Hur filmproduktion och distribution samverkar

Att göra film och att visa film är två helt olika branscher. Ändå har filmindustrins framgångar och lönsamhet alltid hängt på hur man får produktion och distribution att samverka. Det var sant på Ivar Kruegers tid, och det är sant även i streamingtjänsternas tidevarv.

Relaterad läsning: Filmchefen Stina Bergman, När kontorschefen var filmens hjälte, Sandrews visste vad folket ville ha!, Företagsfilmen – medievärldens fula ankunge, Roy Andersson – en reklamens auteur, Spotify förändrade musikbranschen

Centralt innehåll

• Distribution och offentliggörande av produktioner.
• Orientering om hur man skriver manus för spelfilm, tv eller dokumentärfilm.
• Orientering om olika genrer och stilar genom film- och tv-historien.
• Förutsättningar för produktion för public service jämfört med reklamfinansierade medier. (Film- och tv-produktion 1)
• Publicering på olika distributionsplattformar, bildformat och bildupplösningar.
• Kostnadsramar för produktioner, vad det innebär att arbeta inom givna tidsramar och på vilket sätt det påverkar kvaliteten. (Film- och tv-produktion 2)
• (Manus för film och tv)
• Grundläggande kommunikationsvetenskapliga metoder och teorier, till exempel envägskommunikation, tvåvägskommunikation eller intermedialitet, med fokus på kommunikationsprocessens olika steg.
• Analys av olika budskapsinnehåll, avseende språk och gestaltning, som är riktade mot en tänkt målgrupp.
• Informationssökning via olika kanaler, källor och digitala medietillämpningar samt grundläggande metoder för kritisk granskning av deras relevans och trovärdighet.
• Kommunikation inom journalistik, information och reklam via olika medier i nationellt och internationellt perspektiv.
• Utformning av reklamtexter, informationstexter och journalistiska texter grundade på fakta och saklighet, riktade till olika målgrupper, för såväl intern som extern kommunikation.
• Olika former av marknadsundersökningar och publika undersökningar, till exempel segmentering, tracking, konsumentpaneler och tittar- och läsvärdesundersökningar, i relation till olika typer av medier. (Journalistik, reklam och information 1, 2)

Instuderingsfrågor

1. Vad gjorde tändstickskungen Ivar Kreuger för sin tids underhållning?
2. Vad innebär ”blockbusterekonomi”?
3. Vilka knep finns för att minska finansiella kriser inom filmbranschen?
4. Vilken förklaring gav manuschef på SF Stina Bergman till att böcker som blir bestsellers görs till film?
5. Varför halverades biobesöken i Sverige mellan åren 1956 och 1966?
6. Hur försökte man locka tillbaka biopubliken under 1970-talet?
7. Hur ser man till att de filmer som görs verkligen tjänar in sina pengar?
8. Vad innebär ”versioning”?
9. Hur kombinerar man i dag produktion och distribution för bästa utfall?

Diskussion

• Diskutera vad ni anser om dagens streamingtjänster och vilka nya tittar- och lyssnarbeteende ni tror vi kan tänkas ha framöver.
• Vad anser ni om SF Bios (i dag Filmstadens) slogan: ”Film är bäst på bio”?

Fördjupning Film- och tv-produktion

Svensk biografhistoria:

• Den excentriske filmkungen Anders Sandrew expanderade oupphörligt sitt film- och teaterimperium fram till sin död 1957 och slapp därmed uppleva hur teve på bara några få år halverade antalet biobesök i Sverige. Ta reda på biografens historia i Sverige innan tv:n gjorde sitt intåg.

Näsa för film. Anders Sandrew föddes i en lantbrukarfamilj och dog som en av Sveriges största nöjesprofiler. Ur Sandrews historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria

Fördjupning Manus för film och tv

Den legendariska filmchefen Stina Bergman:

• Stina Bergman var chef för SF Studios manusavdelning under 1940-talet. Ta reda på hur Stina var som konstnärlig ledare vid SF Studios, där hon fostrade ett gäng nya manusförfattare, bland dem en ung »manustvättare« vid namn Ingmar Bergman.

Filmchef Stina Bergman, ur Bonnierförlagens arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria

Fördjupning Journalistik, reklam och information

Reklamfilmernas mästare – Roy Andersson:

• Sannolikt associerar vi inte en radikal ifrågasättare med geniala reklamfilmer. Men Roy Andersson har faktiskt hävdat att han funnit mer frihet för skapande i reklamfilmen än i ”vanlig” filmproduktion. Undersök hur Roy Andersson är ett gott exempel på hur kommersiell framgång uppstår ur en kreativ spänning mellan samhällsuppfattning och produktionsvillkor.

Roy Andersson vinnare av Nordiska rådets filmpris 2008. Fotograf: Magnus Fröderberg