När Gröna Lund slog upp sina portar

Den tyska immigranten Jakob Schultheis öppnade år 1883 Sveriges i dag äldsta existerande tivoli: Gröna Lund. Raskt restes ett plank runt området med entré mot Långa Gatan som står sig än i dag. Följ med till Gröna Lund, och konkurrenten Nöjesfältet på andra sidan planket.

Relaterad läsning: Konkurrens och kärlek på tivoli, Svensk nöjeshistoria berättad med affischer, Jimi Hendrix på Gröna Lund, Vattenfalls filmarkiv digitaliserat, Hur kom ölet till nöjesfälten?, Snedtänkt om nöjesfältens mörka historia, Hundra år med utställda människor, Invandrarna som byggde Sverige

Instuderingsfrågor

Varför heter nöjesparken Gröna Lund?
Vad gällde sedan 1600-talet på denna plats?
Vem tog över tomten där Gröna Lund står i dag?
Vad byggdes på den och vilka attraktioner kunde man hitta där?
Vad inträffade år 1924?
Vilken infekterad strid inleddes då?
Vad inträffade 1957 och 2001?
Vilka storheter har stått på Stora Scenen under åren?
Vad har gått till historien och varför?
Vem var Ove Hahn och vad var hans uppgift och varför?

Diskussion

Vilka attraktioner är bäst på Gröna Lund?

Titta på Gröna Lunds reklamfilm (2023) nedan och diskutera sedan om vilka attraktioner som är era favoriter och varför.

Fördjupning Historia/ Entreprenörskap/ och företagande/ Marknadsföring/ Företagsekonomi

Kärlek på Tivoli:

Djurgården är inte bara hem för några av våra största turistattraktioner. I början av 1900-talet var det också spelplats för en bitter fejd mellan två nöjesanläggningar. Men kärlek börjar som bekant alltid med bråk. Undersök Gröna Lunds historia. Se även trailern till svenska filmen Eld & Lågor om den förbjudna kärleken här nedan.

Fördjupning Marknadsföring/ Design/ Företagsekonomi

Svensk nöjeshistoria berättad med affischer:

Nöjesfältet Gröna Lund i Stockholm har gjort affischer ända sedan tivolit öppnade 1883. Andreas Theve, tivolihistoriker på Gröna Lund, har varit drivande i processen att samla dessa i företagets arkiv. Undersök hur dessa affischer sett ut genom åren.

Tivolireklam 1920-tal. Ur Gröna Lunds historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Fördjupning Historia/ Samhällskunskap/ Marknadsföring

Om nöjesfältens mörka historia:

Kalle Lind på radio P1 och näringslivsforskaren och denna artikels författare Bodil Hasselgren pratar om freakshows, Dr Finkenstein och gorillan, skäggiga damer, clowner med elektriska stavar, Astors vattenshow och Sven-Bertil Taube. Lyssna på klippet här nedan:

Fördjupning Entreprenörskap/ och företagande/ Historia/ Företagsekonomi/ Samhällskunskap

Invandrande företagare som hjälpte att bygga Sverige:

Framgångsrika företagare med invandrarbakgrund finns inom de flesta branscher, och många av våra folkkäraste varumärken har skapats av entreprenörer som flyttat in till vårt land. Vad skulle Sverige vara utan till exempel Bonniers, Felix, Findus, Expressen, Handelsbanken, Cloetta och Marabou? Undersök våra invandrande företagare.

Med tysk invandring fick Sverige också en ny bryggerikultur. Förmän med nyfyllda öltunnor på Neumüllers Bryggeri 1890. Period: 1890 Plats: Stockholm Deponent: Carlsberg Sverige Motiv-ID: PRI000132

Centralt innehåll

Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspektiv som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen, till exempel lokalhistoria, global migration och kulturmöten, olika historiska världsbilder, synen på jämställdhet och människors värde, moderna mediers framväxt samt resursutnyttjande och människors förhållande till naturen. (Historia 2a)
Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéströmningar, mentaliteter och världsbilder, konstarternas utveckling samt de skiftande kulturella formerna för kommunikation genom tiderna.
Olika konst- och kulturbegrepp i historiskt perspektiv. Möten mellan etablerad kultur och olika former av nya kulturella rörelser.
Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar (Historia 2b – kultur)
Marknadsstrategier och marknadsplanens innehåll och funktion.
Marknadsföring av varor och tjänster. I samband med det behandlas den betydelse som varaktiga relationer med kunder, leverantörer, anställda och andra intressenter har för ett företags affärsutveckling.
Intern och extern marknadskommunikation. (Marknadsföring)
Produktutveckling utifrån olika aspekter, till exempel målgruppers ekonomiska, ergonomiska, estetiska, funktionella och sociala behov.
Design och designerns roll i samhället med fokus på människors olika behov och förutsättningar, till exempel utifrån genus eller funktionshinder. (Design 1)
Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. (Entreprenörskap)
Produktutvecklingsprocessens olika faser och deras innehåll.
Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden.
Affärsidéns utformning och betydelse. I samband med det behandlas affärsplanens uppbyggnad och funktion.
Marknadsföring i form av omvärldsanalys och olika verktyg för värdeskapande processer. (Företagsekonomi 1, 2)
De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.
Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. (Samhällskunskap 1a1)