Ge er stol en chans!

Ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1951:9.

Sitt rätt, så blir ni inte hälften så trött, får dubbelt så rak hållning och mångdubbelt större chanser att slippa ’kontorsrygg.

Efter en intervju med gymnastikdirektör Valborg Gieseke, kontorsgymnastikkonsulent i Stockholms Gymnastikförbund.

Inom en svensk storindustri företog man för några år sedan en omfattande s.k. trivselundersökning bland tjänstemannapersonalen. I de kommentarer som lämnades av många svarande fanns åtskilliga guldkorn att hämta. Lätt munterhet väckte exempelvis en anonym klagoröst: ”Jag skulle nog trivas bra, om jag inte hade en så förfärligt obekväm stol”.

Nå var detta bara ett anspråkslöst skämt? Eller var det en vardagstragedi i smått som blottlagts, en människas arbetsglädje som suddas ut av trötthet och värk? Den fösta tolkningen omfattades allmänt – det var ju den behagligaste. Men det faktum är att det senare alternativet inte alls är så tillspetsat som det kan förefalla vid första påseende. Att för personal med rutinmässigt kontorsarbete stolen och sittställningen spelar en oerhörd roll för arbetstrivseln och arbetsförmågan, det är  i dag klarlagt bortom allt tvivel.

Under senare år har kontorsyrkets problem varit föremål för läkarvetenskapens stadium. Resultaten har redan börjat visa sig på många håll, och ännu mer har man anledning att vänta sig av framtiden. (Tänk .ex. på de mycket omtalade undersökningarna av matvarornas inverkan på olycksfallsfrekvens och arbetsprestationer. Snart får man säkert belägg för hur mycket säkrare en stenograf tar diktamen efter pannbiff och lök än efter kaffe och wienerbröd.)

Klokt stolköp betyder mycket – men inte allt

Att den som sitter på en direkt olämplig arbetsstol i längden ådrar sig en del besvär är man numera på det klara med. Man har försökt rätta till de mesta skriande olägenheterna. Ja, i många fall har man rensat ut all antik bråte och köpt in en uppsättning tidsenliga, i samråd med läkare konstruerade stolar. Och därmed har man ansett problemet vara löst. Men då har man tyvärr glömt en viktig faktor.

Modell ”vinkelhake” utnyttjar inte ryggstödet.

En god arbetsstol bör vara individuellt inställbar. Men det räcker inte med det. En skall också ställas in efter vars och ens behov både när det gäller höjd och ryggstöd. Det är inte bara stolens utseende och egenskaper i och för sig som avgör om sittställningen är rätt eller fel.

Min stol skall passa mig

Maskinskriverskorna är en grupp som ofta råkar ut för yrkesåkommor. Deras arbete är på frestande och ensidigt, det är sant, men deras utrustning brukar vara den mest ändamålsenliga på kontoret. Tyvärr är det så att många maskinskriverskor inte vet ur deras utmärkta arbetsstolar skall ställas in. Sedan stolen placerats på avdelningen kanske den bytt ägare ett par tre gånger och ingen utom den första ska innehavarinnan har fått instruktioner om hur den skall användas. Är det dessutom så att stolen fortfarande är inställd för att passa den första innehavarinnan – då är det inte att undra på om den nuvarande ”sitterskan” har ont i ryggen och är missbelåten med sin stol.

Modell ”vilostund” – sitter inte upp på stolen; ryggstöd och sits för låga.

Några enkla synpunkter och råd

Till Er som har ett stillasittande arbete:

En arbetsstol skall vara en verkligt vilsam stol på så sätt att den ger ryggen stöd och hjälper till att bevara en naturligt god hållning. Har Ni en gammaldags, olämplig stol – försök övertyga den det vederbör om att Ni behöver ett nytt, inställbart sittverktyg.

När Ni fått er nya stol lär Er att ställa in den rätt. Ställ sedan in den rätt, sätt Er, njut och – arbeta!

Det sista stycket gäller till alla delar också för dem som redan har en riktig stol – men ändå sitter illa till.

Låt stolen möjligheter att ge en riktig sittställning komma till sin rätt. Har Ni ett så förnämligt kontorstekniskt hjälpmedel som en arbetsstol, ställ då in den s att den passar Er.

Modell ”kontorsrygg” – ryggstödet närapå nackhöjd.

Så här skall stolen ställas in:

  1. Sätt Er ordentligt upp på sitsen (inte bara på framkanten), vrid på skruven under sitsen och sänk denna till lämplig höjd så att fötterna vilar mot golvet.
  2. Placera skriv- eller räknemaskinen så att fingrarna vilar på tangentbordet mellan överarmen är avspänd och fritt nedhängande och underarmen befinner sig i nästan rät vinkel mot överarmen.
  3. Avpassa ryggstödets höjd så att ryggbrickan stöder i veka livet eller något ovanför korsryggen.
  4. Avpassa ryggstödets lutning så att ryggbrickan ger ett gott stöd åt ryggen. Detta sker genom att Ni sätter Er ordentligt upp på stolen, ger akt på att Ni sitter rakt, lossar ryggstödshandtaget och  när Ni känner att ryggen får sitt välbehövliga stöd – trycker till handtaget.

Modell ”sitta vid mjölkbaren” – stolen på tok för högt uppskruvad.

Artikel ur NK:s personaltidning Kompanirullan 1951:9 hos Centrum för Näringslivshistoria.

Framtagen under en workshop med Påhlmans Gymnasiums lärare Anna Lindgren, Liselotte Hemström, Hector Mazzaglia, Denny Nordberg och Företagskällan.

Dela med dig av dina tankar