Det är den mörka tiden på året och för att som fotgängare synas i trafiken är det viktigt med reflexer. Hängande från jackor och väskor eller fastsydda på kläder – reflexen har varit med ett tag. Men vad är egentligen ursprunget till den reflekterande och livräddande plastbiten?
Skapandet av den klassiska reflexbrickan brukar tillskrivas svensken Alvar Thorson, senare vd för NTF (National föreningen för trafiksäkerhetens främjande), som år 1954 tog fram den reflekterande plastbrickan. Under 1930-talet fanns en annan variant av den personliga reflexen på marknaden i USA: En metallbåge med en liten röd reflex som skulle spännas över axeln. Enligt ett tidningsurklipp var det en trafikpolis som uppfunnit denna pryl som var till för att skydda ”barn och andra fotgängare”.
Från 1960-talet och framåt gjordes stora satsningar på att fotgängare skulle använda sig av reflexer i såväl Sverige som Finland. Stora mängder delades ut i exempelvis skolor och många företag insåg att sponsrande av reflexer var ett sätt att synas i positiva sammanhang.
På 70-talet startade NTF ”Mamma, pappa, barn i trafiken” – en kurs där skolbarn upp till fjärde klass och deras föräldrar samlades på höstkvällar och tillsammans fick köra 3,5 kilometer i bil förbi uppställda pappfigurer. Vissa av figurerna hade reflexer, andra inte – poängen var att lära sig hur mycket sämre man syns utan reflexer i trafiken.
Under 90-talet fick den klassiska prismafyllda brickan flera nya former – många kommer säkert ihåg dei form av bland annat snöflingor och katter. Den hårda reflexbrickan fick dock stor konkurrens av de mjuka och böjbara reflexerna som kunde tillverkas i helt nya former och färger.
Idag är det fortfarande många som inte använder sig av reflexer när de går i mörker – trots att reflexen har 80 år på nacken. Försäkringsbolaget IF försöker förändra synen på reflexerna genom att samarbeta med olika designers och klädkedjor som får skapa mer trendriktiga och moderna versioner av den livräddande prismabrickan i form av väskor, hela jackor eller andra accessoarer.
Text: Bodil Hasselgren
Dela med dig av dina tankar