En björn som symbol för tvål är kanske inte det mest givna valet – men förmodligen har nallen en förlaga i forna zoologiska trädgården ”Barnängsparken”. Där satt det en högt älskad björn i en specialdesignad bur med eget badrum i slutet av 1800-talet.
Om björnen var lycklig förtäljer inte historien, men han gladde förmodligen parkens upphovsman, grosshandlaren Johan Holmström, som just grundat företaget Barnängens Tekniska Fabrik och framställde bläck och lyxig Eau de Cologne. Han sägs ha varit en djurälskande och omtänksam arbetsgivare som lite före sin tid gav de anställda semester, fri läkarvård och rimliga arbetstider och införde den legendariska ”vällingklockan” som påkallade uppmärksamheten i stället för en tjutande fabrikssiren.
Redan när de började producera handgjorda tvålar 1876 var platsen på östra sidan av Södermalm i Stockholm tung av historia. Och en hel del av den handlar om barn. Från början kallades området för Barnstugeängen, efter det barnhem som Danviks Hospital byggde upp vid Hammarby sjö redan på 1500-talet. Och ett par hundra år senare bedrevs här sträng internatskola efter engelsk modell, där huvudbyggnaden Klockhuset användes som sjukstuga och logement för de allra minsta pojkarna.
På plats borde man nästan kunna förnimma en spindelvävstunn kör av barnröster från förr, gråt och längtan och förhoppningsvis lite hederligt bus kamrater emellan. Särskilt mycket tvål kom de väl aldrig i närheten av, åtminstone inte barnhemsbarnen, men Johan Holmströms satsning på renlighet gick från klarhet till klarhet, även efter hans och den stackars fängslade björnens bortgång.
På 50-talet blev företaget historiskt genom att först i världen införa den moderna tvålprocessanläggningen De Lavals Centripure. Den förkortade tillverkningstiden och gav just de där släta, lena tvålarna som många förknippar med varumärket.
Ungefär samtidigt startade man egen skönhetsskola, den omtalade Schantungskolan, i direktörsvillan vid Barnängens fabriker. Den riktade sig främst till demonstratriser av fabrikens produkter och butiksbiträden men blev så populär att en del kvinnor från andra branscher (kontorister, mannekänger och flygvärdinnor) smög sig in på utbildningarna, vilket ledde till att allmänheten i slutet av 50-talet fick tillgång till en åtta månader lång kosmetologutbildning. Skolan fick stor betydelse för tidens tankar kring skönhetsideal, hygien och hälsa, och den förespråkade den naturliga skönheten, snarare än den alltför påmålade.
Fabriken ligger numera på Ekerö, ägs av Henkel Norden, och Barnängen förknippas inte bara med tvålar utan också med hår och hudprodukter – och tidigare rengöringspärlor som Tomte Skur, Häxan och Surprise. Uttrycket ”att tvåla till någon” har dock en helt annan betydelse.
Ur Företagshistoria 2015:1.
Författare: Katarina Danielsson, Mustang Media
Texten tidigare publicerad i boken Svenska Klassiker – små historier om stora framgångar. Utgiven av Historiska Media, 2014.
Dela med dig av dina tankar