Springpojken som blev tekung

Te förekom knappt i Sverige i slutet av 1800-talet. Men när Sir Thomas Lipton via en svensk grosshandlare började exportera sitt te i gula askar ökade konsumtionen rekordsnabbt.

Thomas Lipton föddes 1850 i Glasgow, dit hans föräldrar hade flyttat från Irland för att söka lyckan i den blomstrande skotska industri- och sjöfartsstaden. Hans pappa hade lyckats arbeta ihop ett startkapital, och med det startade han en liten livsmedelsaffär på en av stadens bakgator. Thomas visade tidigt ett ivrigt intresse för affären. Mamman hade ordnat så att en bonde i hennes hemtrakter på Irland varje vecka skickade över matvaror som lille Thomas fick hämta i hamnen med sin skottkärra.

På den här tiden fanns inget skoltvång, och vid nio års ålder beslöt sig Thomas för att sluta skolan och själv tjäna pengar. Han fick snart jobb som springpojke i en liten bod längre in i Glasgow, och efter en vecka kunde han lämna över sin första lön till sin mamma.

Ovanligt sinne för affärer

Thomas var redan som liten utrustad med ett ovanligt affärssinne. Det berättas att han en dag stod inne i sina föräldrars affär och såg på när pappan arbetade, och när den sista kunden hade gått sade Thomas, knappt tio år gammal: “Varför låter du inte mor sälja äggen i stället? Hon har ju mindre händer än du, och då ser äggen större ut.”

Vid femton års ålder utvandrade Thomas till Amerika där han stannade i några år. Här fick han tillfälle att grundligt sätta sig in i amerikanska affärsmetoder. Han insåg att varorna hemma i Glasgow var lika bra som de amerikanska, men att man hemma inte förstod att puffa för dem på samma sätt som amerikanerna. Till slut blev hemlängtan för stark, och Thomas återvände till Glasgow med en säck vetemjöl och en amerikansk gungstol som present åt sin mamma.

Grupporträtt med Thomas Alva Edison och Sir Thomas Lipton. Period: ca. 1905. Källa: Wikimedia Commons.

Den dag han fyllde 21 år öppnade han en egen affär i Glasgow – den första i sitt slag av de otaliga “Lipton markets” som med tiden skulle växa upp överallt i engelska och skotska städer. Själva affären var ganska liten, men han lade ner en enorm energi på att hålla den ren och inbjudande. Thomas arbetade iklädd en vit overall och förkläde, och på kvällarna strålade hans lilla butik av ljus på en i övrigt mörk gata. Hans varor – smör, ägg och skinka – fick en strykande åtgång. Redan vid trettio års ålder var han miljonär.

Köpte teplantager

En orsak till Thomas framgångar var att han sålde utmärkta varor till låga priser och lade fram dem på ett inbjudande sätt. Genom att alltid köpa kontant och direkt av producenten kunde han få ned priserna. Efter en tid skaffade han egna lantgårdar som levererade de varor han behövde, och 1890 tog han en ångbåt till Ceylon, där han köpte mark och anlade egna teplantager. Teet packades i gula paket, och dess slogan var “Direct from Teagarden to Teapot”. Succén var given.

En solig sommardag 1892, stod nu affärsmannen Thomas Lipton på sin segelbåt utanför Isle of Wight och pratade med Georg Tempelman från Stockholm. Lipton tyckte att herr Tempelman borde lära svenska folket att dricka te. Själv hade han på bara några år byggt upp ett jätteföretag med egna teplantager, egna båtar och agenturer över hela världen.

Inget riktigt kontrakt

Så blev det. Ett handslag bekräftade att Georg Tempelman, grosshandlare i salt och hampa, skulle bli agent för Liptons te i Sverige. Och under de 85 år som samarbetet mellan handelshusen Lipton och Tempelman bestod förekom aldrig något riktigt kontrakt. Handslaget var ett “gentlemens agreement” som ingen ifrågasatte.

Motiv ID: UNL001445. Period: 1981. Arkiv: Unilever Sverige AB.

Lipton blev ett helägt Unileverföretag 1972, men Tempelman hade agenturen i Sverige fram till 1977. På 1920-talet efterträddes Georg Tempelman av sonen Gillis som levde av och med te i hela sitt liv. Han var bland annat styrelseordförande i Lipton AB i Sverige, även långt efter att “handslaget” hade upphört att gälla. Fadern lade grunden till svenskarnas tevanor och sonen byggde vidare.

Lipton blev ett begrepp i Sverige

Under andra världskriget kom inget te alls till Sverige under en lång tid. Men genom en ambassadkontakt fick Gillis Tempelman reda på att importen skulle bli fri om två månader. Han beställde då genast te, och när han sedan annonserade att nu fanns det te att köpa igen, låg konkurrenterna ett par månader efter. På det sättet blev Lipton ett begrepp för te i Sverige.

Handelns historia

Text: Eva Häggmark

Dela med dig av dina tankar