1897: Andra industri­ella vågen – och värld­ens högsta tillväxttakt

I den andra delen av ”Entreprenörernas villkor” är årtalet 1897. Sverige är mitt i den andra vågen av industrialisering. Elektriciteten är ny, precis som mer vetenskapsbaserade tillverkningsmetoder och stora produktionsanläggningar. Allt det nya ger förutsättningar för entreprenörer att skapa nya företag – och Sveriges tillväxttakt blir störst i världen.

– – –
Denna text ingår i ”ENTREPRENÖRER UNDER 150 ÅR”, ett samarbetsprojekt med IVA ENTREPRENÖRSAKADEMIN.
– – –

1897 passerade Sveriges befolkning för första gången femmiljonersstrecket. På sommaren det året anordnades en – bokstavligt talat – lysande konst- och industriutställning på Djurgården i Stockholm. Stockholmsutställningen 1897 visade upp en ny generation av teknikföretag och deras produkter – de Lavals separatorer och turbiner, L M Ericssons telefoner, bessemerstål från Sandviken, träbearbetningsmaskiner från Bolinders, symaskiner från Husqvarna och tändsticksmaskiner från Jönköpings tändsticksfabrik. Den nya kraftkällan, elektriciteten, var närvarande i hela utställningen, genom de generatorer och trefasmotorer som visades upp av företag som Asea, och genom att dessa också användes för att driva tusentals glödlampor som kvällstid lyste upp området. Elektricitetens möjligheter tycktes oändliga; en ny epok stod för dörren.

Samma sommar ägde ännu ett medialt event rum som trollband allmänheten: den expedition under ledning av ingenjören S A Andrée som – med hjälp av en luftballong – skulle ta människor till Nordpolen för första gången. Stockholmsutställningen blev en succé, expeditionen däremot slutade i tragedi och alla dess deltagare omkom. Men på var sitt sätt blev Stockholmsutställningen och Andréexpeditionen starka symboler för tidens teknikoptimism och företagaranda.

Under 1890-talet gick industrialiseringen in i en ny intensiv fas. I denna utveckling var elektriciteten, som belysning och som drivkraft, den teknologiska kärnan. Men perioden kännetecknades också av vetenskapsbaserade tillverkningsmetoder, koncentration till stora produktionsanläggningar och en utvecklad masstillverkande verkstadsindustri. För Sveriges del innebar elektrifieringen kraftverksutbyggnad vid landets forsar men också industrietableringar på platser som tidigare inte varit tillgängliga. Om exportens fokus tidigare varit järnhantering och sågverk blev det nu viktigare att exportera varor från verkstadsindustri, massa- och pappersindustri. I stället för att exportera råvaror till andra industrialiserade länder, fokuserade företag alltmer på export av förädlade produkter, ofta baserade på nya tekniska innovationer, som gav större lönsamhet. Allt detta brukar sammanfattas som den andra industriella revolutionen, vilken Stockholmsutställningen 1897 gav så tydligt uttryck åt.

Ballongen Örnen har landat. S A Andrée till vänster och Knut Fraenkel till höger. Foto Nils Strindberg, Grenna Museum.

Den nya tekniken satte tonen. 1897 var året då bilar för första gången rullade i Sverige. Bilen gjorde sensation men var ännu en sällsynthet. En betydligt viktigare produkt för allmänheten vid denna tid var cykeln, som slog igenom på bred front under 1890-talet. Den så kallade ”säkerhetscykeln”, som till skillnad från den tidigare höghjulingen hade två lika stora hjul, kedja, bromsar och luftfyllda däck, ökade människors rörlighet både till och från arbetet och på fritiden. Svenska tillverkare som Nymans i Uppsala, Husqvarna utanför Jönköping och Monark i Varberg etablerade sig snart. Elektrisk inomhusbelysning var ännu en ovanlig lyx men skulle snart bli vanligare. Telefonen hade funnits i ett par decennier men började nu få mer allmän spridning. Den första filmvisningen – och filminspelningen – i Sverige genomfördes på Stockholmsutställningen 1897 och snart öppnade de första biograferna. Nymodigheter som dessa representerade framtiden – och öppnade nya affärsmöjligheter.

Med den andra industriella revolutionen uppstod ett kluster av nya tekniska lösningar, minst lika omvälvande som vår tids digitalisering. Därför är det knappast förvånande att det även uppstod nya förutsättningar för entreprenörskap – men andra faktorer bidrog också. Urbaniseringen, inflyttningen till städerna från landsbygden, hade inletts några decennier tidigare, och under 1880-talet hade den tagit fart på allvar. Omkring 20 procent av svenskarna bodde i städer vid 1890-talets slut. Delvis berodde inflyttningen på att jordbruket rationaliserades och mekaniserades så att arbetstillfällena där blev färre. En annan anledning var att industrierna, som i ett tidigare skede främst legat på landsbygden, nära råvaror och vattenkraft, nu även i stor skala började etableras i de svenska städerna.

Detta gällde inte minst i huvudstaden Stockholm, landets då viktigaste industristad. Aldrig någonsin, varken förr eller senare, har Stockholms befolkning ökat så kraftigt som under 1800-talets sista 25 år. Vid mitten av 1870-talet låg siffran på 150 000 invånare; 25 år senare hade den fördubblats. Även städer som Borås och Helsingborg fördubblade sin befolkning, och Göteborg, Örebro, Halmstad, Västerås och Malmö växte nästan lika snabbt.

Stockholmsutställningen 1897. Vy från Strandvägen. Foto okänd, Nordiska museet.

Men städernas befolkningsökning kan inte enbart förklaras med inflyttning, den berodde också på minskad dödlighet. Med avlopp, tillgång till rent vatten och förbättrad sjukvård hade det blivit mindre ohälsosamt och farligt än tidigare att bo i städer – åtminstone för de någorlunda välbeställda. Med det nya urbana livet, där människor med olika bakgrund, kunskap och erfarenheter möttes, uppstod också kreativa möjligheter för den som hade förutsättningar att nyttja dem.

Kommunikationerna hade förbättrats radikalt på ett par decennier. Järnvägsnätet var till stor del utbyggt, likaså telegrafnätet mellan de större orterna. Postgången blev säkrare och snabbare, och 1897 infördes postbefordran med ångbåt mellan Sassnitz i Tyskland och svenska Trelleborg, så att Sverige knöts tätare till det internationella postnätet. Även det långväga resandet revolutionerades: att resa från Sverige till Amerika hade på segelfartygens tid vid 1800-talets mitt tagit minst tre veckor, om väder och vind var bra. Med de nya ångbåtarna kunde resan göras på en vecka. I dag tar samma resa drygt åtta timmar med direktflyg.

En annan viktig förändring var ytterligare förbättrade finansieringsmöjligheter. Nya affärsbanker grundades och det uppstod för första gången en riskkapitalmarknad som öppnade för investeringar och entreprenörskap. Men med 1897 års riksbankslag reglerades förhållandet mellan Riksbanken och de allt inflytelserikare affärsbankerna. Bland annat förlorade affärsbankerna sin rätt att trycka egna sedlar och Riksbanken fick därmed monopol på sedelutgivning.

Lika viktigt för, entreprenörskapet som finansiering var rätten att kontrollera sina egna uppfinningar och varumärken. Ett viktigt steg var därför den patentförordning och varumärkeslag som trädde i kraft 1885 – och med den inrättandet av ”Kongl. Patentbyrån” (i dag Patent- och registreringsverket, PRV), som granskade och fattade beslut om alla patentansökningar. Det var för övrigt där, på Patentbyrån, som den teknikoptimistiske ingenjör Andrée arbetade tills han gav sig ut på sin ödesdigra nordpolsexpedition.

Industrialisering och ökad export innebar ökat kapital bland industriledare, men även ökade inkomster för många lönearbetare och därmed en växande medelklass. Allt fler hade pengar att spendera, och det började växa fram en marknad för konsumtion av både varor och tjänster. Och med det nya förutsättningar för entreprenörskap inom detaljhandel, hotell, restauranger och mycket annat. Nya konsumtionsmönster uppstod: nu etablerades de första konfektionsindustrierna – som efterhand ersatte skräddarsydda kläder med färdigsydda tillverkade på fabrik – liksom de första postorderföretagen och de första verkliga varuhusen.

Chalmerska institutet i Göteborg, 1906. Foto okänd, Tekniska museet.

I takt med industrialisering och urbanisering ökade arbetarklassens inflytande genom politiska partier och fackföreningar. Rösträttsfrågan väckte livlig debatt, men tiden var ännu inte mogen för det demokratiska genombrottet med allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Den omfattande emigrationen till Amerika var en källa till oro. I Sverige i dag diskuteras framför allt invandringen från länder utanför Europa, men kring sekelskiftet 1900 var det utvandringen som var den heta politiska frågan. Många ansåg att Sverige dränerades på begåvade och ambitiösa unga människor – den tidens entreprenörsbegåvningar – som i stället valde att söka lyckan i Amerika.

Den tekniska och ekonomiska utvecklingen gjorde det viktigare att ha en teoretisk utbildning för att bli en framgångsrik entreprenör på många områden – samhället ropade efter ingenjörer och ekonomer. Men för den som ville gå en akademisk utbildning var möjligheterna begränsade. Det fanns bara två universitet i hela Sverige – i Uppsala och Lund (i dag finns det 15, och en lång rad av högskolor). I de två största städerna, Stockholm och Göteborg, bildades högskolor som utmanade de gamla lärosätena, och där utvecklades också de högre tekniska utbildningarna vid Kungliga Tekniska högskolan och Chalmers ur enklare tekniska och mekaniska skolor. Några handelshögskolor fanns ännu inte i landet, så de som ville få en högre utbildning inom handel, ekonomi och företagande var tvungna att resa utomlands. För kvinnor var utbildningsvägarna ännu färre än för män. Sedan 1870-talet hade visserligen kvinnor rätt att ta studenten och att läsa vid universiteten, men få gjorde det. För de få som läste vidare fanns det knappast heller några möjligheter till fortsatt karriär – kvinnor hade inte rätt att söka högre tjänster varken inom den akademiska världen eller inom statliga verksamheter. Alla högre tekniska utbildningar var stängda för kvinnor.

Grupp med kvinnliga studenter, Uppsala ca 1903, foto Alfred Dahlgren, UU (via Alvin).

Samtidigt som samhällsutvecklingen snurrade allt fortare på 1890-talet fanns det starka krafter som ville bromsa farten. Inom hela den industriella världen infördes exempelvis tullsystem för att skydda de egna marknaderna från konkurrens från andra länder – så även i Sverige. Det skapades även sammanslutningar mellan företag i olika branscher, så kallade karteller eller truster, som genom överenskommelser reglerade priser och produktionskvoter och försvårade för nya aktörer att komma in på marknaden.

Men utvecklingen var redan i gång och gick inte att hejda. Under 1890-talet inleddes en period då tillväxttakten i Sverige var högre än i alla andra länder – en period som skulle hålla i sig ända in på 1950-talet.

– – –

Text: Anders Houltz, docent i vetenskapshistoria och forskningschef på Centrum för Näringslivshistoria

– – –
Denna text ingår i ”ENTREPRENÖRER UNDER 150 ÅR”, ett samarbetsprojekt med IVA ENTREPRENÖRSAKADEMIN.
– – –

 

 

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *