Utländskt ägande i svenskt näringsliv

Under 1900-talets första hälft etablerade allt fler utländska företag dotterbolag i Sverige. Det kunde röra sig om försäljningsbolag eller tillverkande produktionsenheter. Det var framför allt inom teko-, metall-, verkstads-, elektrisk, kemisk och livsmedelsindustri som utländska dotterbolag etablerade sig, till exempel International Harvester, Goodyear, ITT, Philips, Esso och Unilever. Flera av dessa företag eller multinationella koncernbildningar utvecklade sin svenska verksamhet under perioden 1965–1985. De utländska direktinvesteringarna kunde även utgöras av aktieförvärv i svenska företag eller så kallade joint ventures, där svenska och utländska aktörer samarbetade. Exempel på detta är den petrokemiska industrins etablering. År 1965 fanns det cirka ettusen utländska dotterbolag i Sverige, och av dessa hade hälften tillkommit efter mitten av 1950-talet. En viktig orsak var etableringen av frihandelsområdet EFTA 1960, vilken ledde till att framför allt danska, brittiska och finländska företagsetableringar ökade kraftigt.

Både svenska utlandsinvesteringar i OECD-länder och utländska direktinvesteringar i Sverige ökade kraftigt mellan 1960 och 1974. Under perioden 1963–1968 rådde i stort sett balans mellan ingående och utgående investeringar, men trenden från 1969 var att de svenska utlandsinvesteringarna ökade kraftigt medan de utländska direktinvesteringarna stagnerade och i fasta priser minskade under åren fram till 1977.

Detta innebar att de utländska investeringarnas andel av de totala investeringarna i svenskt näringsliv minskade, framför allt inom industrin. Under 1980-talet ökade däremot de svenska direktinvesteringarna i utlandet drastiskt och gick från mellan 0,5 och 1 procent av BNP till över 5 procent år 1990. Bakom denna utveckling låg både förändrade ekonomiska konjunkturer och institutionella förklaringar. Valutaregleringen, som hade tillkommit redan i samband med andra världskriget, hade under 1960-talets internationalisering liberaliserats. Direktinvesteringar i Sverige tilläts generellt men skulle registreras. Genom avregleringen av kapitalmarknaden ökade möjligheterna för de svenska företagen att öka sin närvaro på utländska marknader. När det gäller de utländska förvärven är det svårt att peka på konjunkturella förhållanden, och det är snarare de specifika förhållandena i respektive investerares hemland och inom de förvärvande koncernerna som kan tänkas ha avgjort förvärvsintensiteten.

Antalet utländska förvärv i svenskt näringsliv ökade kraftigt under 1980-talet. Mätt i antalet anställda som berördes fördubblades förvärvsintensiteten under 1980-talet jämfört med det föregående decenniet. Detta förhållande framgår av figuren nedan.

Utländska förvärv i Sverige, antal anställda per kohort, 1970–1987.

utl-agande1

Källa: SOU 1989:37, s. 52.

I figuren ovan redovisas antalet anställda i företag som förvärvades under fyra olika perioder. Det sammanlagda antalet anställda i utländska företag var cirka 154 000 personer 1987, vilket motsvarar 7,3 procent av den totala sysselsättningen. Men det var stora variationer mellan olika sektorer och branscher. Partihandeln var den bransch som hade den största andelen sysselsatta inom utlandsägda företag, närmare 19 procent. Inom tillverkningsindustrin var andelen strax över 10 procent. Jämfört med 25 år tidigare hade antalet anställda ökat drastiskt, då knappt 62 000 personer var sysselsatta i utlandsägda företag 1962.

Det var amerikanska företag som stod för den största andelen av de utländska företagsetableringarna. Närmare 30 procent av de anställda i utlandsägda företag arbetade för amerikanska företag 1962. Ännu år 1987 var siffran hög: cirka 18 procent var då sysselsatta i företag som ägdes av amerikanska intressen. Även Storbritannien behöll sin starka position. År 1962 var drygt 14 procent sysselsatta i brittiskägda företag, och motsvarande siffra var drygt 12 procent 1987. Företag från Nederländerna stod för närmare 12 procent 1962, en relation som höll sig konstant fram till 1987. Mest anmärkningsvärd är de finländska företagens ökade andel, som gick från 0,3 procent 1962 till 14 procent 1987. De danska företagens ställning visade på en motsatt utveckling, då de stod för närmare 18 procent av antalet anställda i utländska företag 1962 och hade halverat sin andel år 1987.

Utlandsägande totalt och inom vissa branscher av svenskt näringsliv 1970–1987, antal anställda.

utl-agande2

Källa: SOU 1989:37, s. 34. Anm,: Med utlandsägda företag menas här företag där röstvärdet till mer än 50 procent innehas av utländska ägare. Antalet anställda är beräknat som årsarbetskrafter.

Av figuren ovan framgår att tillverkningsindustrin var den viktigaste sektorn för de utländska investerarna. Cirka hälften av de sysselsatta i utlandsägda företag var verksamma där mellan 1970 och 1980. Därefter ökade dess relativa betydelse, och 1987 var närmare 60 procent sysselsatta inom tillverkningssektorn. Partihandelns andel sjönk däremot från drygt 35 procent till 22 procent under perioden. Det är intressant att notera att kategorin uppdrag, som inkluderar bank-, försäkrings-, fastighets- och uppdragsverksamhet, minskade sin andel under 1970-talet – efter mitten av 1970-talet sysselsatte den endast cirka 4 procent av samtliga anställda inom de utlandsägda företagen.

Förhållandena är intressanta då de går stick i stäv mot den avindustrialisering som ofta lyfts fram i litteraturen. Det utländska intresset för att investera i den svenska tillverkningsindustrin var uppenbart fortsatt stort, medan finans- och kapitalmarknadens avreglering inte väckte de utländska aktörernas intresse. Nu bör det påpekas att antalet sysselsatta inom ”uppdragssektorn” inte speglar det internationella kapitalflödets dignitet, utan snarare antyder att det utländska ägandet i banker och försäkringsbolag inte var omfattande eller i alla fall inte ökade nämnvärt. Vi lämnar nu den kvantitativa framställningen av det utlandsägda näringslivet för att övergå till något mer konkret och njutningsbart – den svenska glass- och skivindustrin.

Författare: Peter Sandberg

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *