i Northumberland. Firman Jacksons ska 1830 ha fått överta receptet till smaksättningen.

Hur fast bakgrunden är till dessa uppgifter är osäkert. Säkert är i alla fall att Earl Grey-varianten i dag är en av Sveriges populäraste tesmaker. Vi finner grundvarianten och exempelvis ryskt och persiskt Earl Grey hos firman Twinings, som nu också köpt upp den tidigare nämnda Jacksons of Piccadilly. Liptons har sitt Earl Grey, och det var med Liptons tedrickandet satte fart.

Ett porträtt av Charles Grey. Bildkälla: Wikimedia Commons

Det har inte alltid varit så. I etnologen Birgitta Conradsons och Nordiska museets lilla Tekult och tekultur från 1994 citeras både positiva och starkt negativa omdömen. Materialet kommer från en undersökning om svenska dryckesvanor gjord på 1960-talet.

Ser vi till den svenska tebranschen har det skett uppköp och sammanslagningar som inverkat på perspektiven bakåt. Kobbs ägs numera av familjeföretaget Löfbergs. Kahls, också det ett familjeföretag, drivs vidare, men har inriktat sig på egna butiker för både kaffe och te.

I dag saluförs en mängd varianter av Earl Grey. Michael Peduru-Aratchi vid Lanka te- och kryddimport i Stockholm konstaterar att bas-tesorten både kan vara svart och grön, och komma från Kina, Indien eller Sri Lanka. Sammantaget står de olika Earl Grey-varianterna för en betydande del av försäljningen.

Beredningen kan emellertid ske på många sätt. Använder man naturlig bergamottolja får man en renare smak, men aromen dunstar och försvagas ganska snabbt; den håller i sig på sin höjd ett år. Använder man däremot ett bergamottgranulat kan smaken förbli konstant i upp till två årtionden, men det innebär också att artificiella smakförstärkare finns med i det te man köper.

Enligt Michael Peduru-Aratchi är smaksatta teer ett traditionellt inslag i kinesisk kultur. Det gäller inte bara enkla beredningar, som exempelvis med jasminblommor, utan också
mer sammansatta, som kombinationer av bergamottkryddad Earl Grey, röksmakande lapsang souchong och jasminte.

Ur Företagshistoria 2013:5

Text: Per TH Dahl

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *