Kläder med genuskodning

Varför kunde kostymer länge endast försäljas av män, medan herrunderkläder vanligen salufördes av kvinnor? Läs om vilka kopplingarna var mellan varorna och försäljarnas yrkesidentitet på NK och hur varornas genuskodning hängde samman med vem som kunde sälja vad. 

För vidare fördjupning läs även: NK – invigning av Sveriges första riktiga varuhus och EPA – ett varuhus för alla

Centralt innehåll:

• Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1b)
• Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor.
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. (Samhällskunskap 1b)
• Ledarskap och organisation. I samband med det behandlas konflikthantering. (Entreprenörskap och företagande)
• Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. (Företagsekonomi 2)

Instuderingsfrågor

1. Vad gav NK:s försäljare sken av? Varför?
2. Vilka två faktorer var viktiga när det gällde vem som sålde vad på NK:s klädavdelning?
3. Varför hade herrkonfektionsavdelningen på NK uteslutande manliga försäljare ända in i 1960-talet, medan det på herrekiperingen arbetade flest kvinnor?
4. Varför ville inte längre de manliga försäljarna sälja byxor och vad fick det för betydelse för de kvinnliga säljarna?
5. Stämmer det att kvinnliga försäljare inte var intresserade av att tjäna pengar?
6. Vad var de manliga försäljarnas yrkesidentitet kopplade till?
7. Vad ansåg man att trikå var och varför?
8. Vilka var kopplingarna mellan varorna och försäljarnas yrkesidentitet på NK?

 Diskussion

• En försäljerska som arbetade i Sandhamnsbutiken på 1950-talet berättar i en intervju om hur osäker hon kände sig inför uppgiften att ta mått på manliga kunder i samband med en försäljning av byxor. Hur uppfattar du hennes osäkerhet inför uppgiften? Är situationen igenkännande eller hör det till en annan tid?
• I ett yrke där kvinnors och mäns arbetsuppgifter i övrigt var lika kan den högre förtjänsten ha varit en del av maskulinitets-konstruktionen för de manliga försäljarna och ett sätt att hålla ett avstånd till de kvinnliga försäljarna. Skulle detta kunnat förekomma inom dagens detaljhandel? Varför? Ge exempel och motivera ditt svar.

Fördjupning

• Klädavdelningarna var uppdelade efter kvinnligt och manligt. Ta reda på hur det ser ut i de svenska klädbutikerna i dag. Varför tror du att det ser ut som det gör och vad/vem är det som styr dagens genuskodning?