Stadsguiden: Avesta

Två gånger har Avesta blivit stad, både på 1600-talet och 1919. Det vittnar om att orten länge haft en stark industri, tack vare det strategiska läget vid Dalälven och närheten till större städer.

På morgonen den 30 mars 1919 vaknade Avestaborna till nyfallen snö. Centrum var utsmyckat med flaggor och granris. Nu skulle Avesta bli stad, för andra gången. På eftermiddagen spelade järnverkets musikkår upp och marscherade till torget, där flera tusen personer hade samlats. 600 barn viftade glatt med flaggor när landshövding Fredrik Holmqvist klev upp i talarstolen och förkunnade att Avesta åter fått stadsprivilegier.

Avesta industriella historia börjar på 1600-talet, när några herrar från Falu koppargruva letade efter en plats för att anlägga ett större kopparverk. Vattenmassorna i Dalälven lämpade sig som kraftkälla och Avesta hade också ett bra geografiskt läge. Kopparverket som anlades 1636 bidrog till att Avesta 1641 fick stadsprivilegier tillsammans med Falun. Utvecklingen på orten blomstrade med många nya företag och ett nytt myntverk som var Sveriges största. Här tillverkades världens största och tyngsta mynt, tiodalern, som vägde nära 20 kilo. Konkurrens och kritik från närbelägna städer gjorde dock att stadsprivilegierna drogs in 1687, vilket fick till följd att folkmängden minskade.

Vid sidan av kopparverket har det länge funnits en liten järnhantering i Avesta. 1823 startade en smidesanläggning som utvidgades efter hand. Samma århundrade lades både kopparverket och myntverket ner. Brödraparet Hjalmar och Casimir Petre, som redan drev Hofors bruk, såg nu potential i Avesta. De köpte de gamla kopparverket och bildade ett nytt bolag, Avesta-Garpenbergs AB. Bröderna satsade på moderna framställningsmetoder av stål, som slog väl ut. De bidrog också till att Krylbo järnvägsstation öppnade och blev en viktig järnvägsknut på Norra stambanan. Än i dag räknas Krylbo som en del av tätorten Avesta.

Axel Johnson var generalkonsul i Stockholm för kungariket Siam (Thailand). Han grundade handelsbolaget A. Johnson & Co. Period: 1890-1899 Deponent: Centrum för Näringslivshistoria. Motiv-ID: FSF001071.

Men i finanskrisen 1878 gick bolaget i konkurs. Några turer senare bildades Avesta Jernverk, där finansmannen Axel Johnson blev majoritetsägare 1905. När Avesta fick sina stadsprivilegier 1919 var det hans son, Axel Ax:son Johnson, som var generalkonsul på stålverket. Axel Ax:son Johnson ställde till med en stor festmåltid där han ur egen ficka bjöd in tusen personer – tjänstemän på verket, förtroendevalda, representanter för handeln, industrin och hantverkssektorn och pressen. Arbetare och kvinnor var dock inte bjudna.

Stålverket förblev i familjen Ax:son Johnsons ägo fram till början av 1990-talet, när British Steel köpte bolaget och bytte namn på verket till Avesta Sheffield. Sedan 2002 ägs verket av finska Outokumpu Stainless. Det är fortfarande ortens största arbetsgivare, efter Stora Ensos kartongfabrik i Fors. En annan viktig näringsgren i Avesta är försäljning av sport- och friluftskläder. 1981 startades Bagheera, som under åttiotalet sålde bäst i Norden i sitt segment. Bagheera tog sig även in på den amerikanska marknaden. Bagheera finns fortfarande kvar i Avesta och sedan ett par år tillbaka har också friluftsmärket Haglöfs huvudkontor på orten.

1. Avesta Krylbo station

STATIONSGATAN 8, KRYLBO

Stationen öppnade för järnvägstrafik 1873 i samband med att Norra stambanan mellan Stockholm och Storvik anlades. Det första stationshuset var litet och byggt i trä. Det revs och ersattes 1902 av det nuvarande stationshuset, som är ritat av SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall och har en nationalromantisk stil, efter den tidens ideal.

2. Aaltohuset/Sundh center

KUNGSGATAN 2

I Avesta finns en av tre byggnader i Sverige som ritats av den finska arkitekten Alvar Aalto. Byggnaden uppfördes av den lokala byggmästaren Ernst Sundh och heter därför egentligen Sundh center, men i folkmun är namnet Aaltohuset. Fasaden sticker ut med sina azurblå, hårdbrända keramikstavar, tillverkade av Arabia i Finland. Byggnaden används i dag som kontor.

3. Dalahästen

DÄR RIKSVÄG 70 OCH 68 MÖTS

Världens största dalahäst är ett landmärke som är svårt att missa när man passerar Avesta. Dalahäststatyn som invigdes 1989 är 13 meter hög och väger 66,7 ton. Under flera år var dalahästen i dåligt skick med stora sprickor i betongen, men nu har kommunen köpt in statyn från ett fastighetsbolag och låtit restaurera den till ursprungligt skick. I affärsområdet vid dalahästen huserar bland annat klädtillverkaren Haglöfs, som har sitt huvudkontor i Avesta.

Dalahästen i Avesta. Bildkälla: Wikimedia Commons.

4. Verket

KANALVÄGEN 1

I det gamla kopparverket vid älven ligger Verket, som varit i kommunens ägo sedan 1986. Kommunen byggde en konsthall och startade 1995 den internationellt uppmärksammade sommarutställningen Avesta Art. Med tiden har konsthallen expanderat. Till exempel har den gamla masugnen restaurerats till en interaktiv utställning om hur järnframställningen gick till förr.

5. Myntmuseet

KANALVÄGEN

På Avesta Myntmuseum visas hela Sveriges mynthistoria från vikingatid fram till i dag. Här visas bland annat världens största 1600-talsmynt, som tillverkats på Avesta myntverk. Verkets tidigare generalkonsul Axel Ax:son Johnson startade museet för att illustrera myntverkets produktion och hur man renar koppar.

6. Gamla byn

BADHUSGATAN

Gamla byn är Avestas äldsta bevarade stadsdel och består av en välbevarad bruksmiljö med byggnader från 1630-talet och framåt. Här ligger även Carl Jularbo-museet, som har en unik samling bilder, musik och privata föremål som tillhört bygdens store speleman.

Kartguide över Avesta. illustration: Lotte Kölare.

7. Klosterskolan

BERGSLAGSVÄGEN 67

Den vackra Klosterskolan är byggd av slagg från masugnen på järnverket, som gjutits om till byggnadssten. Den uppfördes 1880 efter ritningar av Adolf Kjellström från Örebro och bruksförvaltaren Albert Bergström. Byggnaden användes tidigare som skola, men i dag huserar olika ordenssällskap i byggnaden, som byggnadsminnesförklarades 2011.

8. Visentparken

GAMMELÄNGSVÄGEN 7

Familjen Ax:son Johnson har gjort avtryck i Avesta, inte minst genom de sex visenter som generalkonsul Axel Ax:son Johnson köpte från Skansen 1910. Syftet var att rädda arten och utveckla aveln av detta ståtliga urtidsdjur. I dag drivs visentparken av kommunen och har öppet för allmänheten. I Stadshusparken finns en staty i rostfritt stål som föreställer den polska visenttjuren Pudam. Statyn är skapad av konstnären Lars Andersson.

 

Ur Företagshistoria 2021:1

Text: Karin Jansson

Illustration: Lotte Kölare

 

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.