Här presenteras i korthet ett urval svenska företag ur ett historiskt perspektiv. Finns det företag du söker inte med här? Försök då med vår sökfunktion. Det kan finnas artiklar, filmer eller podradioinslag där just det företaget förekommer.

A

AB Separator

År 1878 hade Gustaf de Laval utvecklat en mjölkseparator som var snabbare och effektivare än tidigare konstruktioner. Företaget AB Separator grundades 1883 av Gustaf de Laval och Oscar Lamm. 1963 bytte AB Separator namn till Alfa-Laval AB.

Aga

Aga, eller Aktiebolaget Gasaccumulator som var det ursprungliga namnet, grundades 1904. Företaget är starkt förknippat med Gustaf Dalén som var vd för företaget 1909-37. Han konstruerade ett revolutionerande system för fyrbelysning.

Alfa Laval

Alfa Laval grundades år 1883, då som bolaget AB Separator, av Gustaf de Laval och Oscar Lamm. År 1878 hade Gustaf de Laval utvecklat en mjölkseparator som var snabbare och effektivare än tidigare konstruktioner. 1963 bytte AB Separator namn till Alfa Laval.

Asea

Asea grundades 1883, då med namnet Elektriska AB i Stockholm, av Ludvig Fredholm. Fredholm hade förvärvat rätten att exploatera Jonas Wenströms uppfinningar, bland annat en likströmsgenerator. Wenström blev teknisk rådgivare i företaget. År 1890 gick Elektriska AB samman med en annan firma och produktprogrammet breddades till att även omfatta elutrustning för industri- och transportändamål. Det nya företaget fick namnet Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget (Asea).

Astra

Läkemedelsföretaget Astra grundades i Södertälje 1913, efter att riksdagen beslutat att avskaffa apotekens monopol på läkemedelstillverkning. Initiativtagare var apotekaren Adolf Rising och huvudfinansiär Sven Carlson som 1907 hade startat glödstrumpefabriken Keros i Södertälje. Under 1990-talet blev Astras magsårsmedicin Losec världens mest sålda läkemedel. År 1999 gick Astra ihop med brittiska Zeneca, och AstraZeneca bildades.

Atlas Copco

Atlas Copco grundades 1873 under namnet Atlas, och skulle tillverka lok och annan utrustning för järnvägen. Efter sekelskiftet ändrade Atlas inriktning mot tryckluft, och började tillverka verktyg och borrutrustning som baserades på den tekniken. Företaget fick sitt internationella genombrott i slutet av 1940-talet, tack vare borrningsmetoden ”the Swedish method”. År 1956 bytte företaget namn till Atlas Copco.

Avesta Jernverk

Avesta Jernverk grundades 1883 av affärsmannen Axel Johnson. Produktionen i järnverket baserades då på den så kallade martinprocessen. Under 1920-talet ändrades inriktningen mot specialstål. Efter omstruktureringar och ägarbyten från 1980-talet och framåt har namnet Avesta försvunnit. Företaget heter numera Outukumpu Stainless.

B

Bacho

År 1889 startade Berndt August Hjort en maskinaffär i Stockholm. Ett år senare förvärvade han försäljningsrättigheterna till Johan Petter Johanssons verktyg. Bland annat den ställbara skiftnyckeln och rörtången som han tagit patent på. Hjort köpte också försäljningsrätten till en annan svensk uppfinning, det sotfria fotogenköket Primus, som Frans Lindqvist hade patenterat samma år. Både Johanssons och Lindqvists uppfinningar blev stora internationella framgångar. Företaget bytte namn 1954 till Bacho.

Bofors

Bofors grundades 1646 som ett järnbruk. Under slutet av 1800-talet blev företaget en ledande ståltillverkare, och började också tillverka kanoner och senare krut och andra explosiva ämnen. Under en kort period var Alfred Nobel huvudägare till företaget. Under 1900-talet växte företaget inom vapentillverkning. Sedan 2000 har verksamheten delats upp mellan Saab Bofors Dynamics AB (tillverkning av bland annat robotar), som ägs av den svenska försvarskoncernen SAAB-gruppen respektive BAE Systems Bofors AB (tillverkning av eldrörssystem och mellankaliber-/ tung ammunition), som ingår i den USA-baserade försvarskoncernen BAE Systems Inc. BAE

Bonniers

År 1837 gav den 17-årige Albert Bonnier ut sin första egna förlagsprodukt, ”Bevis att Napoleon aldrig existerat”. Albert Bonniers son, Karl Otto, utvecklade Bonniers till en stor mediekoncern med bokförlag, dagstidningar och veckopress. Koncernen har senare kompletterats med medier som radio, tv och film.

Boo.com

Ett globalt e-handelsföretag för märkeskläder som grundades av Ernst Malmsten, Kajsa Leander och Patrik Hedelin i slutet av 1900-talet. Företaget lyckades locka stora finansiärer till projektet, bland annat den internationella investmentbanken JP Morgan. Sammanlagt drog man in över 1 miljard kronor i kapital. Men satsningen lyckades inte, utan bolaget gick i konkurs år 2000.

E

Electrolux

En av världens största tillverkare av vitvaror. Electrolux bildades 1919 genom en sammanslagning av företagen Elektromekaniska AB, grundat 1910, och AB Lux, grundat 1901. Initiativet till Electrolux togs av affärsmannen Axel Wenner-Gren, som tidigt sett dammsugarens möjligheter. Detta var också den första produkten som tillverkades. Den följdes senare av kylskåp och tvättmaskiner.

Ericsson

Världens största företag inom nätverk och mobil kommunikation och Sveriges största företag. Företaget grundades i telefonins barndom 1876 av Lars Magnus och Hilda Ericsson och Carl Johan Andersson. Det började som en liten mekanisk verkstad, men efter många experiment kunde man 1881 presentera en mikrotelefonapparat. Den fick man patent på. Samma år levererade företaget sitt första centralväxelbord för 50 linjer.

H

H&M

År 1947 öppnade Erling Persson sin första butik för damkonfektion, med namnet Hennes – i Västerås. Detta efter inspiration från en amerikansk butikskedja, med hög omsättning och låga priser. Erling Persson blev pionjär i Sverige genom att bygga upp en stor kedja av klädbutiker med gemensamma funktioner för inköp, logistik och marknadsföring. År 1964 öppnades den första utländska butiken i Oslo. Företaget bytte namn till Hennes & Mauritz efter att man även börjat sälja herrkläder.

Hakonbolaget

Hakonbolaget grundades 1917 av Hakon Swensson, som en grossiströrelse i Västerås. Han ville utveckla ett närmare samarbete där handlare kunde göra gemensamma inköp och få samma rabatter som konsumentkooperationen. Han erbjöd också detaljhandlare att bli delägare i företaget.

Handelsbanken

Stockholms Handelsbank bildades 1871 av tidigare medarbetare vid Stockholms Enskilda Bank och som konkurrent till denna bank. Under Louis Fraenckels tid som vd, 1893–1911, utvecklades Handelsbanken till en av de ledande bankerna i landet, med verksamhet även utanför huvudstadsregionen. 1926 ändrades namnet till Svenska Handelsbanken.

Husqvarna

Husqvarna grundades 1620 som en vapensmedja. I slutet på 1800-talet inledde företaget även civil produktion. Den första produkten var symaskiner. Husqvarna kom att bli en välkänd tillverkare av bland annat vedspisar, cyklar, motorcyklar och motorsågar. Serietillverkningen av vapen upphörde 1970. Husqvarna ingick i Electrolux-koncernen 1978-2006. I Husqvarna tillverkas nu motorsågar och symaskiner av separata företag.

I

Ica

Ica, en förkortning av Inköpscentralernas Aktiebolag, bildades 1938 på initiativ av Hakon Swenson. Han ville få till ett rikstäckande samarbete mellan köpmän (butiker) och partihandel. Snart täckte inköpscentralerna hela Sverige, förutom Skåne. I mitten av 1960-talet hade alla butiker som var anslutna till inköpscentralerna bytt namn till Ica. År 1990 fusionerades inköpscentralerna och samarbetsorganet Ica till ett enda företag vid namn Ica AB.

Ikea

År 1943 startade den 17-årige lantbrukarsonen Ingvar Kamprad en postorderrörelse, Ikea, med allehanda varor. Företagsnamnet är en förkortning för Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd, alltså adressen till den gård där han bodde. Den första katalogen kom 1951. Två år senare köpte han en snickerifabrik i Älmhult och gjorde om den till möbelutställningshall. De platta paketen kom 1955, en idé av formgivaren Gillis Lundgren. Det första varuhuset öppnade 1958 i Älmhult. År 1965 invigdes varuhuset vid Kungens Kurva utanför Stockholm.

Industrivärden

Industrivärden bildades av Handelsbanken 1944. Syftet var att dela ut de aktieinnehav man erhöll efter 1930-talskraschen till bankens aktieägare. Verksamheten kom med tiden att utvecklas till en förvaltning av pensionskapital för anställda vid Handelsbanken och SCA. Industrivärden är numera ett börsnoterat investmentbolag.

J

Johnsonkoncernen

Johnsonkoncernen grundades 1873 av Axel Johnson. Han importerade kol och koks till svenska järnbruk och exporterade deras produkter. Han startade även rederiet Nordstjernan 1890, som blev pionjär inom linjesjöfarten. År 1905 köpte han Avesta Jernverk. Efter hans död har koncernen drivits vidare inom familjen. Koncernen har sedan dess omstrukturerats, och omfattar idag bland annat handelsföretagen Axfood och Åhléns.

K

Kinnevik

Investment AB Kinnevik grundades 1936 som ett investmentbolag, av bland andra advokaten Hugo Stenbeck. En av de viktigaste tillgångarna var Korsnäs Sågverks AB. År 1958 blev Kinnevik stor ägare till Sandvikens Jernverk, världsledande inom hårdmetall. I början av 1980-talet tog Hugo Stenbecks son, Jan Stenbeck över ledningen och ställde om företagsgruppen från pappers- och stålindustri till ett medie- och teknikbolag. Genom sina dotterbolag bröt Stenbeck flera statliga monopol inom telekom och media.

Kockums

Kockums Mekaniska Verkstad grundades som ett gjuteri och mekanisk verkstad i Malmö. Första fartyget levererades 1873. Kockums byggde örlogsfartyg, ubåtar och handelsfartyg. Kockums var länge Malmös största industri och varvet var under ett par år störst i världen. Oljekrisen på 1970-talet gjorde att beställningarna av tankfartyg upphörde och företaget hamnade i en allt djupare kris. 1979 tog statliga Svenska Varv tar över Kockums varvsrörelse. Statsföretag övertog den övriga industriverksamheten. 1999 köptes Kockums av tyska HDW-koncernen.

Kooperativa förbundet

Kooperativa förbundet (KF) bildades 1899 på initiativ av G H von Koch, för att i första hand stödja och bidra till en sanering av enskilda konsumentföreningars ekonomi. KF:s organisering av partihandeln från 1907 var ett viktigt moment för att stabilisera varuleveranserna till konsumentföreningarna och hålla ned priserna.

L

LKAB

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag är en gruvdriftskoncern som numera ägs av svenska staten. Till en början var det ett privatägt bolag, men 1957 förstatligades bolaget. LKAB grundades 1890 med järnmalmsbrytning i Kiruna och Malmberget som huvudsaklig verksamhet. Företaget har utvecklats till att tillverka och leverera förädlade järnmalmsprodukter och tjänster för järntillverkning på en global marknad.

N

Nordiska Kompaniet – NK

Nordiska Kompaniet bildades 1902 genom att Stockholms två största detaljhandelsföretag, KM Lundberg och Joseph Leja, slogs ihop. NK:s varuhus på Hamngatan var Sveriges första moderna varuhus, utformat efter amerikansk förebild.

Norrbottens Järnverk (NJA)

Norrbottens Järnverk, NJA, bildades 1940 som ett statligt stålföretag. I början av 1960-talet var NJA Sveriges näst största stålproducent. I slutet av 1970-talet slogs NJA samman med Domnarvets Jernverk och Oxelösunds Jernverk eftersom alla tre bolag hade lönsamhetsproblem. Tillsammans bildade de SSAB (Svenskt Stål AB).

P

Pharmacia

Läkemedelsföretaget Pharmacia grundades 1911 av apotekare Gustav Felix Grönfeldt vid apoteket Elgen i Stockholm. Ett av de första svenska originalläkemedlen var Salazopyrin, ett läkemedel mot reumatism, som kom 1940. Det utvecklades av Sveriges första ordinarie kvinnliga medicinprofessor Nanna Schwartz och kemisten Harry Willstedt på Pharmacia. 1995 gick Pharmacia samman med amerikanska Upjohn och det sammanslagna bolaget uppgick 2003 i amerikanska Pfizer.

PK-banken

PK-banken, en statligt ägd affärsbank, bildades 1974 genom en sammanslagning av Sveriges Investeringsbank, Kreditbanken och den inlåningsinriktade Postbanken. Banken bytte 1990 namn till Nordbanken som sedan år 2000 ingår i den nordiska finanskoncernen Nordea.

Polar Music International

Skivbolaget Polar grundades 1963 av kompositören Stig Stikkan Andersson. Polar hade stora framgångar under 1960-talet med bland annat gruppen Hootenanny Singers, men det var genom samarbetet med ABBA fick bolaget internationella framgångar. ABBA:s och Polars framgångar lade tillsammans grunden för det ”svenska musikundret” och den omfattande svenska musikexporten under de följande decennierna.

S

Saab

År 1937 bildade Bofors och Elektrolux tillsammans Svenska Aeroplan Aktiebolaget (Saab) i Trollhättan. Bolaget skulle utveckla och tillverka svenska militärflygplan. Efter andra världskriget breddades produktionen till personbilar. 1969 slogs de två Wallenbergföretagen Scania-Vabis och Saab samman till Saab-Scania, men 1990 skildes flyg- och fordonstillverkningen åt. Flygtillverkningen lades i bolaget Saab AB. Saab-Scania delades upp 1995 i tillverkning av personbilar respektive lastbilar och bussar (se även Scania). Personbilstillverkningen såldes i omgångar till General Motors, som efter svåra lönsamhetsproblem sålde verksamheten till holländska Spyker Cars 2010. Biltillverkning gick i konkurs 2011 och året därpå köptes huvuddelen av tillgångarna av kinesiska Nevs. Lastbilstillverkaren Scania ägs sedan 2014 av tyska Volkswagen.

Sandvikens Jernverk

Sandvikens Jernverk grundades 1862 av Göran Fredrik Göransson. Han var först i världen med att använda Bessemermetoden vid stålframställning i industriell skala. Företaget blev i flera avseenden mönsterbildande för svensk industri. Företaget inriktade sig tidigt på förädlade nischprodukter, bland annat borrstål i hårdmetall. År 1972 bytte företaget namn till Sandvik AB.

SCA

Finansmannen Ivar Kreuger skapade SCA (Svenska Cellulosa AB) 1929 genom att slå samman ett stort antal skogsbolag i Norrland. Därigenom kunde en effektivare och mer konkurrenskraftig skogsindustri skapas. Handelsbanken har ända sedan grundandet haft stort inflytande över SCA och har periodvis haft stort ägande i företaget. År 1975 köpte SCA hygienpappersföretaget Mölnlycke vilket förde in SCA på marknaden för blöjor och hygienprodukter.

Scania

År 1911 slogs de två företagen Vagnfabriks AB i Södertälje (Vabis, grundat 1891) och Maskinfabriks AB Scania i Malmö samman och bildade Scania-Vabis. Scania började som cykelfabrik år 1900 och presenterade sin första bil 1901. Vabis hade börjat med att tillverka järnvägsvagnar 1891. Vabis byggde sin första bil 1897, tillika den första bilen med förbränningsmotor som byggdes i Sverige. År 1902 blev Vabis först i Sverige med att tillverka en lastbil och senare samma år gjorde Scania detsamma. 1969 slogs de två Wallenbergföretagen Scania-Vabis och Saab samman till Saab-Scania. 1995 delades företagen upp. Fordonstillverkaren i Södertälje fick då namnet Scania. Lastbilstillverkaren Scania ägs sedan 2014 av tyska Volkswagen.

SEB

Se Stockholms Enskilda Bank

Skandinaviska banken

Se Stockholms Enskilda bank

Skanska

Se Skånska Cement

SKF

Svenska kullagerfabriken grundades 1907 på initiativ av ingenjören och uppfinnaren Sven Wingquist. Han hade utvecklat och patenterat ett robust kullager som uppfyllde de nya industriernas krav. Kullagret blev en stor exportsuccé. SKF:s försäljningschef, Assar Gabrielsson, tog initiativ till att tillverka en svensk bilmodell, och Volvo grundades 1926 som ett dotterbolag till SKF.

Skånska Cement

Skånska Cement bildades 1871 och startade sin första cementfabrik två år senare. Företaget kom med tiden att förvärva hela den svenska cementindustrin. Bolaget köptes 1999 av tyska Heidelberg Cement. Skånska Cement började under 1880-talet att experimentera med att gjuta byggkomponenter i betong, med lyckat resultat. Ett nytt företag startades – Skånska Cementgjuteriet. Företaget utvecklades snabbt till ett internationellt framgångsrikt byggbolag – dagens Skanska.

Statsföretag AB

Statsföretag bildas 1970 för att samordna statens stora aktiebolag inom gruv-, stål-, skogs- och petrokemiska branscherna med flera. 1970-talets ekonomiska kris innebar att verksamheten kom att utökas med ett stort antal nya företag i olika branscher. Statsföretag gick med stora förluster och omstrukturerades. Kapitaltunga industriföretag övertogs av industridepartementet. 1985 bytte Statsföretag namn till Procordia, och verksamheten koncentrerades till ett begränsat antal branscher. Procordia börsnoteras 1987.

Stockholms Enskilda Bank

André Oscar Wallenberg grundade Stockholms Enskilda Bank 1856. Enskilda Banken blev Sveriges första affärsbank och Stockholms första privata bank. AO Wallenberg kom med Enskilda Banken att engagera sig i många industrier, bland annat Atlas, och järnvägsbolag. Han var 1864 en av grundarna bakom Sveriges första bankaktiebolag, Skandinaviska Kreditaktiebolaget (senare Skandinaviska Banken). Genom en sammanslagning 1972 av Stockholms Enskilda Bank och Skandinaviska Banken bildades Skandinaviska Enskilda Banken (SEB).

Stockholms fondbörs

År 1862 utfärdade Kungl. Maj:t (det vill säga regeringen) ett reglemente för ”auktioner till försäljning av obligationer, lottbref, aktier och dylika värdepapper”. Fondbörsen höll sin första auktion i februari 1863. Under närmare ett halvt sekel dominerades handeln av obligationer och försäkringskontrakt. År 1993 ombildades börsen till ett vinstinriktat aktiebolag, och fem år senare fusionerades Stockholmsbörsen med Optionsmäklarna och OM-gruppen bildades. Gruppen, som senare bytte namn till OMX, förvärvades 2007 av amerikanska Nasdaqbörsen.

Svenska Varv AB

Svenska Varv bildades 1977 av staten för att avveckla den svenska varvsindustrin, bland annat Götaverken, Uddevallavarvet, Karlskronavarvet och Kockums. När de flesta storvarven lagts ned bytte bolaget namn 1987 till Celsius Industrier. Verksamheten ändrade också inriktning mot försvarsindustrin. Celsius börsintroducerades 1993.

Svenskt Stål AB (SSAB)

SSAB bildades efter ett riksdagsbeslut 1978. Den svenska stålindustrin genomgick då en djup kris, och syftet med bolaget var att skapa en långsiktig struktur för branschen. Bolaget tog över verksamheten i Stora Kopparberg, Gränges och statliga Norrbottens järnverk (NJA). Staten ägde inledningsvis 50 procent av SSAB medan Stora Kopparberg och Gränges ägde vardera 25 procent. Minoritetsägarna löstes ut 1981 respektive 1986. Därefter påbörjades den privatisering som 1989 ledde till börsnotering.

T

TeliaSonera

TeliaSonera grundades som Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket år 1853 som ett statligt affärsdrivande verk. Uppgiften var att bygga ut Sveriges telegrafförbindelser. Telegrafverket blev så småningom Televerket och senare Telia. Telia börsnoterades 2000. År 2002 gick Telia samman med finska Sonera och bildade TeliaSonera.

Tetra Pak

Tetra Pak bildades 1951 för att sälja förpackningsutrustning för den tetraförpackning som Åkerlund & Rausing utvecklat. Året därpå levererades den första förpackningsutrustningen till Lundaortens Mejeriförening. År 1963 lanserades den smidigare tegelstensformade Tetra Brik som kom att bli världens mest sålda förpackning för drycker. Tetra Pak ingår sedan 1993 i Tetra Laval-koncernen som även omfattar företaget DeLaval med rötter i Alfa Laval. I Tetra Laval ingick fram till 2002 även Alfa Laval.

Trelleborg

År 1905 grundades Trelleborgs Gummifabrik av Henry Dunker och Johan Kock. Båda hade sin bakgrund inom gummibranschen. Trelleborgs Gummifabrik inriktade sig mot bildäck och industrigummi. År 1964 bytte bolaget namn till Trelleborg AB.

V

Vattenfall

Kungliga Vattenfallsstyrelsen bildades 1909 med uppgift att exploatera de vattenfallsrätter staten ägde, och att förse i första hand den svenska industrin med billig el. Staten hade redan ett par år tidigare beslutat att bygga ett kraftverk i Trollhättan. Det första av en rad kraftverk som Vattenfall byggde fram till 1960-talet. Vattenfall drevs från början som ett affärsdrivande verk, men bolagiserades 1992. I början av 2000-talet expanderade Vattenfall internationellt, främst på den tyska marknaden.

Volvo

Volvo grundades 1926 som ett dotterbolag till SKF, Svenska kullagerfabriken, på initiativ av försäljningschefen Assar Gabrielsson. Den första bilen lämnade fabriken 1927. Det stora genombrottet kom med Volvo PV 444 – den svenska folkbilen – som lanserades 1944. Även lastbilstillverkning planerades i ett tidigt skede. År 1999 såldes personbilstillverkningen till Ford Motor. År 2000 sålde Ford personbilstillverkningen inom Volvo till kinesiska Geely.

Å

Åhlén & Holm

Postorderföretaget Åhlén & Holm (idag varuhuskedjan Åhléns) grundades 1899 av Johan Petter Åhlén och hans farbror Erik Åkerlund. Inte minst för landsbygdens öppnades en ny värld av konsumtionsmöjligheter. På 1930-talet kompletterades verksamheten med en detaljhandelskedja med enhetlig låga priser. Vid årsskiftet 1961–1962 upphörde postorderrörelsen. 1964 invigdes Åhléns City i Stockholm, och under 1980-talet omprofilerades alla varuhus i koncernen till Åhléns-varuhus. Sedan 1988 ingår Åhléns i Johnsonkoncernen.

Åhlén & Åkerlund

År 1906 grundade JP Åhlén (en av grundarna till Åhlén & Holm) och Erik Åkerlund förlaget Åhlén & Åkerlund i Göteborg. Förlaget blev Sveriges främsta tidskriftsförlag. Åkerlund var sedan med och startade förpackningsföretaget Åkerlund & Rausing 1929. Samma år hade Åhlén & Åkerlund sålts till Albert Bonniers förlag.

Åkerlund & Rausing

Bolaget, som utvecklade och tillverkade konsumentförpackningar, bildades 1929 av Erik Åkerlund och Ruben Rausing. Efter att ha nått stora framgångar med förpackningar för torra varor började företaget 1943 utveckla pappersförpackningar för mjölk och andra vätskor. År 1951 bildades ett särskilt bolag, Tetra Pak, för att sälja förpackningsutrustning.