Idén om ett hållbart cirkulärt system för pallar och lådor i livsmedelsbranschen kom på 1990-talet. Svenska Retursystem möjliggjorde att olika branscher gick samman och bytte engångskartonger och träpallar mot återanvändningsbar plast.
Gemensamt retursystem för alla
Det var i mitten av 1990-talet som idén att ersätta engångskartongerna och träpallarna med återanvändningsbara lådor och pallar började diskuteras på allvar. Det låg i tiden på så vis att handeln var drivande i att få bort kartongerna, och samtidigt ville leverantörssidan ha återanvändningsbara lastpallar. Jörgen Friman på Dagligvaruleverantörernas förbund, DLF och Gert Hägerström, som var logistikchef på Kungsörnen, började samtala om hur idén skulle kunna bli verklighet. Gert Hägerström skulle komma att bli Svenska Retursystems första VD.
Bild: Träpallar, trälådor och kartonger för engångsbruk var standard i dagligvaruhandeln förr i tiden, innan systemet med tåliga och återanvändningsbara lådor i plast kunde fasa ut engångsbruket. Foto: ICA:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
Grundtanken var att hitta ett gemensamt retursystem för alla, vilket skulle visa sig inte var en helt enkel process. Det tog tre år av utredningar att enas om storlekar på lådor och pallar, och alla fick kompromissa, men med Svenska Retursystem lyckades man med det svåra i att hitta en gemensam form och arbeta mot hållbara mål. 1997 startades företaget Svenska Retursystem AB, SRS, till hälften ägt av DLF och till hälften av Livsmedelshandlarförbundet, SSLF (som i dag heter Svensk Dagligvaruhandel). 1999 kunde man skrida till praktisk handling. Målet var att ha neutrala lådor som skulle vara hela branschens lådor. För att skapa en drivkraft som förde lådorna vidare mellan aktörerna utformades det pantsystem som fortfarande gäller, och det var livsmedelsproducenterna som kom att betala Svenska Retursystem: 40 kronor för lådan. Producenterna de tog i sin tur samma avgift av grossisterna, som sedan fick tillbaka pengarna när de returnerade lådan till Svenska Retursystem för tvätt.
Systemet mötte motstånd
Trots att systemet utformades gemensamt för att sänka kostnader och långsiktigt gynna alla som var med, så mötte det stort motstånd i början. Det krävde en investering på 600–700 miljoner kronor och ett väldigt stort åtagande från båda parter. I startskedet var nog varken DLF:s eller SSLF:s företrädare helt medvetna om vad de skrev på. Det skulle till exempel visa sig att skogs- och massaindustrin motarbetade satsningen. Ett annat problem var att det som i många år planerats av branschorganisationerna och på styrelsenivå inte var förankrat bland de som arbetade ute på golven. För att Svenska Retursystem inte skulle gå i konkurs fick handelskedjorna ställa krav på att dagligvaruindustrin skulle gå med i systemet. Det var inte heller alla som kände till att de skulle ansluta sig.
År 2000 var Svenska Retursystems första tvättmaskin för lådor på plats. Den färdiga tvättanläggningen valde man att placera i Helsingborg på grund av närheten till många frukt- och grönt-producenter. Anläggningens uppgift var att förse producenterna med rena lådor att packa sina produkter i. Vid det laget hade Svenska Retursystem nio anställda – fem på huvudkontoret i Stockholm och fyra på logistikanläggningen i Helsingborg. De hade mellan 700 000 och 800 000 lådor som de på den tiden var tvungna att flytta om manuellt från bilarna när de skulle få in dem i tvättmaskinen.
Chaufförerna som transporterade lådorna var skeptiska, och de var inte ensamma om att ifrågasätta om det hela skulle gå vägen. ”Det var lite silvertejp och ståltråd i början eftersom det inte fanns så mycket pengar i bolaget”, berättade en anställd vid tvätteriet. Inte heller it-mässigt var logistiken utbyggd.
Tuff uppstart ekonomiskt
Ekonomiskt innebar systemet en tuff uppstart med stora kostnader utan intäkter. Hösten 2001 hamnade bolaget i en akut ekonomisk kris när Handelsbanken, som stod för finansieringen, ville avsluta lånen. Bolaget hade även annan finansiering i form av EU:s miljöfond Life som satsar på projekt som syftar till hållbar, cirkulär och energieffektiv ekonomi. Fonden investerade 1,8 miljoner euro i Svenska Retursystem, pengar som betalades ut i takt med att arbetet fortskred. Men utan banken gick det inte. Efter en tid av ovisshet blev Swedbank intresserade och tog över lånen och avtalen från Handelsbanken.
Bild: Hösten 2001 började lådkarusellen snurra snabbare. Tvättade lådor hämtades av DHL och kördes ut till producenterna, som i sin tur lastade sina varor i lådorna, och grossister körde dem vidare till butiker. Foto: Svenska Retursystem
I takt med att allt fler grossister och producenter anslöt sig började lådkarusellen efter hand att snurra. DHL hämtade rena lådor hos Svenska Retursystem i Helsingborg och körde ut dem till producenterna. Producenterna lastade sina varor i lådorna och grossisterna körde dem vidare till butiker där de kom ut på hyllor och diskar. När konsumenterna tömt lådorna på morötter, rödbetor, sallad, äpplen och annat byttes de ut av butikspersonalen till nya lådor som var fulla av fräscha grönsaker. De tomma lådorna tog grossisterna med tillbaka vid nästa varuleverans och skickade till Svenska Retursystem för tvätt innan de på nytt skulle ut till producenterna. Pengarna följde samma bana, enligt det bestämda pantsystemet.
Tvätterierna navet i verksamheten
Lådorna är Svenska Retursystems ena produkt, pallarna den andra, och logistik- och tvättanläggningarna utgör navet i verksamheten. Sedan den första tvättanläggningen i Helsingborg anlades har fler anläggning byggts i bland annat Örebro, Västerås och i Mölnlycke. Dessa utgör hjärtat som pumpar ut pallar och lådor i varuflödet och som tar emot dem för rengöring innan de går ut på nästa vända. 2021 tvättades totalt 172 miljoner lådor, 6,9 miljoner helpallar och 3,2 miljoner halvpallar.
Bild: Bryggerinäringen var en av de första intressenterna för Svenska Retursystems helpallar. Foto: ICA:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
Samarbeten med olika näringar gynnade bolagets produktutveckling. Exempelvis öppnades ett fönster för SRS när bryggerinäringen var i behov av nya pallar för att frakta sina varor till Systembolaget. Dittills hade bryggerierna använt Europapallen gjord av trä, men när Systembolaget ville ha andra pallar som var anpassade till deras lyftanordningar klev Svenska Retursystem in. I början av 2000-talet hade även dagligvarubranschen behov av returpallar. I butikerna stod havregryn, socker och andra varor i kartongemballage på pallar i trä, vilket gav butikerna mycket emballage att göra av med samtidigt som leverantörerna fick köpa in nya engångspallar för varje leverans. På en del områden, till exempel när det kom till helpallar som grossister fick in av producenterna, och som sedan packades om hos dem för att skickas ut till butikerna, konkurrerade returpallarna med Europapallen i trä och Pallöverföringssystemet, PÖS. Då fungerade inte pantsystemet lika bra. Svenska Retursystem startade då 2003 dotterbolaget Paletten och lade upp en annan affärsmodell där producenter och grossister betalade hyra för den tid de använde pallarna och en ny modell togs fram för ändamålet.
Bild: Lastpallar tillverkades i samarbete med kunden för olika ändamål. Foto: Svenska Retursystem.
Trasiga plastlådor maldes ned och blev till nya.
Trasiga plastlådor maldes ned och blev till nya
Efter att man gjort en livscykelanalys för retursystemet av det som kallas hellådor, för att fastställa det totala klimatavtrycket jämfört med wellpapplådor, så visade det sig att största påverkan kom från transporterna och av det att lådorna producerades av ny jungfrulig plast. Då utvecklade Svenska Retursystem ett samarbete med producenten av lådorna som i en certifierad process malde ned kasserade lådor, som kunde skickas till fabriken i England i stora Big Bags för att smältas ned och bli till nya lådor. I snitt används lådorna ett 150-tal gånger innan de går till återvinning, och byglarna flyttas från uttjänta lådor till nya. 2016 var det nya cirkulära systemet igång och ekonomiskt blev det en plus-minus-noll-affär, men hållbarhetseffekten var mycket positiv. Bolaget trappade sedan upp miljöarbetet genom att vilja minska utsläppen från transporter, tvätt-och logistikanläggningar och underleverantörer. Till exempel uppmanades lådtillverkaren i England att byta från kolkraft till fossilfri energi.
Omkring år 2014 hade Svenska Retursystem runt en halv miljard kronor i pantmedel som var placerade i fonder på Danske Bank, utöver de miljarder som snurrade runt i kassaflödet. Med en halv miljard i pantkapital på banken så började företaget få makt att påverka. Intentionen från SRS:s sida var att även kunna vara hållbara i sina ekonomiska placeringar. Med grundkapital från Svenska Retursystem kunde Danske Bank starta en hållbarhetsfond. Det skulle innebära att SRS också kunde känna sig säkra på att deras finansiella tillgångar stödde hållbara investeringar. I juni 2016 presenterades Danske Banks fond DI Invest European Corporate Sustainable Bond, som hållbarhetsfonden fick heta. Ett och ett halvt år senare hade så många investerare anslutit att fondens kapital mer än tiodubblats: från 53 miljoner euro till 583. Fonden riktades in på att minska CO2-utsläppen och klimatavtrycket, men för Svenska Retursystem räckte det inte att exkludera bolag som orsakade stora utsläpp. Fonden investerade även i bolag med ambitioner att minska utsläpp och om bolagen skulle vara kvar i fonden gällde det att leverera.
Fler branscher insåg nyttan med returlådorna – och det gjorde även privatpersoner
Hösten 2018 skrev SRS kontrakt med Livsmedelsgrossisterna som riktar sig till restaurangbranschen och storkök. På så vis kom ännu en bransch kom in i retursystemet eftersom Restaurang och storkök, RoS, insåg nyttan av returlådorna, vilket ytterligare utvecklade affärsmodellen. Initiativet kom av att de sett att returlådorna användes ute i restaurangerna och alltså behövdes där. Dittills hade producenterna packat sina varor i returlådor till dagligvarubranschen och i wellpappkartonger till restaurangbranschen, och nu kunde de använda samma lådor till alla. Idag finns det fortfarande producenter som inte levererar i returlådor till livsmedelsgrossisterna, men processen fortgår.
Returlådorna är heller inte bara populära i restaurangbranschen, utan även bland många som hanterar dem. Ett problem som uppstått är att det kan vara svårt att få tillbaka lådorna eftersom de kan användas till mycket annat. Ibland har de hittats i privatpersoners garage, och en viss oro finns idag för att lådsvinnet kan komma att utmana pantsystemet. Ett sätt att motverka utvecklingen är att märka upp samtliga lådor med en teknik som gör det möjligt att få kontroll över lådornas omloppstider och saldot på lådor. Ett annat är att spåra lådorna och att hålla koll på temperatur och skakningar längs med vägen.
Nya klimatmål inför 2030
År 2024 räknade Svenska Retursystem till cirka 20 miljoner lådor och 8 miljoner pallar som delas mellan aktörer i livsmedelsbranschen. Inför 2030 satsar företaget på att all nyproduktion ska göras av återvunnen eller förnybar råvara, som till exempel majs eller sockerrör. Företaget hoppas på att vara helt fossilfritt till 2030 på både transport-och produktsidan. 2022 satsade SRS på att sätta upp solceller och laddstationer för lastbilar kopplat till logistikanläggningarna. Framför allt har SRS velat skynda på utvecklingen genom att SRS ställt krav på DHL med flera och har premierat el, biogas och vätgas, eftersom de tror mest på dessa bränslen på lång sikt. Diesel har minskat rejält i de senare avtalen, till förmån för HVO100 och biogas. Även om HVO100 inte är ett premierat drivmedel så är det ett fossilfritt bränsle som kraftigt minskar företagets klimatavtryck jämfört med diesel. Det hela blir dock svårare att kontrollera då livsmedelskedjorna även handlar från matproducenter utomlands och att lådor körs runt i hela Europa. För utlandstransporterna är det fossilfria målet satt till 2030.
Text: Ulrika Fjällborg, ur tidningen ”Om och om igen” utgiven av Centrum för Näringslivshistoria år 2022. Bearbetad 2024 för Företagskällan av Charlotta Skorup.
Frågor att diskutera:
1. Hur fraktas maten och andra varor med Svenska retursystem?
2. Hur skulle du formulera Svenska Retursystems affärsidé?
3. Hur möter Svenska Retursystem FN:s globala hållbarhetsmål
utifrån vad texten beskriver?
4. Vad kan du ta reda på om Svenska Retursystem i dagsläget? Sök på Internet, och tänk på att alltid vara källkritisk.
Dela med dig av dina tankar