Vad händer om du blir sjuk?

Stockholms hantverksförening, numera Hantverkarna, grundades 1847 och har deponerat sina handlingar hos Centrum för Näringslivshistoria ända sedan 1977. Det är ett omfattande material, och i deras arkiv finns en av de äldsta handlingarna som förvaras i arkivet.

Diskussionsövning

Grundskolan: årskurs  1 – 3 och 4 – 6

Uppvärmning i 5 minuter:

1. Vad tror ni händer med lönen när en vuxen blir sjuk och inte kan gå till jobbet för att arbeta? Förlorar man pengar när man blir sjuk?

Innan ni börjar med uppgifterna:

Ha en gemensam genomgång i klassen med er lärare om vad orden nedan betyder:

• Vad är en arbetsgivare?
• Vad är en anställd?
• Vad betyder sjukanmälan?
• Vad betyder sjukpenning?
• Vad är ett läkarintyg?
• Vad innebär det med att vara sjukskriven på heltid eller deltid?
• Vad betyder rehabilitering?
• Vad är Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen?
• Vad är en dialog?
• Vad är en prognos

Se på Försäkringskassans kortfilm Vad händer om du blir sjuk? (Längd: 2 minuter)

Läraren läser högt för klassen artikeln Starten till Sjukförsäkringssystemet och förklarar vad ord som: Skråväsendet, Näringsfriheten, räkenskaper,  journal och stÿr betyder

Övning i mindre grupper i ca. 5 minuter. Avsluta med en diskussion i helklass i ca. 5 – 10 minuter:

1. Titta på bilderna nedan och se om ni kan hitta årtalet och datumet.
2. Kan ni se vad det står i spalterna på sidan till vänster? Vem har betalat mest ”Weckopenning”?
3. På den här tiden samlade man in pengar till ”sjuklådan” som kom till nytta när någon anställd blev sjuk. Diskutera vad ni anser om dagens sjukförsäkringssystem (beskrivet i filmen ovanför). Tycker ni att den är bra eller hur tycker ni det borde gå till när en vuxen blir sjuk och inte kan arbeta?

Grundskolan: årskurs 7 – 9 och Gymnasieskolan årskurs: 1 – 3

Uppvärmning i 5 minuter:

1. Vad tror ni händer med lönen när en vuxen blir sjuk och inte kan gå till jobbet för att arbeta? Hur mycket pengar tror ni att en vuxen förlorar vid sjukdom?

Ha en gemensam genomgång i klassen med er lärare om vad orden nedan betyder:

• Vad är en arbetsgivare?
• Vad är en anställd?
• Vad betyder sjukanmälan?
• Vad betyder sjukpenning?
• Vad är ett läkarintyg?
• Vad innebär det med att vara sjukskriven på heltid eller deltid?
• Vad betyder rehabilitering?
• Vad är Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen?
• Vad är en dialog?
• Vad är en prognos?

Se på Försäkringskassans kortfilm Vad händer om du blir sjuk?

Innan ni börjar läsa artikeln: Starten till Sjukförsäkringssystemet och sätter igång med uppgifterna samt granskning av arkivkälla:

Ha en gemensam genomgång i klassen med er lärare om vad orden nedan betyder:

• Vad innebar Skråväsendet?
• Vad är Näringsfriheten?
• Vad betyder räkenskaper?
• Vad är en journal?
• Vad innebär stÿr? (Ordet beskrivs även i artikeln).

Övning och diskussion i mindre grupper i ca. 5 minuter. Avsluta med en gemensam diskussion i helklass i ca. 5 – 10 minuter:

1. Titta på bilderna nedan och se om ni kan hitta årtalen och datumen.
2. Kan ni se vad det står i spalterna på sidan till vänster? Vem har betalat mest ”Weckopenning”?
3. Kan ni hitta ordet ”stÿr”?
4. Kan ni hitta vem man samlade ”stÿr” till?
5. På den här tiden samlade man in pengar till ”sjuklådan” som kom till nytta när någon anställd blev sjuk. Diskutera vad ni anser om dagens sjukförsäkringssystem (beskrivet i filmen ovanför). Tycker ni att den är bra eller hur tycker ni det borde gå till när en vuxen blir sjuk och inte kan arbeta?

Gymnasieskolan: årskurs 1 – 3

Fördjupning Samhällskunskap/ Företagsekonomi/ Historia/ Hantverkskunskap

Tiden före Näringsfriheten

Skråväsendet:

• Skråväsendet, ett tyskt regleringssystem, hade importerats till Sverige och på allvar börjat införas i Stockholm under 1400-talet. Undersök vad denna typ av ordningssystem innebar i praktiken.

Skråordningarna för murare och vindragare. Period: 1300-tal, Stockholm.

Näringsfriheten genomförs 1864

Näringsfrihetsreformen:

• Det mest tydliga tecknet på att marknadslogiken sågs som framtiden, var det riksdagsbeslut om näringsfrihet som antogs av riksdagen den 18 juni 1864. Då avskaffades skråväsendet helt, även i städerna. Samtidigt försvann burskapstvånget, mästarskapstvånget och tvånget att tillhöra en förening. Ta reda på vad som mer infördes i samband med den nya reformen.

Lagen om näringsfrihet från 1864, som gav ”ehnvar man och kvinna i Sverige” rätten att driva företag.

Relaterad läsning: Plugga med Företagskällan: Näringsfriheten

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Centralt innehåll

Grundskolan 

Årskurs 1 – 3

• Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och sko­la.
• Yrken och verksamheter i närområdet.
• Hemortens historia och vad närområdets platser, byggnader och vardagliga före­mål kan berätta om livet där under olika tider.
• Grundläggande demokratiska principer. Vad åsikts- och yttrandefrihet samt majoritetsprincipen kan innebära i skolan och i samhället.
• Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. (Historia)

Årskurs 4 – 6

• Likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män under tids­perioden.
• Vad historiska källor är, till exempel arkeologiska fynd, texter, muntliga berättelser och digitalt material, och hur de kan användas för att ge kun­ska­per om det förflutna.
• Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i stånds­sam­hället.
• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kar­tor, kan berätta om det förflutna.
• Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.
• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna. (Historia)

Årskurs 7 – 9 

• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till indu­stria­lise­ringen och konsekvenser av denna för människor och miljö.
• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideo­logier.
• Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån käll­kritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
• Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring lev­nads­villkor, migration och makt. (Historia)

Gymnasieskolan

• Det valda hantverksområdets historia, tradition och utvecklingsmöjligheter. I samband med det behandlas samhällsförändringar som påverkat förutsättningarna samt teknikutvecklingens betydelse för yrket. (Hantverkskunskap – Tradition och utveckling)
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
• Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter.
• Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. (Samhällskunskap 1a1)
• Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2)
• Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
• Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden. (Företagsekonomi 1, 2)