Lil Karhola Wettergren- en kvinnlig brukspatron

Medan det historiskt varit relativt vanligt med kvinnliga småföretagare, så har kvinnor däremot lyst med sin frånvaro i ledningar och styrelser för svenska storföretag. En pionjär i det sammanhanget är Lil Karhola Wettergren, brukspatron redan på 1950-talet och sedermera bl.a. styrelseproffs.

Fostrad till männens värld

Fostrad till männens värld kallade Lil Karhola Wettergren de memoarer hon gav ut 1987. Pappa, brukspatronen Hugo Drangel på Väsby i södra Östergötland, hade i väntan på en son och tronarvinge skickat sina två äldsta döttrar till en klosterskola i Danmark för att de skulle bli attraktiva på äktenskapsmarknaden. När Lil, tredje dottern, föddes 1924 gav pappa upp, hon fick gå i byskolan hemma i Horn, han lärde henne fäkta, rida och skjuta älg. Och väl där, i männens värld, ser hon fördelarna:

Pappa accepterade aldrig några begränsningar för mig på grund av mitt kön – det gav en inre säkerhet och en brist på rädsla för främmande situationer. Det blev till en stor fördel för mig att i mitt yrkesarbete kunna tala med män om saker i deras värld och delta med dem i deras fritidsintressen.

Hugo Drangel hade förvärvat Pauliström 1927 och med inköpet av en cellulosavaddmaskin förvandlat det gamla träsliperiet till ett pappersbruk för mjukpapper, i rätt tid för att möta efterfrågan då det under kriget blev ont om bomull och förbandsmaterial i Europa. När det också i Sverige blev brist på både textilier och tvättmedel föddes idén om pappersblöjan. Sverige blev föregångsland i världen i användningen av engångsblöjor.

Jurist i dans med KF

Lil, som så småningom fått en lillebror, tänkte sig inte en karriär i familjeföretaget. Hon läste juridik i Uppsala, gifte sig tidigt med studiekamraten där Ola Wettergren, satt ting samtidigt med honom i Vänersborg och ställde in sig på domarbanan. Men så behövde pappa hjälp i ett skatteärende och för den lydiga flickan fanns inte något val inför en auktoritativ far, hon fick sätta sig på hans kontor på Karlaplan i Stockholm.

Skatteärendet gav henne en inblick i pappas affärer och det visade sig att de var kaotiska. David Hedmar, pappas åldrade bruksdisponent, vädjade till henne att ta ansvaret för Pauliström. Länge hade efterfrågan på mjukpapper varit större än tillgången, några säljare hade inte behövts; det hade räckt med att lyfta på luren och ta emot beställningar. När sötebrödsdagarna var slut fick Lil bli handelsresande. Det var avgjort lättare för en kvinna att vara gårdfarihandlare i blöjor och bindor, toalett- och hushållsrullar samt servetter. Kunderna tyckte det var bra att få diskutera varornas kvalitet och funktion med ett fruntimmer eftersom köparna var kvinnor. På kvällen bjöd hon inköparna på restaurang, de var alla män. En gång hade hon trummat ihop åtta konsumföreståndare på ett stadshotell:

Det var levande musik – en av mina gäster beställde dansmusik, och så trådde jag dansen med dem en efter en, trånande tangos och svepande valser.

Tog över bruket

Tillsammans med sin fem år yngre lillebror Christofer köpte hon 1956 ut Pauliström från familjen och började genast tillverka pappersblöjor i Sveriges första blöjmaskin, som de själva konstruerat på bruket. Hennes egna barn blev testpanel. I Sverige var inte motståndet så starkt men det skulle ta tio år att erövra världen för pappersblöjor. Inköpscheferna var män som förklarade att de aldrig skulle tillåta sina hustrur att ”sätta papper på sina barn”. Amerika var omöjligt – där höll blöjtvättservicen greppet om marknaden.

Lil tar i slutet av 1962 initiativet till Cellvabruken AB, ett gemensamt försäljningsbolag för de familjeägda mjukpappersbruken Pauliström, Långasjönäs och Nyboholm som var och en för sig visat sig vara för små för att konkurrera med det börsnoterade Mölnlycke. Förhandlingarna fördes på Grand Hotel Saltsjöbaden och man hade bestämt att ingen fick lämna hotellet förrän samarbetsavtalet var underskrivet. Det tog två dygn och det blev för dyrt. Och början till slutet för Pauliström som eget företag.

Mo och Domsjös sulfitfabrik i Alfredshem i Örnsköldsviks kommun. I förgrunden till höger syns Moälvens nedersta del (Hörnettsundet); i bakgrunden Örnsköldsviksfjärden (Domsjöfjärden). Foto: ca 1957. Bildkälla: Wikimedia Commons, Foto: Staffan Norstedt

Tufft som kvinna i MoDo

När Lil 1965 säljer Pauliström till MoDo lovar Matts Carlgren, styrelseordförande och medlem av MoDos ägarfamilj Kempe, att hon ska bli chef för MoDos mjukpapperdivision. MoDo köpte också Nyboholms och Långasjönäs andelar i Cellva. Lil som hanterade Pauliströmsdelen av Cellva hamnade i en maktkamp med Cellvas vd Östen Fagerlind. Lil erkänner sig i memoarerna alltför oerfaren för att hantera situationen och ger råd till framtida kvinnliga kolleger:

Jag tog för givet att jag med mitt kunnande, min erfarenhet och min energi skulle marschera rakt in i befordringsgången. Jag begrep ej vikten av att analysera mina kolleger, som alla var män. Jag borde ha kartlagt deras kommunikationsmönster, deras egna ambitioner och inte minst deras interna relationer. Jag skulle ha gjort klart för mig vilket läger de tillhörde, och vilket öra de hade hos högsta ledningen. Ty mot den sortens lieringar kämpar även rättvisan förgäves.

Att det skulle bli knepigt borde hon kanske anat efter en supé på Bruks i Örnsköldsvik där hon fick hon höra av en av MoDos mellanchefer att:

Försöker du komma nånstans i den här koncernen bara för att du är kvinna, så skall du djävlar i mig få se på annat.

Hennes historia som anställd i MoDo slutar med att Matts Carlgren föreslår ett ”arbete som passar dig i ditt ansvar för barn och hem”, att bygga upp MoDos aktieportfölj eller att hon, experten på mjukpapper, blir inköpare av pappersmassa. Hon säger upp sig och skapar Paper-Lil. Matts Carlgren erkänner flera år senare att:

Sådant var läget då, med den kvinnosyn som rådde. Även om jag själv ville förordna dig, kunde jag inte på grund av de problem du skulle fått med motstånd, som hade blivit svårt. Bengt Lyberg som var verkställande direktör var inte av samma åsikt som jag.

Att Carlgren som ägare och styrelseordförande var så maktlös är det väl ingen som tror.

Också när hon senare blev styrelseledamot i MoDo fick hon det tufft. Hon uppfattades som annorlunda, en konkurrent som man inte riktigt visste hur man skulle hantera. När hon var emot kalhyggen och hormoslyrbesprutning förklarade männen att de struntade blankt i småfåglarna, för dem gällde det att se till lönsamheten.

Så här kunde det gå till för några decennier sedan. Och har ingenting ändrats så går det väl till likadant idag.

– – – – – – – – – – – – – – – – –

Lil Karhola Wettergren :

  • Pionjär som kvinnlig vd för en processindustri, pappersbruket Pauliström 1959–1965. världens första kvinnliga papperskonsult med grundandet av Paper-Lil AB 1967.
  • Husqvarna vapens styrelse 1970, första kvinnan i en bolagsstyrelse utan att tillhöra ägarfamiljen. Vd hade kommit på att det vore bra med en kvinna eftersom symaskiner och vita varor kommit att spela en större roll för företaget än vapnen.
  • Abbas styrelse 1975.
  • MoDos styrelse 1978.
  • Götabankens styrelse 1980, första kvinnan i en bankstyrelse. Styrelseordföranden Gösta Olssons fru tyckte att det skulle vara bra med en kvinna. Men först fick hon prya (praktisera) i lokalstyrelsen i Johanneshov i några år.

Ur Företagshistoria 2004:3

Text: Lena Svanberg är mångårig ekonomisk reporter på Industria och Veckans Affärer, numera redaktör för utvalda författare på Albert Bonniers Förlag.

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.