Den första svenska raketuppskjutningen

På kvällen den 14 augusti 1961 tog Sverige ett stort kliv in i rymdåldern. Då skickades nämligen en raket, en så kallad Arcas-raket, upp från Robotbyråns försöksplats i Nausta i Norrbottens län.

Raketen fick i pressen namnet »Plutnik «efter Sovjetunionens satelliter Sputnik 1 och Sputnik 2 som hade skickats upp redan 1957. Den senare med hunden Lajka ombord. I den svenska lilla raketen placerades dock inget levande. Plutnik var drygt två meter lång och vägde endast 35 kilo. Syftet med projektet var att undersöka nattlysande moln genom att talkpulver skulle skjutas ut när raketen nådde sin högsta höjd. Talkmolnet skulle sedan kunna observeras från jorden och jämföras med bilder av nattlysande moln, som man antog också bestod av någon sorts fint stoft. Försöket lyckades dock inte riktigt och raketen nådde dessutom endast 80 kilometer, vilket gör att  den definitionsmässigt egentligen aldrig nådde rymden som man brukar säga börjar på 100 kilometers höjd.

»Plutnik« lyfts upp framför pressen. Raketen var drygt två meter lång och vägde blygsamma 35 kg. Foto: Rolf Ericsson, © Norrbottens museum. Scannad av Ove Brännholm.

Fem år senare kunde en raket skjutas upp från den nybyggda raketbasen Esrange, strax utanför Kiruna. Och 1972 togs ytterligare ett steg i den svenska rymdverksamheten då den svenska myndigheten Rymdstyrelsen samt ett statligt bolag – Rymdbolaget (numera SSC, Swedish Space Corporation) – bildades. I dag finns det även många privata aktörer som jobbar med verksamhet kopplad till rymden, men alla är inte placerade i närheten av Esrange. Forskare som får finansiering från Rymdstyrelsen finns på lärosäten runt om i landet, liksom företag som på ett eller annat sätt tillverkar delar som används i rymdprojekt. Sammanlagt är det fler än 1 000 personer som arbetar med rymdverksamhet i Sverige.

Ur Företagshistoria 2022:4

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för annonsmätning

För att kunna erbjuda bättre service och upplevelse placerar vi cookies för att kunna anpassa marknadsföring till dig. Ett annat syfte med denna behandling är att kunna marknadsföra produkter eller tjänster till dig, ge anpassade erbjudanden eller marknadsföra och ge rekommendationer kring nya koncept utifrån vad du har köpt tidigare.

Cookies för personlig annonsmätning

För att kunna visa relevant reklam placerar vi cookies för att anpassa innehållet för dig

Cookies för anpassade annonser

För att visa relevanta och personliga annonser placerar vi cookies för att tillhandahålla unika erbjudanden som är skräddarsydda efter din användardata