Att få arbeta med primära källor ger eleverna en stark känsla av historia som en levande verklighet. Arkivforskning är spännande och väcker upptäckarglädje.
Olika typer av källor
Primära källor/förstahandskällor
Primära källor är originalhandlingar och andra dokument som kom till precis vid den tid som man vill utforska. Att arbeta med primära källor bidrar till att utveckla elevernas historiemedvetande och förståelse för hur komplext det förflutna är. Samtidigt stimuleras elevernas analytiska färdigheter samt deras förmåga till källkritiskt tänkande.
Sekundära källor/andrahandskällor
En annan typ av källor är sekundära källor. Dessa utgörs av andrahandsinformation och har skapats av någon utan förstahandserfarenhet, till exempel det som forskare skriver. Den här typen av litteratur bidrar till att skapa ett sammanhang och förståelse för historien. Det finns flera metoder för att avgöra hur tillförlitig en källa är. Detta kallas för källkritik. Läs mer om källkritik här.
Vad är ett arkiv?
Den vanligaste definitionen av ett arkiv, är att det är en samling handlingar. I ett arkiv kan det finnas handlingar, det vill säga dokument, men även bilder, filmer och föremål. Handlingarna i ett arkiv kommer från verksamheten hos den som skapat arkivet, den så kallade arkivbildaren. En arkivbildare kan vara en myndighet, ett företag, en förening eller en privatperson.
Det gäller för företagsarkiven på Centrum för Näringslivshistoria
För arkiv som bildats av företag, personer och föreningar, som är fallet för källor hos Centrum för Näringslivshistoria, gäller inte offentlighetsprincipen, men forskare (och andra) kan ändå, efter arkivbildarens medgivande, få tillåtelse att forska i arkivet. I arkivet i Bromma är till exempel skolklasser med sina lärare välkomna. Mycket av företagens historiska material finns också tillgängligt digitalt här på skolsajten Företagskällan.
Så varför är det så viktigt för företagen att arkivera sitt material om om de sällan är tvungna att göra det, kan man fråga sig? Jo, företagen arkiverar för framtida forskning, eftersom företagens historia är en del av samhällsutvecklingen och anses ha kulturhistoriskt värde. Däremot får företagen till stor del bestämma själva vem som ska få titta på materialet. Ofta vill företagen också själva kunna gå tillbaka till sina arkiv och se vilka beslut som tagits, och det händer också att företaget vill använda sin historia i sin marknadsföring.
Det gäller för myndigheters arkiv
För myndigheters arkiv gäller istället offentlighetsprincipen. Det innebär att vem som helst kan begära att få se myndighetens handlingar. Offentlighetsprincipen regleras i den svenska grundlagen – Tryckfrihetsförordningen – som har sina rötter i 1700-talet. Det finns emellertid undantag till offentlighetsprincipen. Enligt en annan lag – Offentlighets- och sekretesslagen – kan en myndighet kräva att vissa handlingar inte ska vara offentliga. Huvudprincipen är dock att handlingarna ska vara offentliga.