Kvinnliga företagare

I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar. Ändå har det funnits hundratusentals kvinnor runt om i Sverige som med framgång har drivit företag. Men deras historia är till stor del okänd och oskriven.

Fram till slutet av 1800-talet var det lilla familjeföretaget dominerande inom nästan alla branscher. Både mannen och hustrun gjorde normalt viktiga insatser i företaget. Vi vet exempelvis att Lars Magnus Ericssons hustru Hilda gjorde en viktig insats i telefonföretaget, framförallt under de första åren. Men formellt var det mannen som stod för rörelsen även i de fall där det var kvinnan som gjorde det mesta, till exempel därför att maken var sjuklig, försupen eller inkompetent.

Begränsade möjligheter

Kvinnor hade fram till mitten av 1800-talet mycket begränsade möjligheter att självständigt utöva olika näringar och yrken. Av sociala skäl kunde fattiga kvinnor få tillstånd att driva till exempel vissa former av enklare handel som inte ansågs konkurrera med de manliga handlarna. Det fanns dessutom kvinnor som drev krogrörelse, bryggeri eller slakteri. Änkor hade också rätt att ta över rörelsen vid makens död. Framförallt under stormaktstiden, när många män låg ute i fält eller avled på slagfältet, kom många kvinnor att inta framträdande positioner som storföretagare i Sverige.

Även efter det att näringsfriheten hade införts i mitten på 1800-talet var många yrken, framförallt offentliga tjänster, stängda för kvinnor, antingen genom direkta förbud eller indirekt genom att kvinnor var utestängda från högre utbildning. Dessutom dröjde det ända till 1921 innan även gifta kvinnor blev myndiga och fick rätt att självständigt råda över sin ekonomi.

En fjärdedel av företagarna är kvinnor

22 procent av Sveriges småföretagare är i dag kvinnor. 31 procent av nyföretagarna är kvinnor. Därtill kommer att 6 procent av de nya företagen leds av kvinnor och män tillsammans. De vanligaste branscherna för kvinnor att driva företag i är dels företagstjänster, dels handel. Ungefär var fjärde kvinnlig företagare finns i vardera branschen.

Även om de lagliga hindren för kvinnligt företagande sedan länge är avskaffade, möter kvinnor ofta större svårigheter än män: Diskriminering och fördomar gör att kompetenta kvinnor får stå tillbaka för mindre kompetenta män. Även i dagens medier skildras oftast de manliga företagarna, också i branscher och regioner där många företagare är kvinnor.

En stor del av de förvärvsarbetande kvinnorna finns inom vård, omsorg och utbildning där kommuner och landsting är de största arbetsgivarna. Här är möjligheterna att driva företag mindre än i de näringsgrenar som domineras av män. Kvinnor tar traditionellt sett ett större ansvar för hushållsarbetet än män, vilket gör det svårare för dem att driva företag, särskilt som de höga skatterna gör det mycket dyrt för hushållen att köpa tjänster.

Kvinnliga företagare som levde före år 1800

Sophia Christina Lilliestierna, järnbruk
Christina Piper, alunbruk
Katarina Stenbock, järnbruk
Anna Margareta Donner, handelshus

Kvinnliga företagare som levde under 1800-talet

Mor Anna och Mor Kerstin, textilindustri
Sofia Gumælius, reklam
Augusta Lundin, modeateljé
Wilhelmina Skogh, hotell och restaurang
Anna Whitlock, utbildning
Martis Karin Ersdotter, hårslöjd

Kvinnliga företagare på 1900-talet

Anastasia Georgiadou, handikappomsorg
Monica Lindstedt, hemservice
Ulla Murman, bemanningsföretag
Britt Wadner, radio
Hanna Lindmark, restaurang
Estrid Ericson, heminredning
Erika Aittamaa, vanttillverkning
Filippa Knutsson, modekläder
Barbara Bergström, friskola
Doroteta Bromberg, bokförlag
Mathilda Hamilton, handelsföretag

Viktiga jämställdhetsreformer

Här är några reformer som har ökat kvinnors rättigheter då det gäller ekonomi, utbildning och yrkesliv. Utöver dessa reformer finns flera viktiga beslut, till exempel om rösträtt, som påverkat kvinnors möjligheter i samhällslivet. De årtal som anges syftar normalt på det år reformen beslutades.

1842 Folkskola för flickor och pojkar.
1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män.
1846 Skråväsendets avskaffande ger kvinnor samma rätt som män att driva hantverk och viss rätt att driva handel.
1853 Kvinnor får undervisa vid mindre folkskolor.
1854 Musikaliska akademien öppnar sångklassen som landets första högre utbildning för flickor.
1858 Ogifta kvinnor kan bli myndiga vid 25 års ålder efter domstolsbeslut.
1859 Folkskoleseminarierna öppnas för kvinnor.
1861 Högre lärarinneseminarium öppnar i Stockholm som landets första högre teoretiska utbildning för kvinnor.
1864 Näringsfrihet för kvinnor och män.
1870 Kvinnor får rätt att avlägga studentexamen som privatist, läsa medicin samt arbeta som privatpraktiserande läkare.
1873 Kvinnor får rätt att studera vid universitet och att avlägga akademisk examen utom teologisk examen och högre juristexamen.
1874 Gifta kvinnor kan genom äktenskapsförord få förvalta sin enskilda egendom och arbetsinkomst. Wallinska skolan i Stockholm blir första flickskola med rätt att utfärda studentexamen.
1884 Ogifta kvinnor blir myndiga vid 21 års ålder. Gifta kvinnor kan genom äktenskapsförord få förvalta sitt arv.
1918 Kvinnor får inneha tjänst som rektor vid högre lärarinneseminarium och folkskollärarinneseminarium samt som adjunkt och lektor vid läroverk och seminarium.
1920 Även gifta kvinnor blir myndiga.
1923 Ett stort antal statliga tjänster öppnas för kvinnor, dock inte domartjänster, prästämbetet eller yrken som kan innebära våldsutövning.
1926 Kvinnor får bli domare.
1927 De statliga läroverken öppnas för kvinnliga elever.
1939 Kvinnor får inte avskedas på grund av graviditet, förlossning eller giftermål.
1945 Ytterligare statliga ämbeten öppnas för kvinnor.
1958 Kvinnor får bli präster i Svenska kyrkan.
1962 Nattarbetsförbudet för kvinnor inom industrin avskaffas.
1970 Gruvarbetsförbudet för kvinnor avskaffas.
1979 Jämställdhetslag och Jämställdhetsombudsman.
1983 Försvarets yrken öppnas helt för kvinnor.

Dela med dig av dina tankar