Ellemtel var endast ett delägt Ericssonföretag men ändå en av bolagets viktigaste enheter. Det tog fram Ericssons framgångsrika elektroniska växelsystem AXE och möjliggjorde därigenom att företaget kunde fortsätta att konkurrera framgångsrikt som teletillverkare. Samtidigt medverkade det till att Ericsson kunde ta nästa steg in på mobiltelefonområdet.
När Ericsson och Televerket i april 1970 signerade ett avtal om att bilda det gemensamma forsknings- och utvecklingsbolaget Ellemtel Utvecklings AB var det ett resultat av Ericssons långvariga utvecklingssamarbete med Televerket. De två parterna hade sedan mitten av 1950-talet ett samarbete kring elektroniska växlar. Sedan början av 1960-talet hade Ericsson arbetat med att ta fram det kommersiella elektroniska växelsystemet AKE och Televerket utvecklade parallellt en egen elektronisk växel.
Men mot slutet av 1960-talet stod det klart att detta nya utvecklingsarbete skulle komma att bli av en helt annan storleksordning än vad som lagts ned på den tidigare, elektromekaniska växelgenerationen. Ericsson hade också börjat komma fram till att AKE-systemet inte framstod som användbart för större telefonstationer – det var för dyrt och för långsamt – samtidigt som företagets alla internationella konkurrenter hade till synes långt gångna elektroniska växelprojekt.
Ericssons ställning som en självständig svensk växeltillverkare var därmed hotad. Att ta fram en ny växelgeneration hade blivit en ödesfråga för företaget. I slutet av 1969 – efter att Ericsson hade förlorat en stor AKE-order till konkurrenten ITT – kom ledningarna för Ericsson och Televerket fram till att det var mest effektivt att slå samman sina resurser och gemensamt ta fram ett kommersiellt elektroniskt telefonväxelsystem.
Ellemtelkontraktet rörande ”visst utvecklings- och produktionssamarbete på telekommunikationsområdet” mellan Ericsson och Televerket skrevs under i april 1970 och godkändes av riksdagen och Ericssons styrelse i maj. Det hade funnits ett visst motstånd från framför allt delar av Ericssons företagsledning mot att lämna bort detta strategiskt viktiga projekt till ett utomstående halvstatligt företag och det krävdes långa och många förhandlingar innan man kunde nå en överenskommelse. Det nya företaget ägdes till hälften av Ericsson och till hälften av Televerket, vilket också återspeglades i företagsnamnet Ellemtel vars första del stod för ”L M (Ericsson)” och dess andra för ”Tel(everket)”.
Ellemtel var ett rent utvecklingsbolag utan egen tillverkning. Produktionen skulle istället utföras av företagets två ägare i deras respektive fabriker. Företagets främsta uppgift var att för sina två ägare arbeta fram ett elektroniskt datoriserat telefonväxelsystem för telefonstationer, vad som skulle bli AXE-systemet.
Ellemtel rekryterade personal från båda sina ägarföretag och kunde därigenom föra samman kompetensen från såväl telefonstationernas tillverkare som dess användare. Företagets organisation var så utformad att synpunkter och inflytande från Ericsson och Televerket påverkade arbetet på alla viktiga nivåer, från ledningens styrelserum till ingenjörernas ritbord.
Förutom AXE-systemet ägnade sig Ellemtel åt andra strategiska uppdrag för sina huvudägare i form av att utveckla teknik för mindre elektroniska abonnentväxlar, utrustning för datanätverk och digitala transmissionssystem samt att ta fram den elektroniska telefonapparaten Diavox.
Ellemtels arbete med utvecklingen av AXE-systemet inleddes 1970 och fick sitt avgörande genombrott 1972 när Ericsson beslutade att inte gå vidare med utvecklingen av sitt AKE-system utan koncentrera sina resurser på AXE. Ellemtels förste projektledare för AXE-systemet var civilingenjören Bengt-Gunnar Magnusson. Företagets uppgifter innefattade allt från att utveckla AXE-systemets modulära systemuppbyggnad till att ta fram dess mjukvara och hårdvara i form av de dataprogram och processorer som skulle styra AXE-stationerna.
Ellemtel hade 1976 kommit så pass långt med utvecklingsarbetet att man kunde ta det första praktiska AXE-systemet i drift i Televerkets station i Södertälje. När AXE började bli en fungerande teknik började Ellemtel också lämna över AXE-tekniken och föra över företagets kompetens till sina ägare Ericsson och Televerket. År 1978 var Ellemtels uppgift att utveckla AXE-systemet klar.
I och med att AXE-systemets kommersialiserades och det vidare utvecklingsarbetet av Ellemtels produkter till stor del överfördes till Ericsson, lämnade under 1980-talet många av Ellemtels anställda företaget för Ericsson. Ellemtel fortsatte därefter som ett delägt strategiskt utvecklingsbolag fram till oktober 1995 då Televerket sålde sina återstående Ellemtel-aktier till Ericsson. Ellemtel gick därmed upp i Ericssonkoncernen.
Författare:
Dela med dig av dina tankar