Höganäs

Det i särklass största företaget i skånska Höganäs bär samma namn som kommunen. Höganäs AB är världsledande vad gäller utveckling och tillverkning av järn- och metallpulver.

Hur kommer det sig att detta företag finns just här? Om vi studerar geografi, naturförutsättningar och det övriga näringslivet i regionen, finner vi knappast något svar. Inga råvaror hämtas från trakten. Den metallurgiska traditionen i nordvästra Skåne är – med undantag av just detta företag – inte påtaglig.

Den enda vägen till förståelse av nuet går genom historien. I all korthet ser den i detta fall ut så här: I nordvästra Skåne finns de enda svenska stenkolsfyndigheterna av någon betydelse. År 1797 bildades ett stenkolsverk i Höganäs av Erik Ruuth och engelsmannen Thomas Stawford anställdes som disponent. Företaget började på 1800-talet även ta tillvara de leror som är geologiskt förbundna med kolet för att tillverka bland annat eldfast tegel och hushållskärl (bland annat det berömda lerkrus som Karlsson bar i en svångrem om halsen i August Strindbergs roman Hemsöborna, 1887). Kombinationen av kol- och lerfyndigheter kom här till nytta eftersom det gick åt mycket kol för att framställa lergodset.

  
Bild 1. Certifikat, Höganäsgods.
Bild 2. Logotyp.

Tillverkning av järnsvamp

Ingenjören Emil Sieurin gjorde en avgörande insats genom att utveckla den första kommersiella metoden för tillverkning av järnsvamp (en form av poröst järn), en metod som introducerades av företaget 1911. De lokala råvarorna kom till användning på flera sätt i järnsvampsframställningen: järnmalmen bäddades in i stenkol, värmdes upp genom kolet och hela processen ägde rum i lerkapslar tillverkade i fabriken för eldfast gods.

Under 40-talet började företaget experimentera med att framställa järnpulver ur järnsvampen. Försöken blev framgångsrika och 1946 öppnades den första järnpulverfabriken. År 1961 avslutades gruvepoken i Höganäs och företaget numera helt inriktat på pulverteknologi.

  
Bild 3. Produktbild lattekoppar.
Bild 4. Produktbild små krukor.

  
Bild 5. Produktbild sillkrus.
Bild 6. Produktbild stengodssamling.

Produktbild små krukor.