Två bröder lade grunden till Sveriges första internationella mässa och den döptes efter Stockholms skyddshelgon S:t Erik. 1943 hyrde de in sig på Tennisstadion i Stockholm och första temat fick bli ”Genom krisen – för freden”.
Hyrde Tennisstadion
Efter att Bröderna Claeson hade arbetat med sportstugeutställningar på sin farbrors företag, och även besökt ett antal mässor i Europa, så inspirerades Folke och Börje Claeson till att starta en egen mässa i Stockholm. 1943 hyrde de in sig i Tennisstadion och döpte mässan till S:t Eriksmässan. Namnet de egentligen ville ha, Stockholmsmässan, var vid den här tiden för dyrt för bröderna att köpa loss, så mässan döptes istället efter Stockholms skyddshelgon kung Erik den helige från år 1125 som också är svenskt nationalhelgon.
Affisch för mässan från 1967. Bild ur S:t Eriksmässans arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
Krig och fred var mässans första tema
När Bröderna Claesson skulle välja tema för sitt första evenemang tog de någonting som låg i tiden: ”Genom krisen – för freden”. Det var mitt under brinnande andra världskrig och det var en tid då Sverige satsade på självförsörjning samtidigt som man ville förbereda sig för freden.
På mässan visades textil, livsmedel, byggnadsmaterial, maskiner och transportmedel upp och målgruppen var först och främst köpmän. På eftermiddagarna var däremot allmänheten välkomna, och under nio dagar lockade man till sig hela 32 000 besökare, vilket ansågs vara en braksuccé. Bland besökarna syntes dessutom kung Gustav V som visades runt på mässan av bröderna Claeson efter en tennismatch. Inne på mässan hann kungen både smaka på en kopp buljong och införskaffa ett elektriskt väggur.
Mässan blev en årlig händelse
Utifrån den lyckosamma starten ville bröderna Claeson göra mässan till en årlig och återkommande händelse. Lokalfrågan behövde däremot lösas, och efter att ha hyrt in sig i diverse lokaler fick brödernas så småningom arrendera mark på Starrbäcksängen på Gärdet, och där lät man bygga upp enkla utställningshallar.
Prins Bertil invigde den mässan med den internationella bilsalongen år 1945. Bild ur S:t Eriksmässans arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
Internationell bilsalong
År 1945 satsade bröderna på att bjuda in internationella företag och utställare, och drygt tio år senare arrangerades Stockholms första internationella bilsalong. Bilsalongen besöktes bland annat av prinsessan Sibylla, kronprins Carl Gustav och prinsessorna Birgitta och Margaretha. Den invigdes dessutom med pompa och ståt av prins Bertil, som själv var mycket bilintresserad. Hela 400 bilmodeller från både svenska och internationella märken gick fanns representerade.
Prins Bertil med stort bilintresse provsitter en av bilarna i Scania Vabis utställning MC under invigningen. Bild ut S:t Eriksmässans arkiv för Centrum för Näringslivshistoria.
Permanenta lokaler
1956 flyttade mässan in i nybyggda och permanenta lokaler på Storängsbotten i stadsdelen Hjorthagen vid Lidingövägen. Nu kunde S:t Eriksmässan stolt sägas vara den näst största mässhallen i Europa. 1962 delades mässan upp i två delar – en för konsumenterna som behöll namnet S:t Eriksmässan, och en fackmässa för yrkesverksamma kallad för Tekniska mässan. Den förstnämnda blev väl omskriven i dåtidens press och beskrevs som konsumentvänlig med sitt fokus på heminredning, hushåll och livsmedel. På 1960-talet skedde med andra ord en omsvängning till att allt mer rikta in sig mot privatpersoner. Fackmässan hölls istället för folk inom olika branscher, såsom Stockholm furniture fair som var en möbelmässa, och en mässa för båtliv som man kallade Allt för sjön.
St Eriksmässan katalog Allt för sjön från 1964. Bild ur S:t Eriksmässans arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
Ägarbyte
Ända sedan 1955 hade brodern Folke stått som ensam ägare av mässan och i mitten av 60-talet började Folke känna sig färdig med det påfrestande arbete som det innebar att vara mässgeneral. Han erbjöd då Stockholms stad att ta över, men staden tackade nej. När Sveriges television behövde större lokaler till sin verksamhet såg han sin möjlighet att sälja mässbygget till dem. 1964 tog Stockholms stad och Stockholms Handelskammare över mässverksamheten ändå, eftersom man inte ville att Sveriges huvudstad skulle stå utan en internationell mässa. Folke själv började arbeta med världsutställningarna, bland annat som ansvarig för det svenska deltagandet i världsutställningen i Montreol år 1967.
Lyxig mat och dryck stod på menyn på mässan år 1964. Bild ur S:t Eriksmässans arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
1971 flyttade mässan slutligen in i nya lokaler i Älvsjö på initiativ av Stockholms stadsbyggnadskontor – och blev det som i dagligt tal kommit att kallas Älvsjömässan. Mässan växte sig allt större, och 1972 delades Nobelpriset ut i lokalerna, 1975 hölls Eurovision Song Contest där, och år 2001 gästades lokalerna av ett EU-toppmöte.
Namnbyte och tragisk olycka
Folke själv fick dessvärre aldrig uppleva de nya mässlokalerna i Älvsjö, utan istället skulle han komma att gå ett tragiskt öde till mötes. I december 1969 hade nämligen han rest med hustrun Margareta till Peru för att fira ett tioårsjubileum för en mässa han hjälpt en vän att starta där. När deras flygplan flög en bit utanför Venezuelas huvudstad Caracas så störtade det, och Folke omkom i olyckan. Efter sig lämnade han en dotter och en son, då 21 respektive 19 år gamla.
1976 bytte mässan namn till det mer allmängiltiga Stockholmsmässan eftersom priset för namnet nu efter alla år hade sänkts, men i folkmun levde smeknamnet Älvsjömässan fortfarande kvar tack vare sin placering. Idag hotas mässan att rivas, kanske delvis på grund av att företagen hittat nya kanaler och sätt att marknadsföra sig på. Vissa tror däremot istället på ett uppsving för stora mässor. Kanske finns fortfarande behovet av att träffas och skaka hand när man knyter kontakter?
Diskutera:
1. På vilka sätt har marknaden för mässor förändrats sedan:
a) Tiden före mässorna fanns i Sverige?
b) När mässor var som störst i vårt land?
2. Nu hotas mässan att rivas och flera mässor tenderar att bli allt mindre. Vilka förändringar i samhället har påverkat att det blivit så?
3. Hur tror du att behovet av mässor eller liknande fenomen kommer att se ut i framtiden? Kan framtida behov komma att förändras så att det finns en ökande efterfrågan på att träffas och mötas för att marknadsföra företag eller för att göra affärer? Väg dina synpunkter i relation till internets intåg i vanliga människors liv på 1990-talet (World Wide Webb), användningen av sociala medier, corona-pandemin år 2019, AI (Artificiell Intelligens), eller annat som förändrar våra förutsättningar när vi gör affärer.
Dela med dig av dina tankar