Ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1949:8-9.
Att rätt värdera en människas livsgärning är alltid en svår uppgift, framför allt när det sker i den känslovärld, som lever upp, då en stor man och nära vän just har fullbordat sin levnadssaga. När det gäller Josef Sachs’ finns det emellertid mer än vänners känslor och eftermälen att hålla sig till. Det finns ett för alla påtagligt resultat av hans ande, ett verk, ett levande, stort företag, som spelar en roll i affärsliv och kulturliv, och tiden, den hårdaste domaren av alla, har visat att detta verk, grundat för snart ett halvsekel sedan, äger levande kraft. Det består och utvecklas. Själv fick också skaparen bevittna att huru än förhållandena har skiftat under alla år, som gått, så har hållfastheten i hans byggnad inte blivit mindre. Den har vuxit och är större nu än någonsin tillförne.
För den yngre generation, som i dag utgör huvuddelen av NK:s stora medarbetarstab och även dess kundkrets, är NK en fullt naturlig del i stadens bild och liv. Varuhus finnas numera i alla större städer och vid deras sida ha nya storföretagsformer vuxit fram inom detaljhandeln och blivit omtalade såsom barn av modernare tid.
När NK fick sin nuvarande form, var emellertid Stockholm inte mer än en småstad, mätt efter de internationella mått, som man måste anlägga, då man rör sig med sådana ekonomiska storheter som varuhusen representera. Detaljhandeln drevs på den tiden i små enheter, i vilka det fast engagerade kapitalet var relativt litet. Mot denna bakgrund, Olympiska Spelens Stockholm, som efterlämnade Stadion såsom minne av en landsomfattande manifestation, skall man ställa beslutet att engagera ett betydande antal miljoner i det detaljhandelns palats som NK blev.
Det var en djärv mans starka vilja, som kom till uttryck i detta beslut. Djärvhet och viljestyrka voro egenskaper hos Josef Sachs, som man måste beundra. De ha satt sin prägel på hela hans liv och för oss, hans närmaste medarbetare, varit en starkt pådrivande kraft, en kraft som yngre viljor kanske också haft gott av att ibland få brytas emot. Vad dessa yngre viljor emellertid alltid fått känna, har varit den frikostige, liberalt tänkande människans stöd och förstående.
Det är kanske inte så ofta som man i livet möter gamla människor, vilka med sin långa, rika erfarenhet förena en stark känsla för ungdomens möjligheter och rättigheter, men Josef Sachs var en av dem. Han förstod nödvändigheten av att i en stor organisation samla i god proportion äldre generationers erfarenhet och yngre generationers oerfarna optimism och framåtanda. Syntesen av dessa egenskaper utgör en förutsättning för en sund och livskraftig utveckling av ett företag och han skapade sådana synteser. Det osedvanligt stora intresse för människor och mänskligt liv, som han ägde och bevarade till sin sista dag, var därvid hos honom själv en skapande kraft, som satte honom i stånd att bygga upp de kombinationer av medhjälpare, som i olika utvecklingsskeden varit nödvändiga.
Av de 35 år, som han själv utövade den direkta ledningen av företaget från dess bildande 1902 till 1937, har endast den första tredjedelen förlöpt under någorlunda lugna ekonomiskt-politiska förhållanden. Under den perioden spirade och mognade tanken på att bygga ett varuhus efter internationella mått, men redan när uppgiften var fullbordad, rasade det första världskriget sedan ett år tillbaka.
I en virvlande vild krigskonjunktur, där förmögenheter blixtsnabbt bildades och växte i de penningströmmar från världens olika länder, som sammanflöto i Stockholm, skulle hans ide söka sin slutgiltiga, erfarenhetsmässiga form. Med en gedigenhet i byggnad, inredning och standard, som var ovanlig för dåtidens Stockholm och som endast en starkt kvalitetsmedveten människa kan inspirera till, blev NK under konjunkturens inflytande ett mycket lyxbetonat varuhus. Först när kriget gått till ända och inflationsvågen ett par år efteråt förbyttes i sin diametrala motsats, kom den tid, i vilken det stora varuhuset skulle pröva sin livsduglighet och sitt berättigande såsom en effektiv distributionsform för en bredare publik.
Josef Sachs har ofta sagt till oss yngre, att det är i de dåliga tiderna, som Ni fä visa, vad Ni duga till. Tiden efter första världskriget gav i rikt mått den erfarenheten åt honom själv och ytterligare förstärkt blev den under den djupa ekonomiska krisen i början av 30-talet. Bägge gångerna gällde det att forma om företaget efter en miljö, som plötsligt blivit fattigare. En sådan anpassningsprocess är alltid svår för vem det vara månde, men den blir ännu mer prövande för den som inte vill offra sin tro på, att kvalitetskänslan även i dåliga tider och i en fattig värld behöver någon punkt för sin fasta förankring.
NK har emellertid genomlevt dessa kriser och anpassningsperioder. Den extrema lyx, som kanske en gång lekte företagets skapare i hågen, finns inte vare sig i varuhuset eller i dagens samhälle. Mellan den dag i september 1915, då Josef Sachs fick presentera det nya affärspalatset för konung och allmänhet och den högsommardag 1949, då han stilla gick ur tiden, har en världsbild i grunden förändrats. Statsskick, samhällsskick och samhällsliv ha stöpts i nya former och i NK:s hyllor och fack har man på sätt och vis kunnat följa förändringarna i samhällets ekonomiska struktur.
Vad är nämligen ett varuhus om inte en levande bild av folkets ständigt skiftande smakuppfattning och livsbehov. Ett industriföretag kan leva länge utan att ändra mycket av sin karaktär. Produktionstekniken förbättras, men produkterna äro ofta desamma till sin art. Ett varuhus däremot är en organisation, en ram för ett oavlåtligt växlande innehåll och hela dess ekonomiska existens är beroende av att innehållet smidigt anpassas efter det levande livets svängningar. När omvälvningarna ske så snabbt som de ha gjort i vår tid under krigens och krisernas tryck, krävs det därför både mod, intuition och en aldrig svikande framtidstro för att leda ett sådant företag till framgång.
Vad Josef Sachs velat göra med NK var någonting särpräglat, något fint, något högklassigt förnämt, som kunde stå såsom förebild i olika hänseenden för andra. Han var själv en särpräglad person med osedvanlig känsla för stil och god smak och dessa sina egenskaper försökte han överföra till sina medarbetare företaget för att dymedelst genomsyra detta med sin anda.
I vår demokratiska tid, där avstånden mellan ytterligheterna i förmögenhet, inkomst och levnadsvanor krympt ihop, har det blivit svårare både för människor och företag att bibehålla en egenart. Framför allt gäller detta just nu, då så mycket regleras genom offentliga föreskrifter och efter allmän mall.
Den huvudlinje som Josef Sachs, påverkad av sin personliga värdesättning av livets faktorer, angivit, har dock alltjämt sin vikt i vår tid. Hans ·ovärderliga förtjänst har det varit, att NK redan tidigt förvärvade och sedan lyckats bibehålla en institutionell karaktär, såsom kanske intet annat varuhus i världen kunnat göra. Måhända ha ekonomiska synpunkter härvidlag understundom förskjutits något i bakgrunden, men kvar står, att företaget förvärvat en good-will, som väger mycket tungt bland de tillgångar, hans efterföljare i ledningen fått övertaga.
Med detta följer givetvis förpliktelser. En good-will av sådant slag lever inte vidare av sig själv hur länge som helst. Den måste stödjas genom kloka åtgärder, anpassade efter de förhållanden, som råda i olika tidsskeden.
NK måste alltjämt vara ledande i kvalitet, stil och smak inom alla de behovsområden, som företaget tillgodoser. Vår huvuduppgift är samhällsekonomisk, att vara en effektiv distributör av varor för allmänhetens livsbehov. Om vi lyckas med denna eller inte, må kommande bokslut utvisa, men vid sidan därav står en kulturbetonad uppgift, som egentligen åvilar alla näringslivets företag, nämligen att verka för den goda smakens förkovran.
För Josef Sachs var denna kulturbetonade uppgift väsentlig och det är efterkommande generationers skyldighet att härutinnan respektera hans insatser och efterfölja hans avsikter. Han ville, att hans generation skulle betrakta NK:s tvenne bokstäver såsom en kvalitetsstämpel. Han ville, att hans generation skulle i NK se det samlande begreppet för allt värdefullt nyskapande i livet vare sig det hade sitt ursprung i Stockholm, Paris, London eller Wien eller i den svenska landsortens glasbruk och möbelfabriker.
Må det vara hans efterföljares uppgift att rätt förvalta detta arv inför kommande generationer av medarbetare och kunder. Hans eget verksamma och fantasifulla liv får då den vikt i en efterlevande värld, som det förtjänar och det företag, som blev hans huvuduppgift i livet att forma, kan i evärdliga tider stå såsom ett monument över hans charmfulla person och starka ande.
Text: Rudolf Kalderén
Ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1949:8-9.
Dela med dig av dina tankar