Bilsamhället

Internet, flyg och tv i all ära: bilen är den teknik som mer än någon annan sammanfattar det senaste århundradet. Bilsamhället präglar vår vardag, det styr våra rörelsemönster, formar våra städer och landskap. Vi är utan tvekan bilberoende.

Projektet med arbetstiteln ” Att köpa ikapp med döden” handlar om hur Formel 1-sporten skildrats i svenska medier. Bakom forskningen står Wilma Sjöberg som är doktorand i historia på Stockholms universitet. Hon forskar om bilsport som uttryck för maskulinitet under svensk efterkrigstid. Hon analyserar hur sporten framställts som symbol för manlighetsideal alltifrån introduktionen i början av 1950-talet och fram till sportens stora affischnamn i vårt land, Ronnie Peterson, dog i en krasch på den italienska Monzabanan 1978.

Ovanlig forskning

Wilma Sjöbergs ämnesval sticker ut; att studera bilen i sig utgör ett ovanligt inslag i svensk forskning. Detta trots att Sverige är ett av de länder i världen där fordonstillverkningen har störst betydelse för ekonomin. Den svenska fordonsindustrin och dess underleverantörer sysselsätter över 120 000 personer. Den står för över 10 procent av vår totala varuexport och utgör därmed en av landets viktigaste exportnäringar.

Bilens kulturhistoria har saknats

Varför har inte fler i ett svenskt sammanhang på allvar studerat bilens vidare betydelse som moderniserings – motor, landskapsformare och kultur företeelse? Per Dahl är tillförordnad chef för TAM-arkiv i Stockholm men också forskare i teknikhistoria med ett brinnande intresse för motor fordonens samhällsbetydelse. Mycket av den historieskrivning som finns, menar han är alltför förenklad. Vad är det då som saknas?

– Samhällsplanering, säkerhetsfrågor och miljöproblematik har behandlats men ingen har tagit sig an bilens kulturhistoria, ingen har kombinerat teknisk organisation och systemperspektiv med idéhistoriska ingångar. Och vi har bara börjat studera konsumenternas roll, tillägger Per.

Han ger ett konkret exempel: den tidiga bilhistorien domineras av personbilar och vad som i början var ett exklusivt nöje för de bättre bemedlade. Men nyttotrafikens och transportnäringens roll glöms gärna bort. Distributionen via lastbils trafik borde tas på större allvar – först som ett komplement till järnväg och båttrafik men snart nog som en utmanare och ersättare. Detta skifte har haft fundamentala konsekvenser för 1900talet och vår egen tid. Men sker det inte motorhistorisk forskning som vi inte känner till?

– Det är jag helt övertygad om, säger Per Dahl. Men den sker under andra rubriker och inom många ämnesdiscipliner – etnologi, sociologi, teknikhistoria. Det faktum att jag inte kände till Wilma Sjöbergs forskning förrän du berättade om henne är ju ett tydligt exempel. Vad som behövs är en systematisk genomgång för att få överblick över det som görs och vad som saknas. Vi behöver ett aktivt motorhistoriskt nätverk, avslutar han.

Wilma Sjöberg utgår ifrån Formel 1 i sin forskning om bilsport och maskulinitet.
Foto: Anders Ståhlberg/Stockholms universitet.

Grön truck. Transport av läskbackar från Apotekarnes Mineralvattens AB, Stockholm. 1950-tal. Ur Carlsberg Sveriges arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Bilsport och maskulinitet

För Wilma Sjöberg är hur sporten blev så maskulin en av frågeställningarna. Vanliga egenskaper för Formel 1-förare är snabb reaktionsförmåga och liten kroppsvikt. Ändå har sportens utövare uteslutande varit manliga (vid endast två tillfällen genom historien har kvinnor deltagit som förare). Kvinnornas roll har varit reducerad till publik, eller till så kallade »grid girls« – de lättklädda flickor som förr brukade hålla upp skyltar med förarnas namn och nummer vid startpositionerna. Männens roll var i sin tur att våga livet och därigenom förkroppsliga ett ideal baserat på risktagande och behärskning av kraftfulla motorer och höga hastigheter.

En förhöjd manlighet

– Jag vill förstå dynamiken mellan människa och teknik, säger Wilma, både rent kroppsligt och på ett teoretiskt plan. Bilen, särskilt Formel 1, framstår i mina källor som ett uttryck för en förhöjd manlighet, grundad på sociala konventioner.

Synen på sporten förändras

Som Wilma Sjöberg konstater ar har synen på sporten förändrats – på 1950-talet handlade kritiken mest om enskilda förare som »körde farligt«. Detta vid en tid då svenskarna i vardagstrafiken accepterade dödstal som i dag skulle framstå som helt förfärande. På 1960- och 1970talen kom kritiken mer att handla om sportens grundpremisser – kommersialismen, men också bilarnas och Formel 1-banornas livsfarlighet. Som en indirekt följd av Ronnie Petersons dödsolycka 1978 upphörde Formel 1-tävlingarna på den enda banan där grand prix-lopp anordnats i Sverige, småländska Anderstorp. Under senare decennier har mediebevakningen av Formel 1 varit begränsad i Sverige.

LM Ericsson. HF:s transportombud Siv Ehrencrona i sin lastbil 1964. Ur Ericssons historiska arkiv/Centrum för Näringslivshistoria. T.h: Anderstorp 20 juni 1977, Ronnie Peterson i en av bilarna. Foto: Lars Göran Wretling/Örebro läns museum.

Se samhällsstrukturer med bilden som lins

Wilmas forskning är ett exempel på att bilen och allt den representerar kan användas som en lins för att tydligare se andra företeelser och samhällsstrukturer. Det förutsätter dock att vi analyserar bilen i ett större sammanhang – socialt, ekonomiskt och kulturellt.

Kunskapen om bilhistoria bland amatörforskare och entusiaster må vara både ingående och detaljerad, men bland professionella historiker och forskare återstår många frågor att besvara: Hur kan vi förstå bilens betydelse i ett större samhällsperspektiv? Vad kännetecknar bilsamhällets etablering i Sverige i en internationell jämförelse? Vilken betydelse har konsumtionsmönster och försäljningskanaler haft? Hur kan nyttotrafiken analyseras ur ett systemhistoriskt perspektiv? Hur har bilindustrin responderat på miljö- och säkerhetskrav? Hur har bilismen, men också bilindustrin som aktör, format svenska tätorter?

Initiativ till samordning finns redan – till exempel pågår arbete vid Innovatum i Trollhättan liksom på Chalmers i Göteborg. Att detta sker i bilstäder med koppling till Saab och Volvo är förstås inte någon slump.

I arkiven finns historien om bilsamhället

Centrum för Näringslivshistoria bevarar bilder, dokument och handlingar från Motorhistoriska Riksförbundet, Svensk bilprovning, KAK, Motormännen, åkerier, buss- och taxiföretag samt oljebolag – och därtill många, många andra. Arkiven speglar bilsamhällets framväxt och drivkrafter. De är en naturlig startpunkt för den som vill förstå bilens roll – då, nu och sedan.

Ur Företagshistoria 2019:2

Text: Anders Houltz

Dela med dig av dina tankar