Hur, när, var läser vi?

Ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1962:4 (årgång 36).

Böcker är ju aktuella ting i jultider varför Rullan ställt följande frågor till avdelningschef Westrell på NK:s bokavdelning:

Det är ju så att december månad är den verkliga högsäsongen för bokförsäljningen. Tyvärr anser ett flertal människor att man inte kan köpa en bok annat än till julen, inledde herr Westrell.

Klart är förstås att böcker säljs under hela året och för NK:s del måste jag säga att resultatet i år varit mycket gott och vi hop­pas nu på den vanliga uppåtpekande för­säljningskurvan i december.

Det är dock märkligt hur litet som kan påverka vårt bokläsande och även naturligt­vis försäljningen. Kubakrisen är ett färskt exempel på ett tillfälle när bokläsandet tyd­ligen avtog nästan helt. Så snart en kris­situation uppstår i världen märker vi en sjunkande tendens. Inom bokhandeln tror vi att detta beror på att folk då ägnar oer­hört mycket mer tid åt tidningsläsning och TV-tittande. Vi köper kanske fler tidningar, missar inte radions och TV:s nyhetssänd­ningar och där försvinner tid som annars skulle ha gått åt till bokläsning.

Men till jul hjälper varken kriser eller an­nat. Då köper vi mängder av böcker att ge bort i present till vänner och bekanta. Ofta beror det på att man ”inte kunde hitta på något annat”.

Den stora boksäsongen är alltså utan tve­kan julen.

Man kan före jul mycket klart urskilja vil­ka det är som köper böcker och när. Före Lucia kommer de stora företagen med be­ställningar, oftast på dyra presentböcker, som skall ges bort till affärsvänner etc, men redan i slutet av november kommer mor­mödrar och farfäder och köper barnböcker till barnbarnen och närmast före jul går all slags skönlitteratur som smör i solen, mest deckare och bestsellers.

En stor del av bokhandelns arbete i sam­band med julen består i att byta böcker. NK är en av de boklådor där det byts mest böcker. Under varje mellandag, har man räknat ut, byts det böcker motsvaran­de tio procent av försäljningen under största omsättningsdagen före jul.

Vad läser vi i år?

Svaret är kort: Stockholmiana. Böcker med autentiska Stockholmsmotiv har kommit på modet i högsta grad. Fogelströms Stock­holmsskildringar ligger där väl framme, men vi slukar allt med lokalfärg. Stieg Trenter bär säkert en del skuld i detta förhållande med sina ständigt återkommande detaljrika miljöskildringar. Det har han igen särskilt i år att döma av försäljningssiffrorna.

Att vi läser bokrecensioner får man klart belägg för hos bokhandlare Westrell. Så snart ett skönlitterärt verk fått en god re­cension – det må vara när som helst under året – ökar försäljningen märkbart. Herr Westrell vill gå så långt som att säga att om boken i fråga inte säljs bra efter recen­sionerna kommer den aldrig att gå.

God kritik märks naturligtvis också till jul. Vi kommer ihåg eller har skrivit upp vilka böcker som fått beröm och låter det bli av­görande för inköpen.
De dåliga somrarna här hemma har betytt mycket för bokhandlarna. De senaste åren har vi läst mycket mer än vi gjort under tidigare år.

Förutom skönlitteratur läser vi massor av handböcker. Enligt vad bokhandlare Westrell berättar tycks vi nästan läsa en handbok på varje skönlitterärt verk. Det är handböcker om hobbies, bilar, för kurser, skolor och ar­beten. Handböcker läser vi under hela året med en viss minskning till jul. Högsäsongen är då skolor och kurser börjar.

Ett gott år har det i alla fall varit, Kuba­kris eller ej, summerar herr Westrell, och han vet vad han talar om. NK:s bokavdel­ning är en av Sveriges största boklådor för försäljning över disk. Ca 40.000 böcker har man ständigt på lager.

Nu väntar man bara på sin nya inredning från Nyköping som kommer att ge avdel­ningen ett helt nytt och bokvänligare an­sikte till våren.

Ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1962:4 (årgång 36).

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för annonsmätning

För att kunna erbjuda bättre service och upplevelse placerar vi cookies för att kunna anpassa marknadsföring till dig. Ett annat syfte med denna behandling är att kunna marknadsföra produkter eller tjänster till dig, ge anpassade erbjudanden eller marknadsföra och ge rekommendationer kring nya koncept utifrån vad du har köpt tidigare.

Cookies för personlig annonsmätning

För att kunna visa relevant reklam placerar vi cookies för att anpassa innehållet för dig

Cookies för anpassade annonser

För att visa relevanta och personliga annonser placerar vi cookies för att tillhandahålla unika erbjudanden som är skräddarsydda efter din användardata