Nya varor – nya konsumtionsmönster

Vid ingången till 1900-talet domineras Sverige fortfarande av stor fattigdom. Industrialiseringen har nyligen tagit fart, men Sverige ligger i det avseendet mycket långt efter länder som England, USA, Frankrike och Tyskland. En följd är ett outvecklat kommersiellt system. Visst finns det en hyggligt utbyggd lanthandel, men vissa varor säljs fortfarande av kringresande gårdfarihandlare, oftast på kredit på grund av familjernas penningbrist. Städernas handel domineras av ett större antal mindre och specialiserade butiker. Inga varuhus finns ännu. Det första egentliga varuhuset i Sverige är Nordiska Kompaniets stora varuhusbyggnad på Hamngatan i Stockholm, vilket invigdes år 1915.

Varuutbudet 1900

Vilka varor finns till försäljning? Självklart kan olika livsmedel köpas – mjölk i mjölkbutiken, kött hos slaktaren, etc. Det finns enbart ett litet utbud av konfektionsvaror, däremot kan tyger köpas, varefter man kontaktar en skräddare eller en sömmerska för att sy upp sin kostym eller dräkt. Många konfektionsvaror betecknas som långsiktiga investeringar i de samtida skolornas hemkunskapsböcker. Möbler är oftast en beställningsvara.

Varudistributionen är alltså outvecklad. Handelssystemet behöver ytterligare teknikutveckling och ett intensivt standardiseringsarbete. En viktig aktör i detta avseende blir den expansiva kooperativa rörelsen. I både större och mindre orter etableras kooperativa butiker. Den kooperativa rörelsen har redan runt 1920 det uttalade syftet att rationalisera och koncentrera handeln för att få billigare varor.

Ökad konkurrens och nya varor

Under mellankrigstiden ser vi en ökad konkurrens mellan olika handelsföretag, vilket bidrar till både koncentration och utökning av handeln. Nya varor dyker upp, som radio och grammofon, dammsugare och symaskiner. Färdigtillverkade kvinnliga modevaror förekommer allt oftare, men standardiseringsarbetet har inte kommit tillräckligt långt för t.ex. en mer omfattande fabriksproduktion av konfektion.

Det är först efter andra världskriget som vi får se en mer utvecklad handel. En kombination av ökad levnadsstandard, internationellt standardiseringsarbete, successiv avreglering av krigsekonomierna och dramatisk teknikutveckling bidrar till detta. Möbelkonsumtionen ökar drastiskt. År 1954 har de flesta hushållen en radioapparat och över hälften en symaskin. Några hundratusen hem har redan skaffat sig en tvättmaskin. Framför allt ökar konsumtionen av fritid och nöjen, t.ex. av leksaker och sportartiklar.

Varorna säljs allt oftare i nya butiker. Under fyrtiotalet sker en explosionsartad spridning av så kallade snabbköp, från mitten av femtiotalet av varuhus. Snabbare transporter, större mellanlager och växande omsättning i butikerna, slår med tiden ut stora delar av det småbutikssystem som finns kvar ännu under sextiotalet. Hård konkurrens och teknikutveckling bidrar tillsammans med ändrade konsumtionsmönster till att det bara några år tidigare högrationella varuhussystemet från slutet av 1960-talet avvecklas. I slutet av 1900-talet lurar stora och ytterst kostnadseffektiva internationella kedjor i vassen, vilket bidrar till en förändring av både konsumtionsmönster och städernas arkitektur.

Stor konsumtionsökning

Den stora konsumtionsökningen äger rum framför allt från femtiotalet. Under hela sextiotalet är den genomsnittliga konsumtionsökningen tre procent per person och år. De flesta familjer försöker nu skaffa bil. Bostaden rustas upp med elektrisk spis, varmvattensystem, kyl och därefter med frys. Efterhand kommer även tvätt- och diskmaskin. Bostaden i sig blir gradvis större. Från slutet av femtiotalet ökar antalet tv-apparater dramatiskt. Från slutet av sextiotalet blir det vanligt med stereoanläggning, från åttiotalets slut dyker hemdatorn upp. Idag har nästan all tidigare så vanlig varuproduktion i hemmets regi försvunnit: familjerna har från sextiotalet gradvis slutat med att sy egna kläder, baka, etc. Vi köper istället färdigproducerade varor.

Över tid ser vi en oerhörd ökning av konsumtionen. Detta trots de varningar som skola, banker och flertalet av de politiska partierna har skickat ut till oss under nästan hela 1900-talet om att vi hellre ska spara än slösa. Vi har exempelvis efter andra världskriget haft en stark konsumentpolitik i Sverige som uppmanat oss till sparsamhet, men framför allt att vara kvalitetsmedvetna och eftertänksamma. Kanske har just denna tradition bidragit till den svenska diskussionen om miljömedveten konsumtion som pågått i ca tjugo år. Det är osäkert om det bidragit till lägre konsumtion, möjligtvis till ett och annat dåligt samvete.

Författare: Handelns historia

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.