En modern arbetsgivare för sin tid

Hemmadottern Elise Sahlqvist kämpade framgångsrikt för att skaffa sig en egen försörjning. Hennes liv som egen företagare började med karamellkokning och kycklinguppfödning och hon slutade som fabrikör av halmhattar. I den rollen var hon både en för sin tid modern arbetsgivare och Hallsbergs näst största skattebetalare.

Relaterad läsning: Augusta Lundin – Först med det senaste, Amanda Christensen – Flugorna drottning, Sofia Gumaelius – The First Lady of the Press, Det svenska fikatHär skapades Stockholms sidenmode, Wilhelmina Skogh – hotelldrottning på Grand Hôtel

Centralt innehåll

  • Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
  • Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap)
  • Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
  • Affärsidéns utformning och betydelse. I samband med det behandlas affärsplanens uppbyggnad och funktion. (Företagsekonomi 1, 2)
  • Produktens estetiska utformning med hänsyn till målgrupp, varumärke och sammanhang där produkten används.
  • Design och designerns roll i samhället – historiskt, samhälleligt, tekniskt, ekonomiskt, ekologiskt och kulturellt. Målgruppens olika behov och förutsättningar.
  • Design- och kulturhistoria med fokus på analys och reflektion. (Design 1, 2)
  • Vanligt förekommande sömnadstekniker och metoder för att förverkliga en idé till en färdig produkt. Enklare mönsterförändringar och mönsteranpassningar. (Textil design)
  • Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
  • Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
  • Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéströmningar, mentaliteter och världsbilder, konstarternas utveckling samt de skiftande kulturella formerna för kommunikation genom tiderna. (Historia 2b – kultur)
  • Organisationskulturer: antaganden, värderingar och normer som präglar en organisation samt hur organisationskulturen påverkar ledarskap, medarbetare och resultat.
  • Ledarskap och organisation ur ett etiskt och historiskt perspektiv samt i relation till frågor om demokrati och genus. (Ledarskap och organisation)

Instuderingsfrågor

  1. Varför flyttade Elise Sahlqvist och henne mamma till Hallsberg?
  2. Vad var ”vita huset”?
  3. Vilka mål hade Elise med sitt liv?
  4. Vad hade länge bidragit till försörjningen i Hallsberg?
  5. Hur kom Elise att starta en fabrik?
  6. Vem gifte sig systerdottern Karin med?
  7. Vad innebar flytten till fabriken för verksamheten?
  8. Hur var Elise Sahlqvist som arbetsgivare?
  9. Vad inträffade år 1899?

Fördjupning Ledarskap och organisation/ Entreprenörskap/ och företagande/ Företagsekonomi/ Historia/ Design

Organisationskultur:

  • Elsie Sahlqvist ansåg att det var viktigt för de anställda att fika under arbetsdagarna. Undersök det svenska fikat och varför den är så viktig.

Att fika tillsammans är ett vanligt sätt att umgås. Här ses anställda på försäkringsbolaget Thule fika med sina familjer. Bild ur Skandias arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Samtida banbrytande entreprenörer:

  • Jämför Elise Sahlqvists ledarskap med samtida banbrytande entreprenörer som stora modedesigner Augusta Lundin och Amanda Christensen samt den svenska reklambranschens moder Sofia Gumaelius. Vad hade alla dessa fantastiska entreprenörer gemensamt?

Augusta Lundin, porträtt från tidskriften Idun, 8 april 1892. Ur Bonnier AB:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Sidenfabriken:

  • På Södermalm i Stockholm – Repslagargatan 15 a, nära Slussen – gömmer sig en industrihistorisk pärla: K.A. Almgrens sidenväveri. Fabriken grundades 1833 av Knut Almgren och var tidvis Skandinaviens största arbetsplats för kvinnor; som mest ingick 200 personer i arbetsstyrkan. Undersök hur fabriken drevs.

I väveriet var trä det huvudsakliga materialet. All textilfiber måste ha gjort miljön till synnerligen brandfarlig, i synnerhet som uppvärmningen sköttes utan elektricitet. Till vänster hänger hålkort i kartong till jacquardmekanismen. Foto: Klas Nyberg.

Fördjupning Entreprenörskap och företagande/ Ledarskap och organisation/ Historia

Carl Larsson om hotelldirektören Wilhelmina Skogh:

  • Wilhelmina Skogh var kvinnan som lyckades med det osannolika i 1800-talets Sverige. Hon blev en av vårt lands mest framgångsrika företagare och lyckades av egen kraft ta sig till samhällets absoluta toppskikt, i en tid då få kvinnor släpptes in i maktens boningar. Men vem var hon egentligen och vad stod det i brevet hon fick av konstnären Carl Larsson?

Wilhelmina Skogh.

Fördjupning Företagsekonomi/ Historia

Skandinaviska banken:

  • Elsie Sahlqvists affärer sköttes av Skandinaviska banken (dagens SEB), därför klarade hon stora investeringar, som den nya fabriksbyggnaden i sten. I dag startas och leds fler företag än någonsin av kvinnor. Löneklyftan minskar och normerna kring kvinnligt ägande förändras. Trots detta är endast 33% av de privata svenska aktierna, 25% av fastighetsvärdet och 15% av marken ägda av kvinnor. Varför är det så? Se SEB:s film ”Varför kvinnor inte äger” nedan.

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *