Krigs- och fredsekonomi

När man i efterhand analyserar utvecklingen under 1910-talet är det lätt att se de risker som kunde hota ekonomin. Spekulationen under krigsåren drev upp den allmänna prisnivån, men för vissa produkter – särskilt exportvaror – ökade priserna mer än genomsnittet. Detta ledde till övervärdering och obalanser på både varumarknaden och kreditmarknaden.

Centralt innehåll

  • Internationella handelsrelationer och ekonomisk integration samt deras aktörer. Den internationella ekonomins och handelns utveckling med hjälp av ekonomiska teorier, utifrån både ett historiskt och ett nutida perspektiv. Den internationella ekonomins och handelns effekter för länders välfärd och för miljön.
  • Drivkrafter bakom och effekter av olika handels- och valutapolitiska ingrepp i internationella handelsrelationer. Finansiella marknader i den internationella ekonomin. (Internationell ekonomi)
  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2, 1b)

Instuderingsfrågor

  1. Varför hamnade kreditmarknaden i obalans efter kriget?
  2. Vad hände med den generella prisnivån efter krigsslutet 1918?
  3. Vilken del av industrin fick problem i början på 20-talet?
  4. Vad ledde varuspekulationen under kriget till?
  5. Vad hände när privatkonsumtionen återigen minskade i början på 20-talet?
  6. När återgick Sverige till guldmyntfoten?

Diskussion

  • Varför tror ni det var viktigt att koppla svenska kronan till guldmyntfoten?

Fördjupning Internationell ekonomi

  • I och med att den internationella handeln ökade var det viktigt att reglera valutornas värde i förhållande till varandra. Detta gjordes i Sveriges fall genom att återigen koppla den till guldmyntfoten. Efter Andra världskriget gick flera länder med i det så kallade ”Bretton Woodssystemet”, ett internationellt valutasamarbete. Undersök vad Bretton Woodssystemet var, hur det fungerade och om det finns kvar idag.

Fördjupning Samhällskunskap

  • I texten talas det om skillnaden mellan krigs- och fredsekonomi. Välj en av de krigförande staterna under Första världskriget och undersök hur de anpassade sina statsfinanser för att klara av kriget. (Tips, välj ett av de stora länderna exempelvis Tyskland, Storbritannien eller USA).

Dela med dig av dina tankar