Så jobbar vi…

Ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1965:4 (årgång 39).

Vi brevväxlar med hela världen. Ingenting är omöjligt för oss. Vi kan sälja för 10 000 kronor på en timme, ordna över 50 000 sändningar per år. Vi kan rabbla kurser, valutor och tullbestämmelser nästan i sömnen. Vi får de mest överraskande uppdrag – och tusentals vackra tackbrev som vi gömmer i en Ros-pärm. Vi är optimister!

NK: s ”mesta servicegrupp”

har verkligen ett variationsrikt och överras­kande jobb. Till och med de dagliga ruti­nerna som att svara på brev, svara i telefon, svara på frågor kan bjuda på oväntade upp­levelser. ”Det är det, som gör jobbet så sti­mulerande och spännande”, tycker också Carl-Eric Ekehult – chef för NK-Hamn­gatans ”Optimister”, d.v.s. Kundtjänst, Shipping Office, Informationen i Ljusgården, Teaterbiljetter samt för NK-butikerna på Arlanda, Bromma, Centralen, Foresta, Phi­lipshuset. Optimister … därför att ingenting är omöjligt för detta service-gäng. ”Vissa uppdrag kan verkligen synas omöjliga ibland,” säger Carl-Eric Ekehult.

Men hur det än är så ordnar det sig alltid på något sätt. Det gäller att vara uppfinningsrik, att tackla problemen på lämpligaste sätt. Vi gör det. Och vi är som sagt optimister. Och mycket servicemedvetna. Vår målsättning är ju framförallt: Att tillfredsställa kunder över hela världen. Att vi nästan alltid lyc­kas kan Ros-pärmen på Kundtjänst berätta om…

”Ris-pärm behövs minsann inte … ”

Inne på Kundtjänsts kontor, 5 trappor upp på Hamngatan, råder febril verksamhet. Telefonerna ringer, skrivmaskinerna smattrar. I ett, i ett springer folk in och ut genom dörren. Ett tio-tal NK-damer konverserar ledigt på engelska, tyska, franska, spanska, italienska, ryska…

Hit ringer Moskva dagligen och beställer varor. 100-tals brevbeställningar från värl­dens alla hörn strömmar in under dagens lopp. För att inte tala om halva Sverige, som blir väl omhändertaget av Karin Rogell och Hillevi Hansson.

”Svårt?”

”Naturligtvis är det svårt ibland. Man vet väl hur besvärligt det kan vara att handla åt sig själv. Och givetvis är det ännu svå­rare att hitta rätt åt andra. Men i regel går det riktigt bra. Och folk är förfärligt tack­samma och skriver snälla, rara brev. Se här bara … ”
Och så kommer den omtalade Ros-pärmen fram – sprängfylld med tackbrev! (En högst vanlig blå kontorspärm prydd med en liten röd ros på etiketten.)

”We are extremely pleased with each and every purchase from you … ” står det i ett brev. Ett annat säger: ”First of all I must express a deepest feeling of gratitude to you … ” Ett tredje berättar om ett under­bart besök på NK och fortsätter ”I wouldn’t miss going even if I didn’t intend to buy … ” etc. etc.

Visst blir man imponerad. Och får veta att detta ändå inte är tiondelen av alla tack­brev som strömmar in. Man blir ändå mer imponerad. Men man kan inte låta bli att en smula menande fråga efter Ris-pärmen. Då får man veta att… ”någon sådan be­hövs minsann inte.” Så de så!

Heder åt Postverket!

Brev med ofullständiga och lustiga adresser hittar också rätta vägen till NK:s Kund­tjänst. Som ”2 A till Kunden, Stockholm”, där avsändaren helt enkelt skrivit av den största stilen på försäljningsnotan i tro att det var adressen. Hon fick sin NK-beställ­ning. ”Mr. Carl-Eric, NK… ” kom natur­ligtvis alldeles rätt. Och ”Jultomten, NK” får mängder av brev varje år.
Svårare var beställningen på varan ”Får ej vidröras” med kommentaren: ”utställd på Orrefors!” Efter mycket detektivarbete lyc­kades Kundtjänst lista ut att det gällde en askkopp i kristall. Kunden fick sin svenska glaskopp . . . och ytterligare ett tackbrev kunde klämmas in i Ros-pärmen.

10 000 kronor på några timmar

Rica Gröndal är född i Rumänien och ex­pert på slaviska språk. Hon har arbetat på Kundtjänst i 10 år, talar 8 språk och hand­lar åt Ryssland. Det betyder dagliga brev och telefonsamtal med Moskva, shopping­ronder varje vecka med kurirerna från de olika ländernas ambassader i Moskva. Och det betyder inte små försäljningssummor precis – 10 000 kronor på några timmar är ingenting ovanligt. De köper allt genom NK – t. o. m. bilar och bildelar. (Ambassa­derna har tullfrihet). Och när det gäller bildelar söker Rica Gröndahl kontakt på stan och lyckas alltid spåra upp de rätta däcken och oljorna. Ingenting är ju omöj­ligt!

Rica Gröndahl pratar NK-varor med Mr. Suezowa från japanska ambassaden i Moskva,

Marta Kindahl handlar mest åt Amerika. När vi hälsade på var hon i full färd med en stor beställning. I kundens önskemål in­gick bl. a. att sända 100 julklappspaket till 100 olika adresser . . . samt att bifoga en glad julhälsning med varje klapp. Och Marta Kindahl handlade och skrev julhäls­ningar för glatta livet.

Mellan julhälsningarna berättade hon om roligt som hänt. Om ett brev från en ameri­kansk kund ”Dear Marta, I am so glad you are a woman… ” Och om Mr. Ken Bern­stein, Moskvakorrespondent från NBC i USA, som kom till NK för att utrusta sig med lämpliga kläder mot sibirisk vinterkyla. Han skulle på reportageresa till Sibirien – och önskade överleva! Marta Kindahl fick hand om ”fallet”. Hon lyckades trolla fram äkta vadmalsbyxor, tröjor, anoraks, luvor, vantar, underkläder, speciella filtluddar för frusna tår. Och Mr. Bernstein’s ryska kolleger – experter på sibiriskt klimat – intygade att utrustningen var helt ·perfekt. Bra, tyckte Mr. Bernstein, men tillade försiktigtvis… att om jag nu fryser ihjäl, så kommer de som hittar mig i snön, att finna en lapp på min jacka som säger: ”SOS till alla kor­respondenter – Marta Kindahl, NK, är an­svarig för min utrustning.”

Kassaapparaten skar sig

Shipping Office fyllde 10 år i midsomras – samtidigt med NK:s Samlingskort. ”Op­timisterna” i undre bottenvåningen på NK-Hamngatan glömde bort att fira – en ring­lande kö av utländska turister tog all jubel­tid i anspråk.

Valutor, kurser, tullbestämmelser… kas­saapparaterna gick varma – varje kund får personlig direktservice. ”Ett underbart sätt att göra affärer ”, tyckte en förtjust affärs­man från Kanada.
Och kassaapparaterna går ständigt varma på Shipping Office, som 1964 kunde redo­visa en liten nätt försäljningssumma på cirka 4 miljoner.

För 10 år sedan tillbringade en amerika­nare två dagar i varuhuset. Resultatet blev i sanning en lyckad shoppingrond – 170 gåvor plus egna varor, slutsumma: 17 500 kronor. Men då gick kassaapparaten så varm att den skar sig. Sånt händer inte nu­mera … nu finns där 2 pålitliga apparater.

PS. – ett tillägg i korrekturet: Kundtjänst berättade just om en kund, som köpte en spark och en kälke som skulle sändas till Minnessota, USA (det finns sparkar och kälkar i Amerika, men det skulle vara SVENSK kvalitet). Paketet gick i väg, fick skeppas via New York genom en speditör. Enbart fraktkostnad: 375:-. Men så ville kunden ha det. Varorna skulle komma från NK.

Text: Ke.

Artikel ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1965:4 (årgång 39).