Svenska Retursystem arbetade med cirkulär ekonomi långt innan det blev ett mantra i näringslivet. Nu har företaget funnits i 25 år och fortsätter att vidga sina hållbara cirklar.
De flesta företag föds ur en uppfinning eller enskilda entreprenörers drivkraft. Svenska Retursystem, SRS, föddes i ett forum inom dagligvarubranschen, där målet var att hitta gemensamma och hållbara logistiklösningar. Ingen enkel uppgift, kan tyckas. Men parternas ihärdighet resulterade i starten av ett företag som revolutionerade logistiken. Idén var att ersätta engångskartonger och träpallar med återanvändningsbara lådor och pallar i tålig plast. Och att sedan få dessa lådor och lastpallar att cirkulera mellan matproducenter, grossister och butiker.
– Men det var ingen lätt process. Det tog många år att enas om storlekar på returlådor och pallar, berättar Jörgen Friman som då var logistikchef för Dagligvaruleverantörers Förbund och i dag är vd för samma organisation.
Svenska Retursystem AB bildades 1997, gemensamt ägt av organisationerna Dagligvaruleverantörers Förbund och Svensk Dagligvaruhandel. Bolaget skulle göra verklighet av visionen om gemensam, kostnadseffektiv och hållbar logistik. De skulle förse branschen med lådor och lastpallar som löpte genom alla anhalter i logistikkedjan med hjälp av en pant – 40 kronor per låda och 200 kronor per pall – som slutligen betalades tillbaka när Svenska Retursystem fick tillbaka lådor och pallar för rengöring innan de på nytt skickades ut till producenterna.
– Det innebar en investering på 600–700 miljoner och var ett kolossalt stort åtagande från båda ägarna, säger Jörgen Friman, som sedan satt i Svenska Retursystems styrelse fram till 2017.
Bryggerinäringen var en av de första intressenterna för Svenska Retursystems helpallar. Foto: ICA:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
1999 gavs en lådtillverkare i England uppdraget att tillverka en packlåda de utvecklat tillsammans med SRS. Våren 2000 hade SRS således lådor av grå, tålig plast redo att skicka ut i systemet för att lastas med matvaror. Och den 8 mars invigdes det första lådtvätteriet på logistikanläggningen i Helsingborg. Nu hade Svenska Retursystem alla bitar på plats. Ändå fick de inte systemet att snurra som de ville. Till slut fick handelskedjorna kräva att producenterna inom dagligvaruindustrin gick in i systemet. Skånska producenten Mariannes morötter blev den första kunden att packa i SRS:s lådor.
– Det är en läxa att lära. Alla därute kände inte till att de skulle ansluta sig. Det fanns företag som nyligen gjort egna investeringar som inte var anpassade till våra returenheter, säger Jörgen Friman.
Verksamheten tar fart
För pallarna fanns även en annan intressent – bryggerinäringen som ville ha returhelpallar med speciella spår anpassade för Systembolagets lyftar. Det innebar att Svenska Retursystem kunde lägga en order på 800 000 lastpallar från skånska Perstorp Plastic, till både dagligvaruhandeln och bryggerierna.
När höstlöven dalade 2001 började även lådkarusellen snurra på och företaget byggde ytterligare en logistikanläggning i Örebro. 2004 utvidgades Helsingborgsanläggningen och samma år började anläggningen i Västerås att byggas. Mellan 2004 och 2010 växte verksamheten rejält. 2008 utnämndes Svenska Retursystem till Gasell-företag och hamnade på tidningen Dagens Industris lista över Sveriges snabbast växande företag. Och året därpå kunde SRS stolt presentera sin uppgraderade lastpall från amerikanska tillverkaren Shuert, utvecklad särskilt för att passa de egna lådorna.
Med tåliga och återanvändningsbara lådor i plast kunde dagligvaruhandeln fasa ut träpallar och kartonger för engångsbruk. Foto: ICA:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
Trots att i princip hela dagligvarubranschen nu använde Svenska Retursystems returlådor packades fortfarande maten som distribueras till restauranger och storkök i wellpappkartonger. Men 2018 slöts ett avtal mellan Livsmedelsgrossisterna (där företag som Martin & Servera och Menigo ingår) och Svenska Retursystem och i april 2019 började de att ta emot och skicka livsmedel i returlådor. Därmed hade ännu en bransch anslutit sig till retursystemet.
Livscykelanalys
Att ständigt söka förbättringar och minska klimatavtrycket har varit något av bolagets signum sedan starten. Genom att göra en livscykelanalys tog de reda på var i flödet miljöpåverkan var störst. Transporterna och att lådorna producerades av jungfrulig plast var de största bovarna. I starten maldes kasserade lådor ner och återvanns till plastpellets eftersom livsmedelsindustrin ställde hårda krav på ursprunget i plasten i returlådorna. Tack vare ett holländskt företag som malde ner enbart SRS:s lådor i en certifierad process förverkligades drömmen om att göra nya lådor av gamla. 2021 skickade Svenska Retursystem 213 ton material till återvinning och fick tillbaka 185 000 nya lådor.
Livscykelanalysen skapade också ringar på vattnet. När bolaget började ställa krav på underleverantörer att minska sitt klimatavtryck gav det en hävstångseffekt. Lådtillverkaren i England förstod till slut hållbarhetstänket och hur det kunde attrahera nya kunder att till exempel byta från kolkraft till fossilfri energi.
När returlådorna kasseras mals de ner och plasten återanvänds till nya lådor. Foto: Svenska Retursystem.
Hjärtat i verksamheten
Logistikanläggningarna är hjärtat i Svenska Retursystems verksamhet. De pumpar ut pallar och lådor i varuomloppet och tar emot dem för rengöring innan de går ut på nästa vända. 2021 tvättades totalt 172 miljoner lådor, 6,9 miljoner helpallar och 3,2 miljoner halvpallar. Här jobbar merparten av företagets nu 200 anställda. I maj 2023 ska nästa logistikanläggning stå klar i småländska Vaggeryd. Där har Svenska Retursystem tagit det cirkulära tänket ännu längre. Hela taket täcks med solceller, vilket ger drygt fem megawatt i installerad effekt. Även på anläggningen i Västerås installeras nu solceller på taket.
– Vi tittar också på möjligheterna att sätta upp laddstationer för lastbilar eftersom vi gärna vill skynda på transportsidans utveckling, säger Pontus Björkdahl, som är hållbarhetschef på SRS. Med tanke på de krav de ställer på sina transporter är det säkert välkommet: åkerierna de samarbetar med har fått skriva under på att Svenska Retursystems transporter ska vara helt fossilfria till 2025, genom användning av el, biogas, vätgas och HVO100. De framtida materialkraven är ännu tuffare. Även om Svenska Retursystem återanvänder 98 procent av plasten i sina uttjänta lådor innehåller de inget förnybart material i dag, men 2030 ska all nyproduktion göras av återvunnen eller förnybar råvara som till exempel majs eller sockerrör.
På logistikanläggningarna tvättas lådorna och pallarna innan de skickas ut för att användas på nytt. Hållbarhetschefen Pontus Björkdahl hoppas att Svenska Retursystem även ska kunna inspirera andra företag. Foto: Svenska Retursystem.
Samverkan med andra specialister har varit Svenska Retursystems modell från starten. Just nu pågår samarbeten för att ställa om plasttillverkningen till fossilfritt, men där har utvecklingen ännu inte kommit lika långt som när det gäller till exempel fossilfria transporter.
– För oss handlar det om att vara en aktör som driver på utvecklingen i en hållbar riktning och som hittar nya lösningar som stärker vår cirkulära affär och inspirerar andra, säger Pontus Björkdahl.
Ur Företagshistoria 2022:4
Författare: Ulrika Fjällborg. Ulrika är frilansjournalist som gärna skriver om entreprenörskap och samhällets utveckling.
Dela med dig av dina tankar