Hans Werthén

Hans Werthén föddes 1919 i Ludvika, växte upp i Falun och utbildade sig till civilingenjör vid KTH i Stockholm. Han var 1947-56 en av pionjärerna inom utvecklingen av televisionstekniken i Sverige.

Därefter kom han till LM Ericsson. Det var med en viss tvekan han 1967 accepterade att ta över Electrolux, ett företag som hade stora problem och som nog var alltför tekniskt osofistikerat för Werthéns smak.

Ett av de vanligaste inslagen i det moderna näringslivet är företagssammanslagningar. Men detta är knappast någon mirakelmedicin. Väldigt många fusioner misslyckas i bemärkelsen att man under lång tid inte lyckas ta hem de potentiella sammanslagningsvinsterna. Det finns förvisso ofta (teoretiska) effektivitetsvinster med sammanslagningar. Men därtill ska läggas att det bakom många fusioner finns privatekonomiska motiv hos företagsledningar och banker, där enskilda personer kan kamma hem stora belopp efter en genomförd fusion.

Det grundläggande problemet med en företagssammanslagning är att den inte får betraktas som slutet på en problemlösningsprocess utan som inledningen på ett ännu större problem – nämligen hur man ska få de sammanslagna företagen att förvandlas till ett sammanhållet företag.

I detta perspektiv framstår Hans Werthéns bana som vd och sedan styrelseordförande i Electrolux 1967–91 som en mycket ovanlig framgångshistoria. Han köpte över 200 svenska och utländska företag och gjorde Electrolux till världens största koncern inom vitvarubranschen. Dessutom fick han, lite vid sidan om, ta hand om ett par problemtyngda företag i andra branscher, bland annat Facit 1972 och Gränges 1980.

Electrolux problem bestod bland annat av att företaget 1962 hade fusionerats med en annan vitvarutillverkare, Elektro-Helios, utan att man sedan hade gjort några allvarliga försök att föra samman de två organisationerna till en enhet. Werthén visade nu för första gången prov på sin fusionsförmåga.

Hans framgångsrika recept kan sammanfattas på följande sätt: För det första: Efter en sammanslagning ska man omedelbart inordna alla enheter i ett enhetligt redovisningssystem som regelbundet ger koncernledningen en klar bild av enheternas ekonomiska resultat. För det andra: Cheferna för de olika affärsområdena ska ha mycket stor frihet att leda sin verksamhet så länge de kan visa upp acceptabla resultat. Därtill ska läggas att alla former av extravaganser var bannlysta i Werthéns värld. Även den högsta företagsledningen inhystes i barackliknande kontor. Antalet sekreterare hölls på ett minimum. Onödiga omkostnader skars obönhörligt bort.

Då vi i dag ska värdera Hans Werthéns betydelse för det svenska näringslivets utveckling, räcker det inte bara med att titta på Electrolux. Flera framgångsrika företag är avknoppningar från det Electrolux som Werthén ledde, bland annat Autoliv, Getinge, Husqvarna och Sapa.

En del av hemligheten bakom Hans Werthéns framgångar har han själv formulerat så här:

När det går dåligt har man inte råd med prestige. När det går bra behövs den inte.

Dela med dig av dina tankar