Svensk-amerikanen Carl Oscar Hedstrom utvecklade frihetssymbolen Indian-motorcykeln. Hans landsman Gideon Sundbäck förenklade istället vår vardag genom att uppfinna blixtlåset.
Att sverige länge förblev fattigt, trots en snabb utveckling i slutet på 1800-talet, ledde till att många utvandrade till Amerika. Totalt flyttade cirka 1,2 miljoner svenskar over there, många slog sig ner som bönder i Mellanvästern.
I USA rådde dock brist på arbetskraft och möjligheterna att lyckas var nästan ändlösa, så många svenskar kom också att pröva lyckan som företagare. Vi skall här bekanta oss med två av dem. Deras uppfinningar förändrade inte bara USA utan hela världen.
Carl Oscar från Lönneberga
Carl Oscar Hedström föddes 1871 i den småländska byn Lönneberga, som senare har blivit mest bekant som hemort för Astrid Lindgrens sagofigur Emil. När Sverige efter 1878 drabbades av den första internationella industriella lågkonjunkturen beslutade sig emellertid föräldrarna 1880 för att emigrera till USA.
Familjen bosatte sig först, som många emigranter som inte var hugade att bli bönder i inlandet, i stadsdelen Brooklyn i New York. Staden var redan då en av världens största och mest dynamiska metropoler och fylld med spännande människor och miljöer. Som tonåring kom därför Carl Oscar ofta att åka omkring och upptäcka staden på en cykel.
Den första cykeln hade konstruerats redan 1817, men det var inte förrän mot slutet av artonhundratalet som de började bli vanliga. Den lätthanterliga och moderna ”säkerhetscykeln” – med lika stora fram- och bakhjul och med kedjedrift, i motsats till de tidigare väldiga schabraken med pedaler direktmonterade på ett enormt framhjul – lanserades nämligen först 1885.
Det var också denna högteknologiska nyhet som fick Hedstrom – som namnet kom att stavas i USA – att satsa på ingenjörsyrket. Han började jobba i en klockaffär i Bronx redan som sextonåring och lärde sig där att tillverka mekaniska delar. Efter inhopp i flera liknande verksamheter avlade han, 21 år gammal, sitt gesällprov. Intresset för tvåhjulingar levde dock kvar och på fritiden började han försöka bygga förbättrade modeller.
Nyskapande verksamhet
Carl Oscars cyklar blev både bättre och lättare och väckte snart mångas intresse. Efter ett tag erbjöd därför verksamheten så stora möjligheter att han kunde hyra en liten verkstad i småstaden Middletown i Connecticut, där han förutom cyklar även började experimentera med en annan av förra sekelskiftets många nyheter, bensinmotorn.
Det blev också kombinationen cyklar och motorer som skulle göra Carl Oscar Hedstrom berömd. Hans goda rykte som cykeltillverkare gjorde det nämligen möjligt att pröva mer vågade idéer, varav en blev en bensindriven tandemcykel. Sådana pacers användes bara i tävlingssammanhang och var opålitliga, men han lyckades förbättra konstruktionen.
Tillverkningen förde honom i kontakt med George M. Hendee, en före detta tävlingscyklist som 1897 även han hade börjat tillverka egna cyklar, som skulle bli kända under namnet Indian. Efter att ha anslutit sig till företaget, som då fortfarande opererade från Hendees hem i Massachusetts, utvecklade Carl Oscar som chefsingenjör 1901 dess första motorcykel: en encylindrig maskin med 1,75 hästkrafter.
Illrött vrålåk
Den karaktäristiskt mörkröda Indianmotorcykeln blev snabbt en världssuccé, sedan Hedstrom själv 1903 slagit världsrekord med den genom att nå den hisnande hastigheten 90 km/h. Redan 1904 såldes 500 exemplar, vilket skulle öka till 32 000 motorcyklar på bara tio år. ”Indianen” blev snart en vanlig syn på amerikanska vägar. Och företaget, som senare skulle byta namn till Indian Motorcycle Company, utvecklades så snabbt att det redan på 1910-talet blev en av världens största motorcykeltillverkare.
”So long till Monday”, en motorcykel gav möjlighet att låta helgerna ägnas åt resor och äventyr. Motorcyklisten blev närmast en mytisk gestalt jämförbar med forna tiders riddare, eller Amerikas en gång fritt strövande urbefolkning som namnet antyder. Amerikansk katalogomslag 1916. Bildkälla: Tekniska museet, Stockholm.
Verksamheten skulle dock med tiden kantas av kontroverser, och Carl Oscar lämnade företaget redan 1913 efter en dispyt med styrelsen. Den korta perioden räckte dock för att han skulle bli både känd och förmögen, och han kunde leva ett tryggt liv ända fram till sin död 1960. Företaget hade då hunnit gå i konkurs, men motorcykelmärket Indian har sedan dess återuppstått och levt vidare hos andra tillverkare.
Framgångsrik bondeson
Samtidigt som Carl Oscar Hedstrom utvecklade motorcyklar jobbade en annan svenskamerikan med en mer oansenlig, men icke desto mindre epokgörande uppfinning. Gideon Sundbäck hade fötts på gården Sonarp utanför Jönköping 1880, och eftersom fadern var välbärgad kunde sonen satsa på en ingenjörskarriär.
Efter studier i Tyskland flyttade han 1905 till USA och började jobba för bland annat Universal Fastener Company i Hoboken i New Jersey. Gideon var dock till anden uppfinnare och han kom därför parallellt att arbeta med att förbättra en redan existerande idé: dragkedjan.
Att slippa krångla med knappar när man skulle öppna och stänga exempelvis sina byxor var i början på 1900-talet en gammal idé. Ingen hade dock lyckats utveckla ett väl fungerande alternativ. Den moderna symaskinens uppfinnare Elias Howe hade till exempel patenterat en prototyp redan 1851, men aldrig brytt sig om att på allvar utveckla den.
De dragkedjor som fanns när Gideon Sundbäck (i USA Sundback) började vidareutveckla idén byggde därför fortfarande på knappliknande system. De innehöll också bara ett fåtal fästpunkter och tenderade därför att ofta gå isär, vilket ju lätt kunde skapa pinsamma situationer, inte minst i dåtidens viktorianska USA.
Ju fler tänder desto bättre
Sundbäck lyckades dock 1913 lösa flera problem, bland annat genom att byta ut de gamla knapplika hullingarna mot dagens ”tandsystem” och utöka antalet tänder eller häktor per inch (cirka 2,5 cm) från fyra till elva. Därtill hade häktorna tidigare sytts fast på kläderna för hand, men Sundbäck började stansa ut dem ur ett sammanhängande stycke metall som sedan fästes på tygband och syddes fast på kläderna med maskin.
Sammantaget förbättrade detta dragkedjans säkerhet och hållfasthet ordentligt. Och efter vissa finjusteringar kunde Gideon Sundbäck börja sälja den moderna dragkedjan med två häktrader och en löpare. Han lyckades också 1917 få amerikanskt patent på uppfinningen, vilket till slut skulle garantera honom riklig utdelning för nedlagt arbete.
Världssuccé till slut
Sina många fördelar till trots skulle det dröja innan dragkedjan kom i allmänt bruk. Faktum är att den först mest användes på skor och tobakspungar. Detta berodde på att modeindustrin länge visade sig ointresserad. Systemet med knappar på kläder var så inarbetat att det tog flera decennier för dragkedjan att slå igenom. Och den skulle aldrig helt ta över. Klubblazrar med dragkedja skulle än i dag nog ha svårt för att slå igenom.
Som flera andra uppfinningar fick dock dragkedjan till slut sitt stora genombrott i samband med andra världskriget. Troligtvis berodde detta på att den då kom att användas av den amerikanska militären, vilket spred idén över hela världen. I vilket fall kom genomslaget att garantera Gideon Sundbäcks ekonomiska framtid. Han hade nämligen då även hunnit utveckla en maskin för masstillverkning av dragkedjor.
Gideon Sundbäck kunde därför sedan tillbringa resten av livet i staden Meadville i Pennsylvania som chef för den stora dragkedjetillverkaren Lightning Fastener Company i delstaten Ontario i Kanada. Som ”den moderna dragkedjans uppfinnare” fick han också fram till sin död 1954 ta emot flera priser och hedersbetygelser, bland annat från svenska Ingenjörsvetenskapsakademien. År 2006 fick han även ett postumt erkännande genom att inkluderas i USA:s ärevördiga National Inventors Hall of Fame.
Carl Oscar Hedström och Gideon Sundbäck är alltså två exempel på svenskar som lyckades stort i USA genom att vidareutveckla redan existerande idéer. I nästa artikel kommer vi att presentera två andra svenskättade entreprenörer, som genom sina insatser kom att delvis både forma och omvandla den gigantiska amerikanska reseindustrin.
National Inventors Hall of Fame
National Inventors Hall of Fame är en organisation som hedrar framstående uppfinnare, främst amerikaner, men även av andra nationaliteter. Knappt 400 personer (såväl nu levande som historiska) har utvalts att ingå i denna topplista över världens främsta uppfinnare, och nya utses vid en årlig ceremoni. Organisationen är fristående, men grundad av amerikanska myndigheter. Bland andra svenskar eller svenskamerikaner som finns med kan nämnas Alfred Nobel, John Ericsson, Ernst F.W. Alexanderson (högfrekvensgeneratorn) och Nils Bohlin (3-punktsbältet). Läs mer på www.invent.org, här finns hela listan på de utvalda 400 innovatörerna och information om aktuella utställningar i det egna museet m.m.
Ur Företagshistoria 2012:1.
Författare: Anders Edwardsson är historiker och författare. Han har skrivit två böcker om Sveriges modernare historia och är i dag doktorand i statsvetenskap vid Catholic University of America i Washington DC.
Dela med dig av dina tankar