Hon var Sveriges första sexualupplysare

Många kvinnor gjorde under decennierna kring sekelskiftet 1900 stora insatser inom vård, omsorg och utbildning. Deras pionjärgärningar kom sedan att få betydelse för utvecklingen inom de offentliga välfärdstjänsterna. Karolina Widerström, Sveriges första kvinnliga läkare, var en av dessa. Följ med till Bryggargatan 6, där Karolina öppnade sin gynekologmottagning.

Relaterad läsning: Christina Wahlström – barnmorskan som ville förändra, Kvinnors företagande, De vågade, vann och visade vägen

Podd: Stockholms Kvinnohistoriskas pod-cast om Karolina Widerström

Webbinarium: Sex, relationer och film

Instuderingsfrågor

1. Varför ringlade sig köerna runt husfasaden utanför Bryggargatan 6?
2. Varför var Karolina Widerström efterfrågad?
3. Varför fick hon inte lov att utöva sitt yrke?
4. Hur såg det ut med kvinnors företagande under denna tid?
5. Vilka typer av verksamhet öppnade kvinnorna?
6. Vilken typ av verksamhet öppnade Karolina och varför?
7. Vad upptäckter hon när hon startar sitt företag?

Diskussion

Karolina Widerström var landets första sexualupplysare:

Det är tack vare Karolina som vi fick sexualupplysning i landet. I många år hette det ”Sex och samlevnad” på skolschemat och går idag under namnet ”Sexualitet, samtycke och relationer”. Kunskapsområdet ska enligt dagens läroplaner:

• främja elevernas hälsa och välbefinnande
• stärka förmågan att göra medvetna och självständiga val
• bidra till förståelse för egna och andras rättigheter
• förmedla betydelsen av samtycke
• omfatta kunskaper om maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck
• utveckla elevernas kritiska förhållningssätt till framställningar av relationer och sexualitet i olika medier och sam­manhang, bland annat i pornografi.

Diskutera hur man i dag navigerar sig igenom detta ämne (och hur ni ser på diverse motrevolter som t.ex. MeToo-upproret). Hur kan vi stärka, främja och bidra inom området?

Metoo-protester. Bildkälla: leaderplus.se

Fördjupning Samhällskunskap/ Naturkunskap/ Entreprenörskap/och företagande/ Historia

Följ med in på kliniken:

• Efter tiden på Bryggargatan 6 flyttade Karolina Widerström sin klinik till Gamla Brogatan. Följ med in! Fotografen är okänd och bilderna är tagna mellan 1893–1906. Reproduktion: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek, ingång via Stockholms Kvinnohistoriska

Reproduktion: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek.

Kvinnliga läkares förening 100 år

• År 2016 firade Kvinnliga läkares förening 100 år. Det senaste seklet, och decennierna dessförinnan, innehåller många milstolpar för både kvinnor och kvinnliga läkare. Rösträtten 1919, rätten till statliga tjänster 1925, Sveriges första kvinnliga professor i statlig tjänst 1937, och kvinnor på ledande poster i en rad verksamheter under åren som följer. Och i frontledet för kampen om kvinnans rättigheter stod bland annat en rad kvinnliga läkare. Undersök vad som egentligen hänt på den tiden.

Ur Läkartidningen, nummer 2016/04.

Barnmorskan Christina utmanar samhällsstrukturerna:

• År 1988 startade barnmorskan Christina Wahlström mödravårdsmottagningen Mama Mia i Stockholm. Det var början till en dramatisk resa som har lett fram till dagens kedja av kvinno- och barnhälsomottagningar i Sveriges tre största städer. Ta reda på hur Christina Wahlström utmanade samhällsstrukturerna.

Centralt innehåll

• Samband mellan levnadsförhållanden, hälsa och sjukdom. Etik i medicinska frågor.
• Vad som händer i kroppen under menstruation, förälskelse, sex och graviditet. Hur sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter kan förebyggas. (Biologi 2)
• Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till exempel i fråga om träning, kost, droger, konsumtion och påverkan på miljön. Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna.
• Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion om normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa. (Naturvetenskap 1b)
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
• Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier. (Samhällskunskap 1a1, 1a2)
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2)
• Några viktiga lagar och andra bestämmelser som styr företagens verksamhet. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagstiftning.
• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
• Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt.
• Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap)
• Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
• Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden. (Företagsekonomi 1, 2)