Hållbart antimode

Mah-Jong, grundat 1966, var klädmärket som klädde 68-rörelsen och som tog avstånd från de trender som följer med mode. Det skulle alltid finnas basplagg för alla typer av kroppar och kläderna skulle vara tillverkade i Sverige.

Relaterad läsning: Från Mah-Jong till Vamlingbolaget, Mah-Jong – Tygprover som vittnar om tiden, Katja of Sweden – Protestsången som blev strandkläder, Tekokrisen knäckte inte Borås

Centralt innehåll

  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
  • Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
  • Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéströmningar, mentaliteter och världsbilder, konstarternas utveckling samt de skiftande kulturella formerna för kommunikation genom tiderna. (Historia 2b – kultur)
  • Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
  • De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2, 1b)
  • Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap)
  • Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
  • Kommunikation, samverkan och motivationsskapande faktorer inom en organiserad verksamhet.
  • Ledarskap på olika nivåer, ledarstilar och ledarroller. I samband med det behandlas personlig ledarutveckling och hur man tar tillvara egna och andras resurser.
  • Organisationskulturer: antaganden, värderingar och normer som präglar en organisation samt hur organisationskulturen påverkar ledarskap, medarbetare och resultat. (Ledarskap och organisation)
  • Talad engelska och texter som är berättande, förklarande, diskuterande, argumenterande och rapporterande – varje slag för sig eller i olika kombinationer. Till exempel intervjuer, reportage, manualer och enklare populärvetenskapliga texter. (Engelska 5)
  • Produktens estetiska utformning med hänsyn till målgrupp, varumärke och sammanhang där produkten används.
  • Design och designerns roll i samhället – historiskt, samhälleligt, tekniskt, ekonomiskt, ekologiskt och kulturellt. Målgruppens olika behov och förutsättningar.
  • Design- och kulturhistoria med fokus på analys och reflektion. (Design 1, 2)
  • Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. (Företagsekonomi 1, 2)

Instuderingsfrågor

  1. Vad gjorde Mah-Jong så speciellt?
  2. Vilken var Mah-Jongs målbild?
  3. Varför var deras plagg dyrare?
  4. Hur drev medgrundarna företaget?
  5. Vilken var en av Mah-Jongs viktigaste punkter?
  6. När och varför lades verksamheten ner?
  7. Vad är Vamlingbolaget?

Diskussion

1972 hade Mah-Jong reklamplatser i tunnelbanan:

  • Vietnamkriget pågick och i en aktion för att visa sin avsky för USA och sitt stöd för FNL (Sydvietnams nationella befrielsefront) tog Mah-Jong ner sina egna reklamaffischer för kläder och ersatte med bilder på vietnamesernas gerillakamp och skadade civilbefolkning. Samtidigt uppmanade man de svenska tunnelbaneresenärerna att stödja FNL genom att delta i demonstrationer mot kriget och sätta in pengar på FNL:s postgirokonto. Diskutera vad ni anser att antimode är i dag.

Bild ur Mah-Jongs första produktkatalog från år 1972. Ur Mah-Jongs arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Greenwashing:

  • Ta del av intervjun med Greta Thunberg i Vogue Scandinavia (augusti 2021) och diskutera begreppen Greenwashing och Fast fashion. Hur tror ni att hållbart mode kommer att se ut framöver? Läs även Essy Klingbergs Expressen-artikel om Gretas medverkan i Vogue – vad menar Essy med att Greta är ett ”skickligt troll”?

The last time I bought something new was three years ago and it was second-hand. I just borrow things from people I know.

– Greta Thunberg

Fördjupning Entreprenörskap/och företagande/ Företagsekonomi/ Ledarskap och organisation/ Design/ Historia/ Samhällskunskap

Från Mah-Jong till Vamlingbolaget:

  • Hos Kristina Torsson finns kreativitet, entreprenörskap och ideologisk övertygelse i lycklig förening. Att mode som kulturuttryck ofta speglar nya samhällsföreteelser är i dag ett erkänt faktum. Inte sällan har mode dessutom blivit tolk för politiska uppfattningar och ställningstaganden. Ta del av intervjun med Kristina Torsson – en av medgrundarna till Mah-Jong.

Bildtext: Kristina Torsson. Foto: Vamlingbolaget.

Protestsången som blev strandkläder:

  • Under tidigt 1970-tal är Tekoindustrin på fallrepet. I Malmö har redan flera av de gamla textiljättarna dukat under, men innanför de röda tegelväggarna på Malmö Mekaniska Trikåfabrik sjuder aktiviteten fortfarande. Ta reda på hur designern Katja Geiger — Katja of Sweden — skapade magi tillsammans med fabrikens skickliga arbetare i ytterligare några år.

Groovy. 1973 hade blomsterkraften fortfarande en del lockelse kvar. Fred och natur var på tapeten, åtminstone för Katja of Sweden. Bild: MMT:s arkiv hos Malmö Stadsarkiv.

Dela med dig av dina tankar