Hur kan vi analysera en källa och vad kan den användas till? Vi vill också veta att källan är äkta och tillförlitlig! Att det finns artiklar om en händelse på till exempel Wikipedia, behöver inte betyda att det som står där stämmer. För att kunna veta säkert, måste man gå till den ursprungliga källan – alltså arkivet.
Källkritik går ut på att ta reda på om källan är tillförlitlig, (går att lita på). Till vår hjälp har vi fyra kriterier som vi testar källan emot:
1. Äkthetskriteriet. Är källan arkivet äkta? Ja, det får vi anta. Men om du är en riktig forskare så går det att undersöka brevet, räkenskapen, tavlan eller protokollet mer i detalj genom att exempelvis kolla upp: Existerade den typ av bläck som brevet skrivits med vid den tid som brevet påstås ha skrivits? Stämmer tavlans måleri och penseldrag överens med konstnärens övriga alster? Stämmer namnteckningen med densamma på andra dokument?
2. Samtidskriteriet. Ju närmare i tid en källa tillkommit i förhållande till det den beskriver, desto trovärdigare är källan. Om källan har nedtecknats långt efter händelsen den skildrar, eller om vittnen berättar saker långt i efterhand, så sjunker tillförlitligheten. Minnet blir suddigare ju längre tiden går.
3. Tendenskriteriet. Har källan uppkommit för att påverka någon? Då finns det anledning att vara kritiskt till innehållet och hur det har vinklats. Finns det skäl för upphovspersonen att överdriva, undanhålla någonting eller rent av att ljuga? Exempelvis kan ett politiskt parti på sin hemsida vilja sprida sin politiska åsikt när de berättar sin historia. Ett annat exempel är att och kungar ofta har skönmålats av sina undersåtar i historieskrivningen, och därmed framställts som överdrivet bra. Dessa två exempel visar på berättelser som är tendensiösa.
4. Beroendekriteriet. Är källan oberoende av andra källor, eller är den beroende? Undersök om det är en första- eller andrahandskälla du har framför dig. En förstahandskälla (eller primärkälla), är ett original dvs. är det en första versionen av någonting. En andrahandskälla (eller sekundärkälla) återberättar eller sammanfattar vad någon annan har sagt eller skrivit. Vi vill ha källor som är oberoende av andra källor. Dessutom vill vi jämföra informationen vi får av källan med andra, av varandra oberoende källor, som visar på samma sak. Det kan till exempel vara flera vittnen, som inte känner varandra, som berättar samma sak kring ett mord de sett. Källor som hämtat informationen av varandra är däremot inte oberoende källor.
Avsluta med att fråga dig: Är källan är relevant?
Källan blir relevant först när den ger dig svar på det du vill ta reda på om det förflutna. Om du på förhand har tänkt ut en fråga, eller fått en fråga av din lärare, så händer det att källan inte är relevant genom att inte kunna svara på det du vill veta. Då får du hitta en annan källa. Däremot händer det att forskare sitter med källmaterial som visar på någonting oväntat och intressant, som de först inte undrade över. Det händer då att forskaren formulerar en ny fråga och tar som utgångspunkt. Ibland är det källmaterialet i sig som är givet, och då gäller det att ställa en fråga till källmaterialet som du faktiskt kan få svar på.
Text: Charlotta Skorup