Alva Myrdal (1902–1986) var en svensk politiker och diplomat som var med och formade HSBs sociala verksamhet. Alva var kritisk till utvecklingen inom verksamheten för barn i förskoleåldern i Sverige. När Socialpedagogiska seminariet startades 1936 blev hon skolans rektor. Här utbildades barnpedagoger till HSBs lekstugor och så kallade storbarnkammare i kollektivhus.
I hennes och maken Gunnar Myrdals bok ”Kris i befolkningsfrågan” från år 1934 betonades vikten av att ansvaret för barns fostran delas mellan föräldrar och samhället genom utbildade barnpedagoger. Alva Myrdal var kritisk till utvecklingen inom verksamheten för barn i förskoleåldern i Sverige. Hon publicerade därför 1935 boken ”Stadsbarn” där hon framförde idéer om en ny reformerad svensk barnomsorg som byggde på modern barnpsykologi.
Startade socialpedagogiska seminariet
Redan året efter fick hon chansen att gå från teori till praktik. Socialpedagogiska seminariet startades 1936 och Alva Myrdal blev skolans rektor. Här utbildades barnpedagoger till HSBs lekstugor och så kallade storbarnkammare i kollektivhus. I utbildningen ingick bl.a. psykologi, pedagogik, hygien och medicinsk barnavård. Genom väl utbildad personal skulle barnen få både en pedagogiskt bra uppfostran och tas om hand fysisk på bästa sätt.
Spädbarnsavdelning i HSB-lekstuga Färjan, Stockholm, 1930-1939
Allvarlig kritik mot makarna Myrdal
Det fanns många som irriterade sig på de lekande barnen i husen. Andra hade helt andra invändningar mot verksamheten. I tidningen NU förekom till exempel 1939 en artikel med rubriken ”Myrdals med flera kulturbolsjeviker i HSB”. Det var ett angrepp på HSB och verksamheten vid seminariet och barnstugorna. I artikeln beskrevs HSB som en marxistisk bostadsförening.
Alva Myrdal, undervisning – socialpedagogiska seminariet, Stockholm, 1930-1939.
Den vidare utvecklingen av den kollektiva bostadsidén hade förverkligats i ett kollektivhus på Kungsholmen. I kollektivhuset sköttes hushållsarbetet gemensamt – tvätten kunde kastas ner i ett tvättnedkast och maten kunde beställas till lägenheterna via en mathiss. Det främsta syftet med den kollektiva bostadsformen, menade Alva Myrdal, var att förvärvsarbetande kvinnor skulle slippa dubbelarbete. Att män skulle delta i hushållsarbetet var inte aktuellt vid denna tid.
Barnhotell i kollektiv huset
I huset fanns en speciell barnavdelning för både dagvård och för ”helinackordering”. Alva Myrdal skrev i en skrivelse:
Den allra senaste utvecklingen av denna rörelse för ett kooperativt omhändertagande av barnen en viss del av dagen har medfört skapandet av två s.k. ”barnhotell” i Stockholm. Det ena är en utbyggnad av H.S.B:s nyaste lekstuga, där barn alltså kunna inackorderas, per dygn eller vecka eller månad, när särskilda omständigheter gör det nödvändigt: föräldrarnas bortresa, sjukdom eller dylikt.
Interiör från en HSB-lekstuga, Stockholm, 1930-1939.
Att inrätta ett barnhotell i bostadskvarteren var som att skapa ett ryskt kollektivhus, skrev man i tidningen NU. Bakom utvecklingen stod, påstods det, makarna Myrdal ”som för närvarande verksamt påverkar HSB:s uppfostringstendenser, vilka leder till en uppluckring av familjebanden”.
Men långt ifrån alla var kritiska till Alva Myrdals arbete. Signe Wessman, ordförande i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund skrev 1934 I Vår bostad följande under rubriken ”HSB har revolutionerat hemmakvinnornas värld”:
Framför allt har HSB:s lekstugor lett till en revolution i hemmakvinnornas värld. Med dem har vi fått del av den moderna barnuppfostransprincipen, förutom den rent praktiska hjälpen åt husmodern under timmar, då arbetet eller andra hushållsangelägenheter gör det svårt för henne att själv handha barnen.
Ur HSB:s historiska hemsida gjord av Centrum för Näringslivshistoria
Text: Eva Häggmark
Dela med dig av dina tankar