Ett anställningsbrev till annonsdrottningen Sofia Gumaelius

Har du någonsin skrivit en jobbansökan på vinst och förlust? Du är inte den första. Det var inte ens Hanna Andersson i Södra Åby när hon 1890 skrev till Sofia Gumaelius, annonsdrottningen i Stockholm. Men hon hade aldrig provat något så stort tidigare: ”Jag skrifver dessa rader och för första gången försöker min lycka i verlden.”

Det rörande brevet hämtade Centrum för Näringslivshistorias arkivarie Malin Ehnebuske ur arkivet efter Gumaelius Annonsbyrå. Sofia Gumaelius var en banbrytande entreprenör och la grunden för den svenska reklambranschen. När hon får Hannas brev på våren 1890 är hon redan framgångsrik företagsledare för S. Gumaelii annonsbyrå – och Hanna vill nu få anställning i hennes hushåll. Hanna skriver:

Södra Åby den 21 Maj 1890

Högädla okända Fru!

Ja, nog är ni om inte fru, så åtminstone kvinna; derom vittnar den annons i Skånska Dagbladet som är saker till, att jag skrifver dessa rader och för första gången försöker min lycka i verlden.

Jag är fyllda 20 år har alltid varit i mitt hem (min Fader är Landtbrukare) och der deltagit i hushållsgöromålen, är något kunnig i klädsömnad och vanliga handarbeten som förekomma i ett bondhem.

Min yttre menniska kan ni göra er ett begrepp om genom medföljande fotografi.

Jag har god helsa och är villig att så långt förmångan räcker uträtta edra befallningar.

Om min indre menniska finer jag det ganska svårt att yttra mig och handen får icke nedskrifva hvad läpparna lovad läpparna icke få yttra, ”Beröm öfver mig sjlef,” Dock, tjenarne i mitt nuvarande hem hålla af mig och jag af dem. Jo, jag eger i hela verlden ingen ovän; men alla bekanta äro vurna vänner och jag önskar af hela mitt hjerta att äfven ni engång måtte blifva detsamma – såvida ni vill antaga mig i ert hem så skrif till

Hanna Andersson,
Södra Åby, Anderslöf

p.s. angående lönen önskar ja få så mycket att jag ordentligt kan kläda mig (föda och husrum får jag naturligtvis som andra tjenare under tiden jag visats i edert hus) – fri resa; hvad vidare fordras å eder och min sida kunna vi ju elgiva harandra genom bref om ni härå reflekterar. D.S.

p.p.s. Hur svaret än utfaller så skrif tillbaka och skicka mitt fotografi med, Ett post-porto medföljer.

Fick Hanna anställningen?  Vi vet inte. Men fotografiet låg kvar tillsammans med brevet i arkivet. Vi väljer att tolka det som ett gott tecken för Hanna, som sökte att ta nästa steg i sitt liv.