Kartongen på frammarsch

I dag är det en svensk exportsuccé men kartongens början var svår. När papplådor och andra förpackningar i kartong lanserades på bred front var misstänksamheten stor.

Världens första kartongpapp lär ha framställts i England redan 1817. Det var dock inte någon låda utan endast stycken av plant tjockt papper. På den tiden gjordes papper endast för hand, av insamlad lump. Papp tillverkades även tidigt för att tjäna som tätning i husväggar och tak. Det stora genombrottet för kartong skulle komma först efter övergången till mekanisk pappersproduktion, som började kring mitten av 1800-talet och då även ved började ersätta lump som pappersråvara.

Motstånd från järnvägsbolagen

1871 patenterade Albert L. Jones i New York wellpappen, alltså en kartong som bestod av ett vågformat papper och två omgivande skikt plant papper. En stöttålig lösning han utvecklat för att skydda flaskor under transport, för vilket man tidigare brukade använda tyg, sågspån eller halm. Och sedan dröjde det några år innan Robert Gair år 1879 kom på hur man kunde tillverka en låda av wellpapp. Men det var först på 1890-talet som utvecklingen tog fart. För 1894 började budföretaget Wells Fargo & Co använda lådor i wellpapp för att skicka allt möjligt kors och tvärs över USA – exakt 100 år före att Amazon på allvar inledde e-handelseran som kraftigt ökat efterfrågan på pappkartonger i vår tid. Det var inte alls okontroversiellt att plötsligt börja skicka varor och saker i papplådor, i en värld där trälådor var det självklara. De amerikanska järnvägsbolagen hade byggt upp sin gods- och pakethantering på trälådor. Bolagen hade egna lådfabriker och till och med egna skogar för att de skulle tjäna pengar på så många led i pakethanteringen som möjligt. Så pappkartonger straffades med extra höga fraktavgifter, vilket försenade succén för den nya tidens fraktlådor. Först 1914 kom ett myndighetsbeslut som sa att järnvägsbolagen inte fick ta mer betalt för ett paket i kartong än en försändelse i trälåda.

Och även i Sverige fanns inledningsvis ett motstånd mot pappersförpackningar och inte minst pappkartonger. Precis som järnvägsbolagen i USA var SJ ytterst motvilligt till att hantera kartongkollin, på vars fraktsedlar rutinmässigt stämplades Otillfredsställande emballage.

Kring tiden för första världskriget slog dock de hårda pappersförpackningarna igenom på bred front.

Ovan: Inlands Pappfabrik var en pionjär inom kartongframställning i både Sverige och Europa. Bristande lönsamhet gjorde att fabriken lades ner 2012. Vykort från 1925. Foto: Järnvägsmuseet. Vänster: I Thorsvik utanför Jönköping började tillverkningen av wellpapp 1915. I dag ägs verksamheten av Stora Enso. Vykort från 1935. Foto: Aero Materiel AB/Järnvägsmuseet.

I Sverige hade kartongpapp börjat tillverkas av en del pappersbruk redan på 1870-talet, bland annat av Alstermo bruk i Småland. Men det var först på 1890 talet som de hårda pappersförpackningarna började komma på bred front i Sverige. Inlands Pappfabrik i Lilla Edet var Sveriges och sannolikt hela Europas första specialiserade kartongfabrik, invigd 1896.

Wellpappen kom till Sverige 1905, då den uppländske hemmansägarsonen Carl Norén grundade Sveriges första wellfabrik i Malmö. Inom några år skulle Norén få konkurrens av flera nya fabriker i landet, bland andra Thorsviks utanför Jönköping (1915) och Linköpings wellpappfabrik (1919). Norén öppnade 1912 en andra fabrik – i Stockholm – och förblev en ledande profil inom svensk wellpapp i decennier. Exempelvis så lanserade Norén den hopvikbara pappkartongen i Sverige år 1932. Han ledde sitt företag ända till sin död 1948, 80 år gammal.

Inspirations från USA

Samtidigt som Norén utvecklade wellpappen i Sverige började kartong tillämpas på ett annat sätt, som livsmedelsförpackning. Ett tidigt exempel var frukostflingorna från det år 1906 grundade företaget Kellogg’s i Michigan, USA. Hela affärsidén byggde på att en viss bestämd mängd flingor förpackades och såldes i en tunn pappkartong. Flingpaketet skvallrade om att nya tider var i antågande. Ännu en god bit in på 1900-talet sålde lanthandlare och speceriaffärer de flesta varor i lösvikt, men 1930 grundades världens första riktiga snabbköp i New York och det nya sättet att tillhandahålla mat krävde många nya lösningar. En svensk som varit i USA och sett vad som var på gång var entreprenören Ruben Rausing. Tillsammans med sin kompanjon Erik Åkerlund köpte han en kartongfabrik i Malmö år 1930 och så småningom utvecklades under Rausings ledning det nya förpackningskonceptet Tetra Pak, som skulle ersätta mjölk i lösvikt och glasflaskan som mjölkförpackning. Tetra Paks framgångar innebar att så kallad vätskekartong blev en stor produkt, inte minst för svenska pappersbruk.

Ovan: SJ var till en början skeptiska till att hantera kartongkollin och märkte ofta dessa som »otillfredställande emballage «. Här diskuterar Emil Klerhult, platsföreståndare vid stationen i Vrena, lastningsfrågor med planeringsman Weine Seger (vänster) och utlastningsförman Rune Tingsborg (höger) vid Holmens Bruks fiberplattfabrik, 1965. Foto: Bo Dahlin/Järnvägsmuseet. Lilla bilden: Vätskekartong blev ett nytt produktområde i mitten av 1900-talet och ersatte glasflaskorna för mjölken. Foto: Peter Häll/Tekniska Museet (CC BY).

En annan svensk som reste till USA och tog intryck var den unge ingenjören Lars G Sundblad från Iggesund. Sundblad såg bland annat hur portioner av färdiglagad mat blivit en stor produkt i amerikanska butiker och även hur många andra varor förpackades på ett mer attraktivt sätt än vad fallet var i Europa. När Sundblad efterträdde sin far som vd för Iggesunds bruk 1956 bestämde han att företaget inte längre bara skulle tillverka pappersmassa utan även förädla den – och att framtiden fanns just inom kartong och då inte av den bruna, grova typen utan blekt premiumkartong. »Vi ska tillverka världens bästa kartong«, förklarade Sundblad för sin personal när Iggesunds kartongbruk togs i drift år 1963. Det blev en mycket lönsam affär som fortsätter än i dag. Nästan all produktion från Iggesund skeppas utomlands och bland Holmen Iggesunds allra största kunder finns Apple.

Tändsticksaskar var något som kom i samband med att säkerhetständstickorna lanserades i mitten av 1800-talet. Askarna tillverkades inledningsvis av tunna skivor av asp, samma träslag som själva stickorna, och askarna gjordes i början ofta som hemarbete av kvinnor och barn. Det var först i mitten av 1900-talet som Svenska Tändsticksaktiebolaget (nuvarande Swedish Match) övergick till tändsticksaskar i papp i stället för träaskar. Leverantör blev Fiskeby pappersbruk i Norrköping som 1953 installerat en kartongmaskin som använde returfiber i form av gamla tidningar och pappersförpackningar vilka samlades in från hushållen i Norrköping av en särskild bil, långt innan reguljär pappersåtervinning startat i Sverige.

Från papper till kartong

Länge var det grafiskt papper – tidningspapper och kontorspapper – som var basen i den svenska skogsindustrin. På 1960-, 70- och 80-talen växte tidningarnas upplagor snabbt men på 1990-talet stannade ökningen av. Sedan 2007–2008 har produktionen av grafiskt papper i Sverige bara minskat. Pappersmaskiner och pappersbruk har stängts, senast Ortvikens stora pappersbruk i Sundsvall 2021.

Stommen i svensk pappersindustri var länge grafiskt papper som tidningspapper. Här ses sportredaktionen på Arboga Tidning under papperstidningarnas storhetstid, 1965. Foto: Reinhold Carlsson/Arboga kommuns Fotoarkiv.

Husums pappersbruk mellan Örnsköldsvik och Umeå var i fyra decennier en av Sveriges största producenter av finpapper. Men överkapacitet fanns redan på 1990-talet och när digitaliseringens effekter slog igenom på allvar började ägaren Metsä Board i Finland fundera på vad som kunde göras för att Husum skulle överleva. Beslutet blev att bygga om hela det stora bruket från papper till kartong och 2016 började Husum att i stället för kontorspapper och grafiska produkter satsa på emballage för e-handeln, läkemedelskartonger och livsmedelsförpackningar. Det har gått bra. Nu är det aktuellt att utöka produktionen i Husum. Några mil norr om Husum ligger Obbola där det redan 1913 invigdes ett pappersbruk. Där tillverkas kraftliner – ett kraftigt oblekt papper som utgör ytskiktet i wellpapp. Även i Obbola görs nu en mycket stor satsning på att bygga ut produktionen, då efterfrågan på förnybara förpackningar väntas öka.

Om pandemin, med uppsvinget för e-handeln snarare varit positiv än negativ för de svenska kartongbruken så innebär den dessvärre slutet för ett litet bruk som haft en alldeles egen nisch, nämligen ölbrickskartong. Svaneholms bruk var en av två tillverkare av ölglasunderlägg i världen men de dåliga tiderna för pubar och barer i alla länder har knäckt det lilla, mer än 130-åriga bruket i skogen utanför Åmål. 24 anställda blir nu utan jobb, då den tyske ägaren beslutat att ölbrickorna ska tillverkas i Tyskland i stället.

Ur Företagshistoria 2021:2

Text: Mats Carlsson-Lénart är frilansjournalist med inriktning på vetenskap och historia.

Dela med dig av dina tankar