Närhet vinner över nya marknader

Trots den snabba ekonomiska utvecklingen i de asiatiska länderna går den största delen av svensk export fortfarande till de mest närliggande marknaderna. Exportandelen till Norden har till och med ökat sedan början på 1970-talet.

Sedan 1970-talet har nya marknader vuxit fram som ekonomiska stormakter. Men det avspeglas inte i motsvarande grad i den svenska exporten. De närliggande marknaderna är fortfarande viktigast. Den svenska exportandelen till grannländerna har till och med ökat under de senaste 40 åren. År 2010 gick enligt SCB:s siffror 22 procent av den svenska exporten till de nordiska länderna, samtidigt som länderna bara står för 2 procent av världens import.

Sveriges största enskilda handelspartner är Tyskland, dit cirka 10 procent av den svenska exporten går. Denna ställning har Tyskland, eller dåvarande Västtyskland, med några få undantag haft sedan 1970-talet.

EU:s utvidgning och utvecklingen i Östeuropa sedan 1990-talets början avspeglar sig emellertid i den svenska exporten. Mellan 1996 och 2006 ökade Sveriges andel av världsexporten till det forna Sovjetunionens stater från 1,4 procent till 2,0 procent, enligt SOU 2008:90, Svensk export och internationalisering. Av jämförbara länder är det bara Japan och Norge som uppvisar en snabbare tillväxt. Exportrådet har också drivit en rad projekt inom regionen som främjar den svenska exporten, till exempel ”Marknadsplats Östersjön” som inleddes 1999.

Trots att de närmaste marknaderna relativt har fått mindre köpkraft jämfört med andra marknader, ökar den fysiska varuexporten till dem. Färre handelsbarriärer har medverkat till att dessa marknader har integrerats mer, vilket haft betydelse särskilt för mindre svenska exportföretag.

Dubblad export till Asien, men mindre till Nordamerika

Asien och Oceanien har sedan Exportrådet bildades fördubblat sin andel av den svenska exporten, men bara till 15 procent. En anledning till detta är att dessa länders andel av den totala importen i världen fortfarande bara är cirka 25 procent. Det geografiska avståndet innebär också att svenska företag föredrar att producera i regionen. Svenska företags försäljning, exempelvis till Kina, har därför ökat betydligt snabbare än varuexporten dit. Exportrådet har hela 85 personer på plats i Kina, vilket speglar intresset.

Exporten till Nordamerika steg kraftigt på 1980-talet, och sjönk sedan från 13 procent av den svenska exporten 1984 till dagens 8 procent när dollarn blev svagare. I förhållande till Nordamerikas importandel i världen, 21 procent, är Sverige därför numera mer ”underrepresenterat” i den regionen än i Asien.

Författare: Historien om Exportrådet

Dela med dig av dina tankar