Sviterna av Kreugerkraschen

Läget var allvarligt för Ericsson efter Ivar Kreugers död i mars 1932. Ett av problemen gällde relationerna till det stora amerikanska telefonföretaget International Telegraph & Telephone Corporation (ITT).

I sin jakt på likviditet hade Kreuger & Toll, som sedan 1930 behärskade aktiemajoriteten i Ericsson, i juni 1931 sålt 410 000 A-aktier och 200 000 B-aktier i bolaget till den amerikanske konkurrenten. A-aktierna gav en röst på bolagsstämman, B-aktierna endast en tusendels röst. Det skulle betyda, att ITT behärskade röstmajoriteten i Ericsson, något som emellertid enligt svensk lag inte var möjligt för en utländsk ägare.

När ITT-ledningen uppdagade detta faktum, och att Ivar Kreuger fört den bakom ljuset beträffande det svenska företagets verkliga ekonomiska ställning, krävde man att Kreuger skulle ta tillbaka Ericssonaktierna, något som Kreuger också lovade och än en gång tvingades bekräfta i början av mars 1932, strax före sin sista resa över Atlanten.

För Ericssons del var det paralyserande att efter Ivar Kreugers bortgång inte veta vem som ägde bolaget; en ny styrelse efter den Kreugerdominerade borde väljas och bolagets framtida strategi dras upp, inte minst i relation till de internationella konkurrenterna, inklusive ITT.

Det andra huvudproblemet för Ericsson efter Kreugerkraschen var att bolaget var i en akut likviditetskris. Bolaget hade enligt bokslutet för 1931 en skuld till svenska banker på 40 miljoner kronor. Den växelkredit på 5 miljoner US-dollar som Kreuger 1931 tagit upp i utländska banker för Ericsson motsvarade cirka 21 miljoner kronor.

Allt detta var alltså kortfristiga bankskulder. Därtill kom ett antal åtaganden som gällde Ericssons dotterbolag i Frankrike och Argentina, av vilka de flesta också stod inför återbetalningsskyldigheter för kortfristiga lån.

Ivar Kreuger hade systematiskt tömt Ericssonkoncernen på likvida medel, och Ericsson hade en fordran på Kreuger & Tolls konkursbo på 65 miljoner kronor, pengar som i varje fall inte var omedelbart tillgängliga. Snabba lösningar krävdes.

Författare: Ericsson History

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för annonsmätning

För att kunna erbjuda bättre service och upplevelse placerar vi cookies för att kunna anpassa marknadsföring till dig. Ett annat syfte med denna behandling är att kunna marknadsföra produkter eller tjänster till dig, ge anpassade erbjudanden eller marknadsföra och ge rekommendationer kring nya koncept utifrån vad du har köpt tidigare.

Cookies för personlig annonsmätning

För att kunna visa relevant reklam placerar vi cookies för att anpassa innehållet för dig

Cookies för anpassade annonser

För att visa relevanta och personliga annonser placerar vi cookies för att tillhandahålla unika erbjudanden som är skräddarsydda efter din användardata