Den goda bostaden

Bra och billiga bostäder. Det är ord som ofta förknippas med HSB. Men vad innebär en bra bostad, och hur har den historiskt förändrats? Viktigast för HSB under pionjäråren på 1920-talet var inte med nödvändighet en större bostad. Faktum är att många av HSBs första lägenheter bestod av ett rum och kök, eller kokvrå.

Centralt var emellertid att det utrymme som stod till buds nyttjades rationellt. Man skulle nästan kunna tala om en sorts ”compact living”, långt innan begreppet skapades.

Motstånd mot rinnande vatten

Som ett led i arbetet med att skapa den goda bostaden drev HSB en rad byggnads- och bostadstekniska utvecklingsprojekt redan från 1920-talet. Rinnande varmt och kallt vatten blev under visst motstånd snabbt standard i HSB-husen, liksom successivt badrum, tvättstugor och moderna kök. En del av motståndet bottnade i uppfattningen att HSB byggde för lyxiga lägenheter. Det som för kritikerna var lyx – till exempel badrum – var för HSB en minimistandard. Att underlätta vardagen, inte minst för kvinnorna, krävde att bostaden utformades på ett mer rationellt sätt. Köket borde vara just kök, inte också sovplats.

Egen snickerifabrik

Köket har historiskt varit av stort intresse för HSB. En av initiativtagarna till HSB, Sven Wallander, menade att ingen borde få bli arkitekt, som inte också hade erfarenhet av minst sex månaders hushållsarbete. Inrättandet av HSBs snickerifabrik i Sparreholm innebar att HSB redan under sent 1920-tal kunde förse bostadsbyggena med färdiglackerade köksskåp.

HSB i Göteborg å sin sida lanserade under 1930-talet vad de kallade ”miniköket”, och under 1940-talet samarbetade HSB i upplysningssyfte med bl.a. det statliga Hemmens forskningsinstitut om hur det moderna köket skulle utformas. Detta var något nytt, en riktning mot det moderna, men det skulle dröja till år 1950 innan en enhetlig måttstandard för kök infördes. Intresset för kökets utformning levde kvar inom HSB. År 1990 utlystes till exempel en tävling om hur 90-talets kök bäst kunde utformas.

Skepsis mot tvättmaskiner

Helt lätt var det inte för den nya rörelsen att få gehör för sina idéer om höjd boendestandard. De första tvättstugorna möttes inte med omedelbart jubel. Det fanns en skepsis för att kläderna skulle förstöras av nymodigheten tvättmaskinen. I syfte att övervinna medlemmarnas motstånd sände HSB ut tvättkonsulenter som instruerade husmödrarna om tvättmaskinens många fördelar. Man skapade också ett eget tvättmedel.

HSB arbetade inte bara för smarta byggnadstekniska lösningar. Också mot bostadens möblering riktades intresse. 1929 beslutades om medlemslån för möbelinköp, gärna i HSBs egen möbelaffär. Exempel på hur en komplett HSB-lägenhet kunde se ut visades på Stockholmsutställningen 1930, då stilriktningen funktionalismen allmänt anses ha fått sitt genombrott i Sverige.

HSB har över tid fortsatt att arbeta för rationalisering av bostadsbyggandet. Rationellt, modernt och ekonomiskt bärkraftigt, det är viktiga komponenter i det goda boendet.

Författare: Historien om HSB

Dela med dig av dina tankar