Från Mah-Jong till Vamlingbolaget

Hos Kristina Torsson finns kreativitet, entreprenörskap och ideologisk övertygelse i lycklig förening. Att mode som kulturuttryck ofta speglar nya samhällsföreteelser är i dag ett erkänt faktum. Inte sällan har mode dessutom blivit tolk för politiska uppfattningar och ställningstaganden.

För ett halvsekel sedan hade vi i vårt land ett tydligt exempel på detta. När den s.k. 68-rörelsen med sin vänsterideologi spreds i Sverige blev företaget Mah-Jong dess företrädare då det gällde mode. Eller snarare anti-mode. Tre starka individer, Helena Henschen, Veronica Nygren och Kristina Torsson grundade ett företag med en klar filosofi, formulerad i ett manifest med tydliga mål: samma modell skulle finnas år från år, naturliga material, vackra färgglada kläder för alla åldrar och storlekar. Allt skulle tillverkas i Sverige för att på så sätt stödja den inhemska tekoindustrin och inte utnyttja billig produktion i tredje världen. I företagets ideologi fanns också en stark reaktion mot snabba modeväxlingar och mot den perfekta kroppen med det perfekta modeplagget.

I dag finns bara Kristina Torsson kvar av den berömda trion. Hon ser tillbaka på Mah-Jongtiden:

–Vi var tre när vi startade 1967, helt överens om allt, både formgivning och målsättning. Men det var jag som till stor del ansvarade för det administrativa, formulerade och skrev ihop värdegrunder.

Olika omständigheter gjorde att företaget efter tio år lades ner 1977. Tekokrisen och höga tillverkningskostnader i Sverige bidrog. Helena Henschen hade redan lämnat verksamheten efter två år, och Veronica Nygren fortsatte som framgångsrik textilkonstnär. Kristina Torsson var den enda som ville gå vidare.

Kristina Torsson. Foto: Vamlingbolaget.

Från DN till Gotland

Att återigen komma igång som designer och företagare tog några år. Efter en bok och flera år som konsumentreporter i DN, kunde Kristina Torsson realisera sin dröm och starta ett eget företag, Vamlingbolaget. Hon reste runt i Sverige och tittade på lokaler. År 1983 kom möjligheten: ett vackert gammalt mejeri på södra Gotland, dit Kristina flyttade med man och två barn. ”Gotland lockade. Jag hade tillbringat alla mina somrar där hos mina farföräldrar sedan barndomen.”

I dag finns allt från verkstad och färgeri till syateljé, postorderrum och en butik i det gamla mejeriet. 7 anställda och delar av familjen finns med i verksamheten. Värdegrunderna från Mah-Jong finns kvar: vackra vardagskläder som håller i flera år utan att följa modetrender; naturmaterial, tillverkning i Sverige och goda arbetsförhållanden. Flera idéer och mönster från Mah-Jong finns kvar i dagens kollektioner. Vissa av Helena Henschens och Veronica Nygrens mönster säljs fortfarande, och den berömda Mah-Jongblomman lever vidare. Den designades av Kristina Torsson och hör till de omkring 25 mönster hon ritat. Många av dessa är klassiker som följer med år efter år.

Nya projekt lockar Kristina Torsson. En stickad kollektion i samarbete med formgivaren Erica Laurell har varit framgångsrik. Försäljningen sker dels via postorder, dels i egen butik både på Gotland och i Stockholm samt på ett kooperativ i Visby. Hemslöjden är en ny och värderad kund där man hittar Vamlingbolagets produkter. ”Och vi har tentakler ute för att sälja både i USA och Japan”. En begränsad kapacitet i Sverige och på Gotland har dock tvingat fram samarbete med andra länder. Vid försäljningstoppar förläggs viss plaggproduktion till Estland, manchester tas från Kina och silketrikå från Turkiet.

Höstkollektion från Vamlingbolaget 2013. Tidens utvecklig har påverkat mönstren, men grunden är den samma som för Mah-Jongs tidigare formgivning. Foto: Vamlingbolaget.

Företagandets kreativa kärna

Hur ser Kristina Torsson på idén att driva ett företag i dag, hur kan man kombinera entreprenörskap och kreativitet?

–Jag är ganska ambivalent till företagsidén, men det finns ju inget annat sätt att få fram sina produkter och föra ut sin kreativitet, svarar hon. Vamlingbolaget är beroende av sin kreativa kärna, det våra kunder förväntar sig och tycker om. Det måste vi upprätthålla och föra ut.

Till detta tänkande hör honnörsord som tidlöshet och hållbarhet. Kristina Torsson ser en förutsättning för hållbarhet i det faktum att företaget tillverkar i Sverige och helst också i svenska material.

– Jag försöker jobba med gotländsk ull och strävar efter bästa möjliga råvaror. Ser vad som händer på matsidan som inspiration. Men jag anser att alla textila råvaror, t.ex. bomull, bör förädlas så långt det går i sitt ursprungsland, av miljöskäl och för att ge jobb och inkomster där. Samma idé som när det gäller närproducerad mat.

Att dokumentera företagets kreativa uttryck och dess produkter för framtiden är ett annat stort intresse hos Kristina Torsson.

–Det förstod vi redan på Mah-Jongtiden, vi visste att vi var annorlunda, älskade det vi gjorde och sparade både plagg och skisser.

Historien dokumenterad

Mycket av detta finns i dag deponerat på Nordiska Museet, Borås Textilmuseum och Centrum för Näringslivshistoria. Men inte bara kollektioner bör dokumenteras och sparas. Kristina Torsson vill också dokumentera vardagslivet inom företaget, något som inte gjordes på Mah-Jongtiden.

–Hur vi jobbar i dag, hur arbetet görs bakom kulisserna – det vill jag bevara för framtiden och låta omvärlden och forskare ta del av avslutar hon.

Ett yttrande som ligger helt i tiden och en filosofi man önskar att fler företag, inte bara inom modeindustrin, borde göra verklighet av.

 

Författare: Ingrid giertz-mårtenson är vd för Swedish Vision AB och Senior Advisor vid Centrum för Näringslivshistoria

Dela med dig av dina tankar