När den första sparbanken öppnade 1820, för tvåhundra år sedan, var det första gången vanligt folk kunde sätta in pengar på en bank, låna och få ränta. Idag tar vi sådana bankärenden för givet – men i det fattiga Bondesverige var det en revolution. Tänk att själv kunna få sina pengar att växa! Det blev starten för de svenska sparbankerna – och för bankstöd till landets alla invånare.
”Sparbanksidén sedan 1820” är en serie från Centrum för Näringslivshistoria och Ekonomiska Museet från 2021.
En värld utan banker
I det här avsnittet går vi igenom sparbankernas ursprung och tillväxt ”Sparbanksidén sedan 1820” är en serie från Centrum för Näringslivshistoria och Ekonomiska Museet från 2021.
Folk måste ha råd att bo!
I början av 1900-talet hade industrialiseringen tagit fart och folk flyttade till nya städer. Människorna behövde boenden och städerna behövde bygga infrastruktur. Där kom sparbankerna att spela en viktig roll – och i det här avsnittet går vi därför igenom både städernas tillväxt och människors boenden sedan dess.
Den naturliga bankordningen
År 1915 skapade jordbrukarna sina egna banker – jordbrukskassorna. För ingen tog hand om dom: sparbankerna tog hand om folk och hushåll, medan affärsbankerna tog hand om företagen. Den här ”naturliga bankordningen”, där olika typer av banker inte fick ha samma kunder, fanns kvar länge i Sverige. Om det, och bankväsendets framväxt, talar vi mer om i det här avsnittet.
Att få folk förstå det här med ekonomi
År 1926 lanserade sparbankerna Lyckoslanten. Den delas än i dag ut till mellanstadieelever över hela landet. Helt klart är det en av sparbanksrörelsens mest långlivande folkbildande insatser – men långt ifrån den enda. För i alla tider, även idag, har man arbetat med att hjälpa folk förstå sin ekonomi så att de ska kunna fatta välinformerade beslut. Just folkbildningens betydelse är därför fokus för det här avsnittet. (Och så spelar Povel Ramel en roll!)
Bankärenden – lätt och enkelt?
År 1977 kunde man helt plötsligt ta ut pengar ur väggen! För då lanserade sparbankerna de första uttagsautomaterna. Aldrig hade folk haft lättare att komma åt sina pengar, samtidigt som de annars låg helt säkra på banken. Men i alla tider har banker haft olika lösningar för att göra det lättare för människor att göra sina bankärenden. Från sparbössor i hemmet till cykelsparbössetömmare, bankbussar, telefonbank – och dagens appar och mobila lösningar. Allt detta avhandlas i det här avsnittet.
200 år senare – hur har det gått?
I två sekel har sparbanksidén legat som en grund för sparbanksrörelsens utveckling. Mycket har hänt i banksverige under den tiden – och sparbanksrörelsen har hela tiden utvecklats och förändrats. I det här avsnittet summerar vi de tvåhundra åren som gått – och ställer några frågor om sparbanksidéns framtid.
”Sparbanksidén sedan 1820” är en serie från Centrum för Näringslivshistoria och Ekonomiska Museet från 2021. Det finns även en poddserie om sparbankens idé, även den ledd av Centrum för Näringslivshistorias sparbanksexpert och kommunikationschef Anders Sjöman.
Dela med dig av dina tankar