År 2011 inledde Vasamuseet och Sandvik Materials Technology ett forsknings- och utvecklingssamarbete i syfte att byta ut drygt femtusen långa järnbultar i Vasaskeppet mot specialkonstruerade bultar i höglegerat rostfritt stål från Sandvik. Nu är de första 1000 bultarna bytta och arbetet ska utvärderas.
En fuktig vindpust drar förbi. Ljuset är skumt, men när ögonen vant sig vid dunklet tornar något jättelikt och skimrande upp sig framför oss. Det är regalskeppet Vasa, Sveriges nationalklenod som vilade 333 år på havsbottnen utanför Beckholmen i Stockholms hamn, som bärgades för drygt 50 år sedan och som nu står inför nästa stora utmaning – att bevaras för eftervärlden.
Vi befinner oss i Vasamuseet, en av Sveriges största attraktioner med över en miljon besökare varje år. Samtidigt som besökarna väller in varje dag pågår ständigt renoveringsarbeten, bland annat i form av bultbytet på skeppet, ett projekt som även besökarna kunnat följa det senaste året.
Ungefär ett dussin medarbetare på Vasamuseet och ytterligare ett antal projektanställda arbetar med bevarandet av Vasaskeppet. Det var när man för några år sedan upptäckte skador i den åldrade träkonstruktionen som Vasamuseet började se sig om efter någon som kunde garantera skeppets livslängd i ytterligare minst hundra år. Efter att ha testat olika material, bland annat kolfiber, föll valet på Sandvik.
Stål bästa alternativet
–Det finns inga garantier att kolfiberbultarna håller mer än 40 till 50 år. De rostfria stålbultarna håller antagligen mer än 100 år. Dessutom är de rostfria stålbultarna ett miljövänligt alternativ eftersom de är gjorda av återvunnet stål och kan återvinnas igen den dagen de måste bytas ut, säger Anders Ahlgren, ingenjör och projektsamordnare på Vasamuseet.
Under flera år var materialspecialister från Sandvik Materials Technologys forsknings- och utvecklingsenhet behjälpliga i materialdiskussioner. Slutligen föll valet på bultar i speciallegeringen Sandvik SAF 2707 HD®, ett material som används i krävande miljöer inom oljeoch gasindustrin.
– Det handlar om ett långsiktigt forsknings- och utvecklingssamarbete där vi bidrar med vårt expertkunnande inom materialteknologi och även bidrar med ett av våra mest avancerade material till bultarna. Att få vara med och rädda Sveriges nationalklenod i ytterligare minst 100 år är ett hedersuppdrag för oss, säger Sandvik Materials Technologys vd Petra Einarsson.
Inte okomplicerat
Varsamt har en bult i taget bytts ut. De rostiga gamla bultarna från 60-talets början har ersatts med de högteknologiska bultarna från Sandvik, framtagna och testade för att stå emot högt tryck, saltvatten och kemikalier.
Men att byta bultarna är inte en helt okomplicerad historia.
Först dras de gamla bultarna ut med en speciellt utvecklad mekanisk domkraft. Enstaka bultar slås ut med slägga. Efter det måste hålet rymmas upp för att få bort rost och lera och andra oönskade rester. Med en specialutvecklad borr dras sedan den nya stålblanka bulten in i skeppet efter att borrhuvudet monterats från utsidan. I bulten sitter även en fjäder som gör att det går att dra bultarna exakt så hårt som behövs. Konstruktionen gör att bulten ska klara olika krafter. Den ska klara att hålla ihop skeppet – samtidigt som den ska klara påfrestningar från skeppets tyngd.
Varje bultbyte tar cirka en timme. Planen är att byta ut tre bultar åt gången på ett och samma område och maximalt sex bultar per dag.
Mätningarna bådar gott
Nu har de första 1 000 bultarna bytts ut, och sedan ett halvår pågår utvärdering och mätning om bultarna håller måttet. Det gäller att bultarna, som spänner över fyra lager trä, följer med i skeppets rörelser. Blir tryckökningen för stor äter sig bulten in i träet och orsakar skada, minskar den för mycket blir skeppet instabilt.
–Vi har gjort mätningar hela våren och hittills ser det mycket bra och stabilt ut, ungefär som vi förväntade oss, säger Anders Ahlgren.
För Sandvik är samarbetet med Vasa ett prestigeprojekt, men det erbjuder också stora möjligheter till utveckling.
–Att maskintillverka detaljer av det här slaget i ett höghållfast material är svårt. Här har vi möjlighet att hela tiden utveckla processen så att den blir snabbare och snabbare, säger Jan Haraldsson, ansvarig chef på FoU för skärande bearbetning på Sandvik Materials Technology.
Dessutom kan Sandvik göra extrema långtidstest av de två legeringar som bulten består av.
–Vi kommer att undersöka några bultar vart femte år för att se vad som har hänt på molekylnivå, säger Jan Haraldsson.
Samarbetet mellan Vasamuseet och Sandvik beräknas pågå i drygt sex år. Det övergripande målet är att ersätta cirka 1000 bultar per år.
Det ser hoppfullt ut för Sveriges nationalklenod Vasa.
Ur Företagshistoria 2013:4
Ulrika Porath, Gävle, är kommunikatör.
Dela med dig av dina tankar