Nobelpristagaren Alva Myrdal – Folkhemmets arkitekt

Alva Myrdal (1902–1986) var en svensk politiker och diplomat som var med och formade HSBs sociala verksamhet. Alva var kritisk till utvecklingen inom verksamheten för barn i förskoleåldern i Sverige. När Socialpedagogiska seminariet startades 1936 blev hon skolans rektor. Här utbildades barnpedagoger till HSBs lekstugor och så kallade storbarnkammare i kollektivhus.

Relaterad läsning: Hållbarhet och miljö, Hållbarhet är grunden i vårt uppdrag och vision, Innovativa HSB, Den goda bostaden, Köket – ett rum för drömmar, Sven Wallander, Tanken bakom HSB, HSB och miljonprogrammet, HSB:s historia, Pysslingen, Uppstickare inom vård och omsorg

Centralt innehåll

• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. (Samhällskunskap 1a2, 1b)
• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
• Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
• Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
• Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden. (Företagsekonomi 1, 2)
• Hur synen på kunskap, lärande, undervisning och utbildning har förändrats.
• Människors lärande, utveckling och socialisation i olika sammanhang utifrån olika teorier och teoretiska perspektiv. (Lärande och utveckling)
• Barns lärande, utveckling och socialisation i olika sammanhang och utifrån olika teorier och teoretiska perspektiv.
• Hur synen på barn, barndom och fostran har förändrats.
• Barns olika uppväxtmiljöer och levnadsvillkor och hur samhällsförändringar har påverkat detta. (Barns lärande och växande)

Instuderingsfrågor

1. Vad betonades i Alva Myrdal och hennes makes bok ”Kris i befolkningsfrågan”?
2. Vilken utveckling var Alva kritisk till?
3. Vad byggde boken ”Stadsbarn” på?
4. Vad fick Alva chansen att göra år 1936?
5. Varför riktades det kritik mot makarna Myrdal?
6. Vad var det främsta syftet med den kollektiva bostadsformen?
7. Hur såg Signe Wessman, ordförande i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, på Alvas arbete?

Diskussion

• I dag har vi kommit långt vad gäller fördelning av hushållssysslor och tankar kring den kollektiva bostadsformen. Diskutera hur ni tror att man kan lösa bostadsbristen som råder i landet i dag, framförallt bland unga mellan åren ca. 18 – 24 som vill flytta hemifrån men inte har råd med att köpa en egen bostad.

Fördjupning Samhällskunskap/ Historia/ Företagsekonomi

Den goda bostaden:

• Bra och billiga bostäder. Det är ord som ofta förknippas med HSB. Men vad innebär en bra bostad, och hur har den historiskt förändrats? Undersök vad som var viktigast för HSB under pionjäråren på 1920-talet.
• Besök HSB:s digitala arkiv på deras historiska hemsida. Ta del av fotografier och artiklar om den nyskapande kooperativa idén som blev HSB.

Bild ur HSB:s historiska hemsida.

Innovativa HSB:

• HSB:s pionjärtid sammanfaller med samtida samhällsövergripande politiska idéer om det så kallade Folkhemmet. Undersök hur 1920-talet var en tid av rörelser på flera plan, socialt, kulturellt, politiskt, tekniskt. Vad kunde man göra med alla sopor som ett hushåll avsatte till exempel?

Period: 1931. Plats: Stockholm. Deponent: HSB Riksförbund.

HSB:s hållbarhet och miljö:

• I HSB:s program har arbetet för en bättre miljö löpt som en röd tråd sedan starten i mitten av 1920-talet. I början handlade det främst om att förbättra miljön i själva bostaden, medan det i dag ofta handlar om ekologi och hållbarhet. Undersök HSB:s hållbarhetsmål se även deras hållbarhetsstrategi i klippet nedan.

Nobelpristagare:

• Efter att ha funnits på förslagslistan i tio år fick Alva Myrdal Nobels fredspris 1982. Alva Myrdal var socialdemokratisk politiker, debattör och nedrustningsexpert. Hon hade som första kvinna chefspositioner både inom FN och Unesco mellan 1949-1955. Lyssna på Sveriges Radios program: Alva Myrdal får fredspriset 1982.

Skärmdump: sverigesradio.se

Fördjupning Barns lärande och växande/ Lärande och utveckling/ Företagsekonomi/ Samhällskunskap

Privatiserad barnomsorg:

• Pysslingen var det första företaget som utmanade kommunernas monopol på barnomsorg. Ett initiativ som debatterades hårt i de politiska leden. Fem år senare blev det tillåtet att driva förskolor i privat regi i offentlig sektor. Undersök hur Pysslingen förskolor utmanade kommunernas monopol.
• På Pysslingen Förskolors hemsida stå det att företaget vet vad som krävs för att få barn att känna sig trygga och utvecklas. ”Det är våra pedagogers drivkraft på varje förskola” menar de. Undersök hur Pysslingen Förskolor arbetar i dag.

Foto: Hasse Holmberg/TT