Stadsguiden: Arboga

Det strategiska läget, med närhet till Bergslagen och förbindelse med Mälaren, gjorde tidigt Arboga till en viktig knutpunkt. Senare kom staden även att spela en roll när det gäller elektricitetens utveckling.

MÅNGA ÄR VI nog som åkt förbi Arboga både en och två eller kanske hundratals gånger. Även innan motorvägen för E18/E20 invigdes år 2000 passerade de båda Europavägarna enbart utkanten av Arboga. Men för alla bilburna på väg i Mellansverige – staden är väl värd ett besök. Arbogas innerstad tillhör en av landets absolut äldsta och mest välbevarade stadskärnor. Den främsta orsaken till detta är att Arboga klarat sig från stora stadsbränder. Den sista stora stadsbranden inträffade på den södra sidan av ån 1650 och bebyggelsen norr om ån har inte brunnit sedan 1513.

Arbogas stadskultur härstammar från 1200-talet. Grunden för stadens uppkomst var dess strategiska läge. Mälaren var den viktigaste handelsvägen som nådde in i det inre av Svealand. Till nuvarande Kapellbron i Arbogaån var så långt västerut man kunde segla. Av stor betydelse var också närheten till Bergslagen. Arboga var den naturliga utskeppningshamnen för det eftertraktade järnet från Bergslagen.

Det fanns gott om tyska köpmän och bergsmän i staden. Den förste till namnet kända Arbogabon är en tysk köpman »Gelbricht, mercator in arbuga« som 1293 fick en fordran godkänd i ett testamente.

Stora torget i Arboga. Foto: Kungl. Konsthögskolan.

Arbogas storhetstid som utskeppningshamn för järn avtog under 1600-talet. År 1614 delades städerna upp i så kallade stapelstäder och uppstäder. Det var bara stapelstäderna som fick bedriva utrikeshandel, en roll som Arboga inte tilldelades. Konkurrensen som utskeppningshamn hade tagits upp av Örebro i och med att Hjälmare kanal färdigställdes. Härifrån skeppades nu bland annat järn från Värmland och Lekebergslagen, vilket tidigare också gått över Arboga. I stället stärktes Arbogas ställning som bearbetningsort av järnet, framförallt i form av vapen- och smidesmanufaktur. Den största vapenmanufakturen förlades genom de goda naturliga förutsättningarna (vattenkraft och skog) i Jäder utanför Arboga. Här anlade Gustav Vasa med hjälp av tyska vapensmeder redan i början av 1550-talet det som har betraktats som Sveriges första egentliga industrianläggning.

Arbogas andra storhetstid tog sin början lördagen den 29 augusti 1857. Då invigde kronprins Karl (sedermera Karl XV) Sveriges första järnvägsförbindelse, den mellan Örebro och Arboga. Arboga blev den första staden i Sverige där ångloks- och ångbåtstrafik möttes. Arbogas strategiska läge för kommunikationer visade sig återigen ha avgörande betydelse för stadens utveckling. Nu tog industrin fart, först med ångans hjälp, sedan med elektriciteten, där Arboga kom att bli något av en pionjärstad. Elektriska Aktiebolaget, där bröderna Jonas och Göran Wenström var drivande, bildades i Arboga 1883 av Ludvig Fredholm. Bolaget ombildades så småningom till Asea och flyttade till Västerås 1892. Arboga Mekaniska Verkstad, »Meken«, är nästan den enda återstående bebyggelse som minner om Arbogas månghundraåriga tradition som järn- och smidesstad.

1. Arboga Mekaniska Verkstad

JÄDERSVÄGEN 39

När Arboga fick järnvägsförbindelse med Örebro 1857 inleddes en viktig era i stadens industriella utveckling. Bland alla företag som då grundades återstår endast byggnaden som inhyste Arboga Mekaniska Verkstad, »Meken«. Det var stadens första moderna industri, grundad 1858, och den första i landet att driva verktygsmaskiner med elmotor. Verkstaden uppfördes på den plats där tidigare Arboga myntverk legat.

2. Arboga elektricitetsverk

HERRGÅRDSBRON

Vid Herrgårdsbron över Arbogaån ligger ett tidigare vatten- och ångkraftverk med pumpstation som uppfördes 1899. Kraftstationen var det svenska vattenkraftverk som utnyttjat den lägsta fallhöjden, omkring en meter. På grund av den låga fallhöjden och det stora vattenflöde som behövdes blev turbinerna mycket stora. När dessa levererades var de till omfånget de största i Sverige.

3. Järntorget

Järntorget anlades cirka 1650 för att ge plats åt allt järn som transporterades till Arboga från Bergslagen. Innan järnet skeppades vidare vägdes det. Varje skeppslast beskattades och gav staden inkomster. Den våg som nu finns på torget är en kopia av den ursprungliga. På Järntorget står också en staty av Carl Eldh över Engelbrekt Engelbrektsson som ledde ett upprorskrig mot unionskonungen Erik av Pommern. Vid ett möte i Arboga 1435 valdes Engelbrekt till rikshövitsman, och detta möte anses vara Sveriges första riksdag. Vid torget ligger även den pampiga byggnad som Sparbanken lät uppföra 1895 – bankpalatset Örnen.

Kartguide över Arboga. Illustration: Lotte Kölare.

4. Ladbron och Kungsgården

Redan på 1200-talet började järn från Bergslagen att lastas på båtar vid Ladbron (lastbryggan) med destination Stockholm. Järnet var länge Arbogas viktigaste handelsvara, men i och med Hjälmare kanals tillkomst förlorade staden sin betydelse som hamnstad. Kungsgården tillhörde ursprungligen Gustav Vasas kungsgård. Den nuvarande byggnaden uppfördes på 1650-talet av borgmästare Henrik Barckhusen. Mellan Ladbron och Järntorget sticker två par starka händer upp ur jorden. Skulpturen heter Langen går – ge järnet! Den är från 2006 och upphovsmannen heter Lasse Nilsson.

5. Arboga robotmuseum

GLASBRUKSGATAN 1

Arboga har alltsedan Gustav Vasas dagar förknippats med utveckling och tillverkning av vapen. Långt senare, i samband med andra världskriget, beslöt staten att satsa på modernare material – bland annat »styrda bomber«, eller robotar. 1945 anlades flygvapnets centrala verkstad i Arboga som utvecklade och tillverkade robotar. Historien skildras nu i Arboga robotmuseum, som är inhyst i en byggnad från 1916.

6. Margarin & Tvål

Invid järnvägsstationen finns en staty som heter Margarin & Tvål av Kerstin Hörnlund och som påminner om Arboga Margarinfabrik som låg här. Arboga Margarinfabrik (1887–1960) var landets första margarinfabrik som även framställde oljor och tvål. Företaget grundades av grosshandlaren Herman Husberg som upptäckte margarinet under ett besök i England.

Kartguide över Arboga. Illustration: Lotte Kölare.

7. Sveriges andra telenät

KAPELLBRON

Arboga fick som andra stad i Sverige ett telefonnät, redan 1880. Nätet gick mellan fabrikör Öhrströms hem på Nygatan 37 (numera Arboga Museum) och hans kvarn i kvarteret Herrgården. Minnet av detta första nät hyllas med konstverket Kontakt, som fått formen av en mobilkiosk. Där kan den som vill prata i mobiltelefon i lugn och ro.

8. Arboga stadsmuseum och Stadskällaren

NYGATAN 37 OCH 42

Öhrströms gård, numera Arboga museum, uppfördes av köpmannen Anders Öhrström 1846 som ett påkostat stenhus. Huset är varsamt renoverat och här finns vackra och välbevarade rumsmiljöer i senempir. Snett över gatan ligger restaurang Stadskällaren. Det ursprungliga huset byggdes 1738 av assessor Olof Ahllöf – arkitekt var Nicodemus Tessin den yngre. Senare var kung Karl XIV ofta gäst i huset vid sina resor till Norge. På 1870-talet byggdes fastigheten om till restaurang och trädgården förvandlades till Ahllöfsparken. Restaurangen är fortfarande i drift.

9. Harnesk från Jäders bruk

NYGATAN 29

På Nygatan 29 finns ett minnesmärke över en yrkeskår som gjorde Arboga känt i hela Europa tack vare den höga kvaliteten. Harneskmakaren var en slags plåtslagare, specialiserad på plåt som hörde till rustningar. Under Gustav Vasas tid blev Jäders bruk strax utanför Arboga centrum för harneskmakare.

10. Arboga Bryggeri

SKANDIAGATAN 3

I Arboga har det bryggts öl sedan många århundraden tillbaka. De bevingade orden »Det kommer efter som Arbogaöl« ska enligt sägnen ha yppats år 1365 av en krigshär som kommit för sent till ett slag. Soldaterna hade nämligen rastat i Arboga och provat det lokala ölet, som redan under medeltiden var känt för sin styrka och smak. År 1898 byggdes ett nytt stort bryggeri som tillverkade öl fram till 1981, då ägaren Pripps lade ned verksamheten. I dag finns ett bryggerimuseum i bryggeriets gamla kornbod, Sveriges enda bevarade träbryggeri.

Ur Företagshistoria 2020:3

Text: Karin Jansson Myhr

Illustration: Lotte Kölare

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.