Anna Whitlock, en stridbar kvinna som i början av förra seklet tröttnade på matfusket och startade ett kvinnligt konsumentkooperativ. Det utbredda matfusket i städerna var dock inte det enda Anna Whitlock engagerade sig i. Kvinnlig rösträtt, olika sociala frågor och inte minst folkbildning är områden där hon kom att göra betydande insatser.
Anna Whitlock föddes 1852 i ett borgerligt hem i Stockholm. Hennes far var grosshandlare, och hennes mor, Sophie Whitlock, var en tidig förgrundsgestalt inom kvinnorörelsen. 26 år gammal startade Anna Whitlock, som hade utbildat sig till lärare, en flickskola. Fem år senare ombildades den till en skola även för pojkar, Stockholms nya samskola. Så småningom bytte skolan namn till Whitlockska samskolan. Där tillämpade Anna Whitlock nya pedagogiska idéer och religionsfrihet, och anlitade lärare från samtidens kulturelit. Några av de nymodigheter hon införde var till exempel elevråd med självstyre, föräldradagar och fria ämnesval. Hennes ledstjärna var hela tiden åsikten att flickor och pojkar borde utrustas med samma möjligheter i livet.
Rösträtt och sociala frågor
En självklar förlängning av detta blev också rösträttsfrågan. Anna Whitlock var en av de ledande inom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, och företrädde ofta rörelsen utåt. Hon var under flera omgångar ordförande i LKPR och uppvaktade regeringen i frågan ett flertal gånger.
Hennes engagemang räckte även till många sociala frågor. Under 20 år satt hon i styrelsen för Centralförbundet för Socialt Arbete, CSA, där hon drev frågor som så småningom togs upp i utvecklingen av den moderna välfärdsstaten. Kanske var det genom detta hon fick upp ögonen för det matfusk och matsnusk som hade brett ut sig i Stockholm runt förra sekelskiftet. Möglig mat packades om och såldes, och kött färgades. Den här bristfälliga hanteringen av livsmedel ledde till att baciller och sjukdomar spreds, vilket främst drabbade de sämst beställda.
Svenska Hem
Genom att starta konsumentföreningen Svenska Hem ville Anna Whitlock ändra på detta. Tanken var inte bara att sälja bra mat, även undervisning och konsumentupplysning blev en viktig del. I början blev det kvinnliga matkooperativet kraftigt motarbetat av de redan etablerade handlarna, men Svenska Hem blev snart mycket uppskattat av sin målgrupp – det var ju kvinnorna som skötte inköpen av livsmedel till hemmen. Efter några år var de Stockholms största konsumentförening med ett flertal butiker.
År 1917 uppgick Svenska Hem i Stockholms konsumentförening, och spåren av det kvinnliga kooperativet försvann snart. Anna Whitlock hann dock lämna betydligt fler avtryck innan hon avled 1930. Hon belönades också 1918 med den kungliga medaljen Illis Quorum för sina allmännyttiga insatser.
Ur Företagshistoria 2014:1.
Författare: Sara Johansson
Dela med dig av dina tankar