Hur IKEAs historia dokumenteras

Lyssna på samtal mellan IKEAs Helena Viebke och Tony Nilsson och CfNs Gustav Svensson som pratar om IKEAs satsning på eget arkiv och vilka mål och utmaningar IKEA har i det arbetet.

Relaterad läsning: Den dolda designhistorien på IKEA, En världskändis på tallriken, När IKEA åkte till Mallorca, IKEA katalogen genom tiderna, Kamprad som företagsledare – den Kampradska hemligheten, Ingvar Kamprad – avvikaren som möblerade Sverige

Instuderingsfrågor

När öppnade IKEA museum?
Vilka ansvarsområden har Helena Viebke?
Vad innehåller IKEAs archive and collection?
Hur ser insatsen för IKEAs historiska arkiv ut i dag?
Vilka mål har dagens IKEAs archive and collection?
Hur övertygar Helena och Tony Nilsson organisationen internt?
Vilka är de vanligaste frågor Helena och arkivarie Tony brukar få?
Hur ser det ut med IKEAs arkivmaterial i andra länder?
Vilka arkivföremål har Helena samt Tony som favoriter?

Diskussion

Hur bevarar IKEA sin historia?

Diskutera vad ni anser om att svenska företag som IKEA arbetar med sin historia. Vilka fördelar tycker ni att det finns med att bevara en näringsverksamhets resa?

Fördjupning Design/ Historia/ Samhällskunskap/ Företagsekonomi/ Entreprenörskap/ och företagande

IKEAs dolda designhistoria:

Bakom IKEAs alla hyllor, soffor, bänkar och bord finns en lång rad formgivare som fram tills i dag varit synnerligen anonyma. Undersök denna designhistoria som visar hur skickligt IKEA sugit upp trender i tiden, ibland på gränsen till idéstöld.

Deponent: Centrum för Näringslivshistoria. Motiv-ID: CFN010099

En världskändis på tallriken:

Ikeas museum i Älmhult visar företagets historiska framgångar. Där finns Billy-bokhyllan, sängen Sultan och stormönstrade tyger – men också, kanske något överraskande, en helt vanlig svensk köttbulle i en glasmonter. Undersök hur IKEA inte bara är Sveriges största möbelföretag, utan även vår största exportör av – köttbullar.

Bildkälla: Wikimedia Commons.

IKEA katalogen genom tiderna:

I över 70 år producerade IKEA sina kataloger i Älmhult. Med tiden blev de allt mer omfattande i upplaga, omfång och distribution. Från 1950-talet när Ingvar Kamprad själv skrev de flesta texterna, via det poppiga och lite radikala 1970-talet och hela vägen in i det avskalade 2000-talet, fångade IKEA katalogen sin samtid. 2021 års katalog blev den allra sista på papper. Undersök IKEA katalogen genom tiderna.

Skärmdump: IKEA produktkataloger, Bildkälla IKEA.

Fördjupning Företagsekonomi/ Samhällskunskap/ Entreprenörskap/ och företagande/ Ledarskap och organisation/ Historia

Företagskulturen på IKEA:

I IKEA:s barndom bjöd Ingvar Kamprad personalen på utlandssemestrar. Under dessa gemensamma resor, för många den första utlandsresan, utvecklades mycket av den sammanhållning och speciella IKEA-anda, som sedan så starkt bidragit till företagets enorma framgång. Undersök företagskulturen på IKEA.

Den 6 juni 1957 rapporterade bl.a. Aftonbladet om den generöse möbelhandlaren Ingvar Kamprad, markerad med en pil.

Drygt 75 år efter starten är IKEA piggare och mer innovativt än någonsin tidigare. Förklaringen är en företagskultur som uppmuntrar initiativ, delegerar ansvar och ständigt söker efter smarta lösningar för ökad kundnytta och lönsamhet. Se Pernille Haglid, Global leadership and competence manager på IKEA, berätta om deras företagskultur för Voister. (Källa: Voister.se)

”Ingvar Kamprads ledarskap baserades på våra svenska värderingar”. Ta del av när Jesper Brodin, vd och koncernchef för IKEA berättar om hur han och företaget tar emot beskedet om Ingvar Kamprads bortgång. (Källa: Nyhetsmorgon i TV4 från 2018-01-28)

Kamprad som företagsledare:

Vad driver Ingvar Kamprad? Lidelse, mänsklig närhet och en aldrig sinande besatthet i detaljen, i visionen, i drömmars genomförande. Låt oss kalla det livslust. Detta skrev Kamprads vän Bertil Torekull år 2008 då han skulle beskriva sitt samarbete med IKEA-grundaren. Ta del av hur Kamprad var som företagsledare.

Ingvar Kamprad inviger det första riktiga IKEA-varuhuset, som ersatte en tidigare mindre försäljningslokal, i Älmhult 1958. Accenten över namnet fanns där för att få rätt uttal, men blev med tiden överflödig. Den lilla flickan som hjälper till är dotter till en anställd. IKEA:s bildarkiv.

Centralt innehåll

Produktutveckling utifrån olika aspekter, till exempel målgruppers ekonomiska, ergonomiska, estetiska, funktionella och sociala behov. (Design 1)
Produktens estetiska utformning med hänsyn till målgrupp, varumärke och sammanhang där produkten används.
Design och designerns roll i samhället – historiskt, samhälleligt, tekniskt, ekonomiskt, ekologiskt och kulturellt. Målgruppens olika behov och förutsättningar. (Design 2)
Produktutvecklingsprocessens olika faser och deras innehåll.
Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap)
Kommunikation, samverkan och motivationsskapande faktorer inom en organiserad verksamhet.
Organisationsformer: olika metoder att organisera en verksamhet för att nå uppsatta mål av olika karaktär.
Organisationskulturer: antaganden, värderingar och normer som präglar en organisation samt hur organisationskulturen påverkar ledarskap, medarbetare och resultat.
Ledarskap och organisation ur ett etiskt och historiskt perspektiv samt i relation till frågor om demokrati och genus. (Ledarskap och organisation)
Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv.
Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse. (Företagsekonomi 1)
Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
Begrepp, teorier och modeller som förklarar hur människor och arbetsgrupper fungerar i organisatoriska sammanhang samt hur ledarskap fungerar. I samband med det behandlas frågor om etik och jämställdhet i arbetslivet.
Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden. (Företagsekonomi 2)
Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. (Samhällskunskap 1a1)
Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2)
Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem
Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
Handelns och tjänsternas roll, funktion och nytta i samhälle och näringsliv.
Historik, strukturomvandling och utvecklingstendenser inom handels- och tjänstesektorn. (Branschkunskap inom handel och administration)